2013-05-08

I borgerlighetens Sverige...


...har skatteuttaget ökat med 130 miljarder kronor.

Uppdatering: Jag tror det är en ökning även om man justerar för inflationen. Vill man vara snäll kan man ta det här som ett tecken på att lägre skattenivåer faktiskt kan ge ökade skatteintäkter. Vill man vara lite mer cynisk kan man önska att en borgerlig regering skall göra av med mindre, inte mer, pengar än tidigare.

(Via Politikfakta.se)

18 kommentarer:

  1. Miljardrarna anges i löpande priser vilket inte är helt rättvisande, dvs man har ej tagit hänsyn till det aktuella penningvärdet.

    / Tobbe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kompletterade just texten:

      "Jag tror det är en ökning även om man justerar för inflationen. Vill man vara snäll kan man ta det här som ett tecken på att lägre skattenivåer faktiskt kan ge ökade skatteintäkter. Vill man vara lite mer cynisk kan man önska att en borgerlig regering skall göra av med mindre, inte mer, pengar än tidigare."

      Radera
  2. Tänkte precis fråga: har man räknat med inflation?

    SvaraRadera
  3. 1 422,8 kronor år 2006 (Årsmedeltal) motsvarar 1 559,19 kronor år 2011 (Årsmedeltal).

    Detta innebär en förändring med 9,59%

    Enligt: http://www.scb.se/Pages/PricesCrib.aspx?id=258649

    SvaraRadera
    Svar
    1. I så fall har ju intäkterna i princip legat still medan skattenivåerna har sänkts. Kan tolkas som att det ligger något i det där med Lefflerkurvan.

      Men jag vill fortfarande envisas med att borgerliga regeringar även skall sänka statens utgifter - i reella termer.

      Radera
  4. Om en affärsinnehavare under pistolhot tvingar till sig 20% extra för en vara kallas det rån.

    När en politiker gör samma sak kallas det Rättvis Handel.

    Moms, regeringsunderstött falskmynteri och inflation är det största pågående rån som mänskligheten utsätts för av sina regeringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inflation är inget som regeringar kan rå på (annat än att öka genom att trycka mer pengar) utan är snarare den diskrepans som uppstår mellan konsumtion och produktion (i värde) inom ett system.

      Om alla envisas med att kräva löneförhöjnig varje år utan att det egentligen påverkar hur mycket de producerar/presterar är det självklart att detta påverkar värdet på betalningsmedlen (särskilt i en exportekonomi som Sverige). Det innebär ju i förlängningen att de som arbetar och kräver löneförhöjning knycker en bit från de som slutat arbeta och lever på besparingar och/eller pension...

      Radera
    2. Du har både rätt och fel. Inflation uppstår visst när regeringar tror att de kan veta exakt hur står penningmängd det kan/ska finnas på en marknad. Det är detta reglerande, hit och dit, som orsakar alla konjunktursvängningar. Österrikeskolan talar inte i termar av låg- och högkonjunkturer. Finns inga. Det uppstår inga diskrepanser som du talar om. Priser ökar inte heller i en guldstandardekonomi (på samma sätt procentuella, nästan årliga vis som nu). Allt har sitt värde och sitt pris i en sådan ekonomi, på helt andra sätt än vad vi ser idag.

      Keynesianismen är problemet. Den är ett enda stort "Ponzi-scheme" skapat för makt- och penningeliten i världen.

      Radera
    3. Fel av mig. Det är givetvis Riksbanken som reglerar detta med sina fåniga ränteinstrument. Den, ack, så fria Riksbanken! Tillåt mig fnysa i förakt.

      Radera
    4. " ... den diskrepans som uppstår mellan konsumtion och produktion (i värde) inom ett system." ??? Det där låter som en fras studenter på Handels får lära sig första terminen i nationalekonomi-kursen? ;-)

      Vad betyder det egentligen? Diskrepans mellan prod. och kons.? Du eller någon du läst som säger så menar givetvis att fem-årsplanen fallerar, eller hur?

      Radera
    5. Nej, jag har inte läst på handels (tvi-tvi-tvi!). Som ingenjör och naturvetare kan jag tänka själv, sätta upp randvilkor för ett system i syfte att förenkla och förstå för att sedan göra en analys av de ingående parametrar som påverkar systemet.

      En snubbe som enbart pluggat på "handels" faller redan platt vid "tänka själv"...

      Se det som så här. Jag producerar en pryl i timmen som kostar 100 kronor. Löneförhandling kommer och kostnaden för prylen jag producerar stiger med 2%. Men jag tillverkar fortfarande bara en pryl i timmen. Således kostar den nu 102 kronor. Vår kund finns i Långtbortistan och betalar fortfarande 100 kr för prylen (omräknat från sin valuta) men mitt företag får 102 kr, värdet på kronan har urholkats.

      Riksbanken använder räntan för att styra ekonomin och inflationen, men idag har detta styrmedel ringa verkan då bolånekostnader och krediter inte räknas in i KPI eller inflationsanalyser och dessa har stor påverkan på privatekonomin och därmed konsumtionsmönster. Men det kanske är en annan diskussion, över en back öl?

      Radera
  5. När får vi se ett "Biggest Loser" för centralbyråkrater, politiker och Finansministrar?

    SvaraRadera
  6. Hur blir det om man justerar för befolkningsutveckling.
    2006 -> 9080500 invånare
    2011 -> 9453000 invånare
    En ökning med 4% om jag räknat rätt.
    Då är det inte så konstigt att skatteintäkterna ökar i absoluta tal.

    SvaraRadera
  7. Precis Jerker. Ungefär som när Reinfelt skryter om 200.000 nya jobb men glömmer att nämna att antalet personer i arbetsför ålder ökat med 375.000...

    Sedan kan man ju fråga sig varför det lilla landet med "världens högsta skattetryck" har bland de bästa ekonomierna i världen. Speciellt sett över lite längre tid.
    /Richard

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sysselsättningen har väl ändå ökat med 200.000 jobb? Hade Göran Persson fixat det tror du?

      Radera
  8. Nu är det ju så att skattetrycket mäts som andel av BNP. Så när BNP växer så minskar skattetrycket.

    SvaraRadera
  9. "Så när BNP växer så minskar skattetrycket."
    Hahaha, ... jo, just det, vilka logiska konsekvenser borde detta få? Ja, jag säger då det, ...

    SvaraRadera
  10. Vad är budgettaket för nåt egentligen? En snabbgoogling gav ingen konkret definition. Är det en procentuell andel av BNP? Eller ett inflationsjusterat absolutbelopp?

    Om det är en andel av BNP skulle man kunna jobba politiskt för att budgettaket istället ska fixeras och sedan bara följa inflationen (deflationen).

    Det borde gå att sälja in: Vi har det tillräckligt bra nu och staten behöver inte svälla ytterligare.

    Jag tror Cato-institutet jobbar för en sån modell i USA.

    SvaraRadera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.