2012-03-30

Efter Reinfeldt?

De rödgröna är nu större än den borgerliga alliansen. Allt som krävdes var att (s) bytte partiledare till en kille som har vett nog att inte visa sig offentligt.

Samtidigt har alliansen problem. Reinfeldt är trött. Moderaterna saknar ideologi och visioner. De gamla trogna medarbetarna faller en efter en. Och det där med arbetslöshet och sjukskrivningar har man inte riktigt lyckats koppla greppet på.

Kristdemokraterna lider av någon inre åkomma, som ingen utomstående kan begripa. De sitter där de sitter - och tycker obehagliga saker. Skulle partiet tappa flygförmågan kan dess väljare alltid gå till (m) eller (sd).

Folkpartiet - borgerlighetens fransmän - har knivarna färdigslipade, klara att sätta i moderaternas rygg det ögonblick det ser ut som om det verkligen är på väg att gå åt helvete. Lite som i riksdagsvalet -85.

Centern bytte partiledare. Man kan undra varför, om politiken ändå kommer att vara den samma. Ja, jag vet att (c) håller på att skriva ett nytt program. Men vad är det värt? Partiet struntade högaktningsfullt i sitt eget integritetsmanifest. Riksdagsgruppen ignorerade stämmobeslutet om att säga nej datalagring. Så vad är ett nytt partiprogram värt, egentligen?

Centern behöver åka ur riksdagen en mandatperiod, för att skärpa till sig. Och risken är överhängande. Till skillnad från (kd) kan (c) inte räkna med några moderata stödröster.

På andra fronten har vi ett miljöparti som för var dag som går förlorar allt mer av sin själ och blir lite mer som alla andra. Ett rehabiliterat vänsterparti, som ändå inte kan sägas vara ett alternativ för vanligt folk. Och ett gäng gapiga sverigedemokrater i kostym.

Åter då till (s). De har ingen politik. De har ingen vision. De är inte ett dugg bättre än regeringen, på de flesta områden. Och betydligt sämre på andra. Lustigt nog verkar detta, för tillfället, vara en rätt framgångsrik plan. Det är kanske därför man väntar med att välja Damberg till partiledare...

Svensk politik är märklig.

19 kommentarer:

  1. Grekland, here we come!

    SvaraRadera
  2. Jag tycker du missar målet i din analys. Partiledarbytet i S är inte så viktigt, Juholt var egentligen inte dålig för partiet. Det var inte tryck utifrån som sänkte honom, det skottet kom inifrån, i interna maktkamper. Situationen skulle varit densamma om han suttit kvar.

    Det är inte heller så att S varit lysande strateger som lett till maktbalansändringen, för det har de inte varit. Det är högerblocket som fuckat upp monumentalt, med vapenfabriker, 75-årspensionering, oljeaffärer och så vidare.

    Däremot så kan jag hålla med om att S tappat sin profil, att de behöver röra sig tillbaka vänsterut.

    SvaraRadera
  3. Instämmer i det mesta. Inget av de svenska riksdagspartierna har några tydliga visioner om någonting. Man förvaltar det befintliga bara, med minsta möjliga avvikelser för att inte riskera väljaropinionen mot sig. Alternativen till alliansen är, som du säger, ganska lama. Ett maktskifte kommer inte att leda till några stora förändringar i praktiken. Ifall en ny rödgrön regering avviker för mycket från dagens förvaltarpolitik kommer de få opinionen mot sig. Status quo kommer sannolikt bestå. Back to sleep.

    SvaraRadera
  4. Ganska spännande iaktagelse om att så länge (S) nye ledare håller käften så kommer framgångarna för partiet stå som spön i backen...

    Problemet är att (S) står precis för samma förhatliga politik som (M), så varför bry sig?

    (C) kanske skulle må bra av att hamna ute i kylan en mandatperiod, men det är inte närheten på hur bra det hade varit för Sverige om (KD) sparkades ut ur parlamentet, för evigt!

    (SD), eller NTPLS-partiet kommer förhoppningsvis bara bli en parantes i Svensk politik, tillsammans med Junilistan och Ny Demokrati, om man får hoppas på något gott ur valet 2014...

    SvaraRadera
  5. @Anders T
    "Juholt var egentligen inte dålig för partiet"
    "Situationen skulle varit densamma om han suttit kvar"

    Märklig analys tycker jag. Tror du på allvar att oppositionen hade varit ikapp Alliansen i opinionen om Juholt hade suttit kvar?! Tror jag absolut inte på.

    SvaraRadera
  6. Det är ju faktiskt så att socialdemokraterna för första gången valt en fackordförande som partiledare. Om det finns någon som kan reformera socialdemokraterna så kanske det är någon som inte behöver ägna tid åt att skaffa sig förtroende hos facket.

    Men det kan också vara så att socialdemokratin är på väg att bli ett parti för de som jobbar inom sektorer där arbetet måste utföras i Sverige av svensktalande. Arbeten som inte kan förloras till utlandet. Där kommer den gamla klassiska fackretoriken att fungera. LO kan bli det nya LRF för en ändå inte försumbar del av befolkningen, 20-25 % sisådär.

    SvaraRadera
  7. Miljöpartiet tror jag är på väg mot att bli ett storstadsparti. I storstaden finns underlaget för att skapa riktigt miljövänliga lösningar. Kollektivtrafik, återvinning, you name it.

    Dessutom kommer de allra mest extrema miljömupparna att bli marginaliserade - och det är inte heller fel. Jag tror inte det är att förlora sin själ. Jag tror det handlar om att växa upp.

    SvaraRadera
  8. Centern har fått skitdålig utdelning av Alliansen. Åtminstone om man får utgå från vad de sa att de ville.

    SvaraRadera
  9. Socialliberal30 mars, 2012 13:04

    M ut, S in. skillnad? Nej.

    Tja, ær någon egentligen førvånad? -Jag menar, på riktigt?

    Har sagt det førr, sæger det igen;
    -Svensk politik går inte framåt, den går i cirklar...

    SvaraRadera
  10. Det liberala tomrummet i svensk politik blir allt större...

    SvaraRadera
  11. Den svenska politiken kan sammanfattas med att allt handlar om makten och opinionen. Målet är makten. Opinionen är medlet till makten. För att behålla makten när man väl har fått den handlar det bara om att inte göra opinionen upprörd. I praktiken blir den svenska politikern i maktposition en feg krake som i alla lägen vill undvika att göra fel. Att ha visioner om att göra rätt finns inte ens på bordet. Den svenska politikern är en förvaltare ut i fingerspetsarna. Har du visioner finns det ingen anledning att försöka sig på en karriär inom den svenska politiken.

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. HAX, vill du ge exempel på varför du anser att Miljöpartiet förlorar sin själ?

    "Borgerlighetens fransmän", den sved...

    SvaraRadera
  14. Hehe.

    Härligt skrivet med glimten in ögat, för dem som missat det. Du glömde dock:

    "Och så har vi de lönnfeta piratpartisterna som forsätter att hitta fel utan att komma med något bättre".

    Inte helt sant, men i alla fall LITE kul...

    Martin

    SvaraRadera
  15. Det är väl ganska svårt att föra någon slags politik när mycket av makten har flyttats ur deras händer.

    SvaraRadera
  16. Generellt byter man väl inte partiledare för att byta politik? Det enda exemplet jag kan komma på när man gjort det är när Reinfeldt kom in och fullständigt slaktade hela det liberala idéarvet i moderaterna. Vad uppnådde vi med det? Jobbskatteavdraget?

    SvaraRadera
  17. Tror C nu gjorde sitt definitiva självmål. De hade chansen, de hade kunnat bli en omstart....

    Kds fullkomligt oöverkomliga problem (och i motsatts till c) är de egna väljarna.

    SvaraRadera
  18. Björn Brändewall,

    om du har missat utvecklingen i Miljöpartiet (och grundandet av nya gröna partier som protest) så kan du tex läsa vad Birger Schlaug skriver om saken:
    http://www.cogito.nu/artiklar/debatt-ett-gront-parti-maste-bryta-med-ekomodernismen

    Kortfattat: MP har blivit som S och M i många syften. Det finns inte mycket kvar av en ideologi, ingen stark vision om ett bättre samhälle etc.

    SvaraRadera
  19. BB: Mp har skruvat ner sin EU-kritik. De har lagt typiska mp-saker som medborgarlön på hyllan. De låter allt mer som alla andra grå partier.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad, saklig och anständig samtalston. Och håll er till bloggpostens ämne. Snälla!