2013-11-27

Skall vem som helst få göra affärer på internet?


För de flesta av oss är frågan i rubriken idiotisk. Det är klart att alla skall ha rätt att använda internet för att sätta upp en affärsverksamhet.

Men, när politikerna släpps loss – då är denna frihet långt ifrån självklar. I själva verket är den hotad och hotet är överhängande.

I början av nästa år sätter EU regler som kan förstöra internet som vi känner det.

Detta inlägg kommer att bli rätt långt. Men viktigt. Till att börja med måste vi försöka se vad internet är, i dag.

Internet är en kommunikationskanal där, i princip, alla som är uppkopplade kan nå allt som finns på nätet. Alla som lägger ut information kan nås av alla användare – dygnet runt, året runt, oavsett var avsändare och mottagare befinner sig.

För att starta en web-shop, erbjuda en nätbaserad tjänst eller erbjuda mänskligheten relevant information behöver man inte fråga någon om lov. Alla har rätt att ge sig in i leken, kostnaden är relativt sett låg och kreativiteten tillåts blomma.

Internet som marknadsplats är en plats för fri ekonomi. Fri konkurrens råder och uppstickare kan slå sig fram på meriter. Konsumenter har lätt att söka information och alternativa leverantörer. Relationerna mellan företag och kund bygger på frivilliga överenskommelser, som förhoppningsvis är till nytta för båda parter. Och samma spelregler gäller för alla.

(Det finns speciella fall där det ovanstående inte gäller. Men det är den principiella bilden jag vill hålla upp just nu.)

EDRi, European Digital Rights beskriver saken så här "Net Neutrality is the principle that every point on the network can connect to any other point on the network, without discrimination on the basis of origin, destination or type of data. This principle is the central reason for the success of the Internet. "

Vilka är då de aktuella hoten mot ett fritt och öppet nät som har samma spelregler för alla? Här kommer ett par exempel...


• Gräddfiler som kostar extra.
Detta handlar om att nätoperatörerna vill börja ta extra betalt för extra god kapacitet. Ett aktuellt exempel är att de vill ha pengar från företag som erbjuder videotjänster, som ju kräver mycket bandbredd. Men man kan även tänka sig att andra företag krävs på extra betalning. Det kan gälla nästan vad som helst som kommer upp i stor trafik.

Det innebär i sin tur att de företag som drabbas måste betala pengar till nätoperatörerna för att få vara med i gräddfilen – för att kunna ge sina kunder bästa möjliga upplevelse. Man skulle kunna uttrycka detta som att nätoperatörerna parasiterar på andras framgång.

Storföretag kanske kan leva med detta, om än under protest. Men för nya aktörer som vill slå sig in på marknaden innebär extra kostnader extra hinder. Konkurrensen blir lidande och marknaden snedvrids till Big Business fördel.

En annan risk med detta är att den del av nätet som inte är köpt gräddfil prioriteras ner och stagnerar teknologiskt. Vilket också kommer att ödelägga dagens spelplan, på vilken alla har samma möjligheter.

Skulle det då inte kännas bättre om internet verkligen är internet – det vill säga tillgång till hela nätet, på lika villkor och i god kvalitet?


• Operatörer som lämnar sin kärnverksamhet.
Av en internetoperatör skall man kunna kräva en sak: Tillgång till internet.

Men alla operatörer ser det inte på det sättet. Att de söker fler och nya sätt att tjäna pengar kan man kanske inte säga något om. Men det blir konstigt när sådant går ut över kärnverksamheten. (Och detta är ett område där stora aktörers frihet riskerar att kränka andras frihet och rättigheter.)

Ett fullt realistiskt scenario är att vissa nätoperatörer väljer kabel-tv-modellen och sätter upp portaler från vilka man kan nå dess utvalda samarbetspartners enkelt och i expressfart – medan resten av internet tillhandahålls i sämre kvalitet (eller rent av inte alls).

Den som gör något sådant skall i vart fall inte få påstå att det är internet som tillhandahålls. Modellen går på tvärs mot internets själva grundtanke. Och den vanställer den fria marknaden.

Ett sådant, balkaniserat internet skulle naturligtvis vara förödande för entreprenörskap, kreativitet och demokrati. I en sådan situation är nya och små aktörer utestängda eller i vart fall kraftigt diskriminerade redan från början.


Det är frågor som dessa som EU nu skall ta ställning till.


Detta är komplicerade frågor. En sak som rör till det hela är att internet är en gemensam infrastruktur, som är uppbygd så väl av det offentliga som av kommersiella och ideella aktörer. En infrastruktur till vilken det inte finns några alternativ. En infrastruktur som binder stora delar av mänskligheten samman.

Internet är något vi alla måste samsas kring. Och samtidigt en resurs som inte känner några gränser, där överflöd av information råder och bristsituationer bara uppstår om man i onödan skapar dem – och som ger oss tillgång till mänsklighetens samlade bank av kunskap.

Mot den bakgrunden känns öppenhet, pluralism, lika spelregler och fria informationsflöden som mycket viktiga värden.

Men det finns starka krafter som tycker annorlunda.

Lästips:
Därför en lag om nätneutralitet »
European Parliament To Decide On The Future Of The Open Internet »

4 kommentarer:

  1. De ska inte ha rätt att kalla strypt internet för Internet i sin marknadsföring.

    SvaraRadera
  2. Du skrev "Ett fullt realistiskt scenario är att vissa nätoperatörer väljer kabel-tv-modellen och sätter upp portaler från vilka man kan nå dess samarbetspartners enkelt och i expressfart – medan resten av internet tillhandahålls i sämre kvalitet (eller rent av inte alls)."

    Denna modellen var det första som uppstod på Internet. AOL, CompuServe med flera gjorde så långt fram på 2000-talet. Det var inte ens något de hymlade med. Använde du CompuServe/AOL's webbläsare gick nätet snabbare, samt att du bombarderades med innehåll från Time-Warner. Likadant med AIM.

    Det finns en anledning till att de inte lyckades lansera i Sverige, samt att de numera i princip har fått överge modellen med sina portaler. Folk vill inte ha dem. Exklusivt innehåll till trots.

    SvaraRadera
  3. Mja, om man bygger sin affärsmodell på förutsättningar som förändras så är det väl rimligen ens eget ansvar att anpassa sig, eller hur var det nu?

    Jag ser både risker och möjligheter med differentierade avgifter. Det finns förstås en uppenbar risk för att man skapar inlåsningseffekter och det blir ju definitivt så att vissa affärsidéer inte kan realiseras med en sådan ordning.

    MEN vi kan ju inte heller riktigt veta vilka affärsidéer som inte kan realiseras på grund av rådande ordning, därför att den flata prisstrukturen inte skapar de prioriteringar som möjligen kan vara nödvändiga.

    Framför allt så är det i rent teknisk mening bra att se till att tjänster som har visa högre egenskapskrav också kan garanteras sådan betjäning från nätet. Det är inte så att nätet är en oändlig resurs, även om vi under det senaste decenniet eller så vant oss vid denna explosionsartade tillväxt i kapacitet. Kanske är det då bättre att t.ex. telemedicin ges prioritet framför den senast uppladdade fyllefilmen på YT.

    SvaraRadera
  4. Varje gång jag läser om att ISPer vill ta extra betalt t.ex. av YT så tänker jag samma sak; det är sidor som YT som ger era tjänster värde, juh mer trafik de genererar desto mer värde tillför de. Ergo, borde inte ISPerna betala Google m.fl?

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.