2013-11-20

Cliffhanger i riksdagen om offentlighetsprincipen


Jag har just lyssnat på riksdagsdebatten om "Sekretess i det internationella samarbetet" – det vill säga den proposition från regeringen som kommer att inskränka den svenska offentlighetsprincipen.

Regeringen och sossarna kör på.

De säger att det svenska EU-medlemskapet gör att de inte har något val.

De säger att de tycker att hemlighetsmakeri är lite olyckligt.

De säger att de skulle vilja ha mer öppenhet.

De säger att de hoppas att vi skall kunna vara så öppna som möjligt.

Men det ändrar inget. Får de som de vill – då kommer offentlighetsprincipen att inskränkas.

Miljöpartiet och vänstern vill avslå förslaget. Men jag tror inte att jag uppfattade något hot om minoritetsbordläggning (det vill säga att frågan läggs på is ett år), vilket realistiskt sett är det enda tillgängliga vapen de har just nu. Vi får hoppas att de ändå väljer den linjen, hinner få upp ett sådant förslag på banan och får stöd för det. Då kan detta plötsligt bli en valfråga – och folket får säga sitt.

Nu drar det ihop sig till beslut. Voteringen sker kl 16, i morgon torsdag – om allt följer schemat.

Förfärligt låg nivå på debatten, för övrigt.

Till exempel hade det varit på sin plats att påpeka att ja-sidan i folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap dyrt och heligt lovade att ett sådant inte skulle påverka den svenska offentlighetsprincipen. Man hävdade – ordagrannt – att den var "icke förhandlingsbar". EG-minister Dinkelspiel sa att man skulle "motsätta sig varje diskussion om förändring av offentlighetsprincipen". Med all sannolikhet hade det knappa ja-resultatet 1994 blivit ett nej om det stått klart att offentlighetsprincipen skulle försvinna.

De som nu sviker skall ställas till svars för det.

Se även: Piratpartiet – Låt inte EU:s hemlighetsmakeri ödelägga den svenska offentlighetsprincipen »

24 kommentarer:

  1. Tack för detta intressanta inlägg. Hade ingen aning om detta. Och tack för att du orkar hålla igång kampen!!

    SvaraRadera
  2. Politiker är sociopatiska lögnhalsar, vilket åter bevisas. Det är helt obegripligt att människor accepterar att deras liv styrs av dessa sinnessjuka parasiter. Men, halleluja, snart är det val och vi kan få välja mellan pest eller kolera igen. Men friska och fria får vi inte lov att vara...

    SvaraRadera
  3. Ställa till svars? Politiker ställs inte till svars. De flyttas till en annan position och byts ut mot ett nytt ansikte, sen fortsätter man precis som innan. Aldrig någonsin har en enskild politiker ställts till svars för att ljuga och missbruka makt. De ser nämligen till att lagarna de stiftar aldrig kan användas emot dem. Oavsett det gäller sommarledighet, inkomstgaranti, garantipension, arbetslinje, eller något annat som drabbar oss vanliga dödliga.. Politikerklassen är fredad.

    SvaraRadera
  4. Även om jag inte kan vinna över dem skall jag få dem att må illa...

    SvaraRadera
  5. Enligt relativt säkra källor (dvs, jag frågade) så är tydligen minoritetsbordläggningen omöjlig eftersom att vissa faktorer som krävs inte uppfylls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, du frågade... då vet vi. Dexe har redan frågat. Allt är lugnt. SNAFU.

      Radera
    2. Jag hade ingen lust att säga vem jag pratat med i riksdagen i frågan, mest för deras egen skull. Men jag ser inte varför jag skulle ha någon anledning att dra någon vals, främst för att jag var emot förslaget.

      Radera
  6. HAX!

    Är det verkligen möjligt med minoritetsbordläggning?

    Regeringsformens 2 kap, 22§ lyder:

    Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.

    Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör

    1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
    2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
    3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
    Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408).
    ...........................

    Undantaget 1 specificeras i 2 kap 2§ i Tryckfrihetsförordningen:

    2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
    1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
    2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
    3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
    4. intresset att förebygga eller beivra brott,
    5. det allmännas ekonomiska intresse,
    6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
    7. intresset att bevara djur- eller växtart.
    Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.
    Utan hinder av andra stycket får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut. Lag (1976:954).

    ................
    Jag är rädd att det som står under punkt 1: "dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation" kan användas för att stoppa en minoritetsbordläggning.

    Tacksam om någon kan visa att jag har fel.

    SvaraRadera
  7. Kan vi (Svenska folket) inte kräva utträde ur EU eftersom förutsättningarna ändras? Dinkelspiel lovade att det inte skulle ske.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan vi! Rätten till utträde finns till och med inskriven i Lissabonfördraget (50§). Allt vi behöver göra är att byta ut våra politiska företrädare mot sådana som företräder folket i stället för sig själva! (Det är inte helt lätt. :-) )

      Radera
    2. Plus att riksdagen har skrivit in medlemskapet i grundlagen... Suck.

      Radera
    3. Grundlagen skiter våra "kära folkvalda" högaktningsfullt på/i...

      Grundlagar kan ju också ändras!

      Radera
  8. Professor P. Utmärkt fråga! Och aktuell:
    "Det finns ett svar på Areskougs mejl. Men vad som står i det är hemligt. Enligt statsrådsberedningen innehåller mejlet uppgifter som kan störa ”Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skada landet om uppgifterna röjs.”"
    http://www.svd.se/naringsliv/svar-om-visstid-blev-hemligstamplat_8747510.svd

    Det är EPs tolkning av detta undantag som Ante Wessels (FFII) har vänt sig emot:

    Will the Ombudsman rise to the occassion?
    http://acta.ffii.org/?p=1956

    Och som spelar in i DFRIs engagemang;

    Varför gör vi det här?

    https://www.dfri.se/angaende-proposition-2013-14-ku6-sekretess-i-det-internationella-samarbetet/

    //Erik

    SvaraRadera
  9. Inte ett ljud i kvällspressen idag. Demokratifrågor är inte något som engagera murvlarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De har inte tid, de ser rasistnazister i varje buske och är numera upptagna med det... Om någon påpekar att EU utvecklas mot en diktatur resulterar i en axelryckning och ett hånflin.

      Nästa år är det val. Kom ihåg vilka partier som vill gå ur skiten.

      Radera
  10. För att klargöra.

    Regelverket för minoritetsbordläggning är tillämplig.

    En annan tolkning är orimlig.

    Undantaget för minoritetsbordläggning gäller *inte* förslag till lag som *enbart rör förbud* att röja sådant vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen.

    Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas *endast om begränsningen korrekt balanserar* allmänhetens intresse i offentlighetsprincipen mot intresset att rikets förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation inte skadas.

    2013/14:KU6 rör inte *enbart* förbud utan avser reglera betydligt bredare balanserade avvägningar.

    Se Ante Wessels (FFII) ärende mot Europaparlamentet: http://acta.ffii.org/?p=1956

    //Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erik!

      Tack for ditt svar. Tyvärr har jag sett riksdagsmajoriteten köra över en minoritet stick i stäv mot regeringsformen i ett fall där det var mycket tydligare att minoriteten hade ett skydd än vad som verkar vara fallet nu. Då gällde det grundlagsändringen 2002 (EG/EU), en ändring som togs på felaktigt sätt, där talmannen lät riksdagsordningen (ledamöternas semester!) ha företräde framför regeringsformen.

      Se http://www.nejtillemu.com/72.htm - leta efter anföranden av Björn von der Esch och Margit Gennser bl a.

      Radera
    2. Problemet är väl att om det blir strid om minoritetsbordläggning som ordningsfråga - då avgörs den med enkel majoritet i kammaren. Eller?

      Radera
    3. Jag tror frågan hamnar hos KU som avgör om första paragrafen i RF 2:22 är tillämplig. Se sista meningen i citat av lagtexten ovan.

      Radera
    4. Men.....politiskt kanske det ändå kan bli problematiskt om en minoritet kan återförvisa lagen till KU. Inte minst om man argumenterar för att folket bör få säga sitt i kommande val i en fråga som " är en omistlig del av vårt politiska och kulturella arv" (Ulf Dinkelspiel i interpellationsdebatt 28/10 1993).

      Så kör på!

      Radera
  11. Om 2013/14:KU6 skickas tillbaka till KU så har vi vunnit en gigantisk seger!

    SvaraRadera
  12. Hej,

    Någon som vet vad sverigedemokraterna röstar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det vore intressant att veta. De vill lämna EU, men var ligger de i denna fråga?

      Radera
  13. Vad anser det åttonde partiet i frågan?

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.