2014-02-26

Moderaterna – från visionära till bara elaka


Gösta Bohman och hans moderater väckte mitt politiska intresse.

Även om inte så många röstade på (m) på den tiden, så fanns där något positivt. Bilden var att moderater var framgångsrika människor som skapade företag och tjänade pengar. Många såg upp till dem och ville (ibland kanske i smyg) vara som dem.

Det fanns en tanke om att ett samhälle som inte tillåter människor att lyckas inte heller kommer att ha råd att ta hand om dem som misslyckas. Man var ärliga med att man ville sänka skatterna för att ge medborgarna mer makt över sina egna liv. Man var tydliga med att valfrihet är viktigt eftersom människor är olika. Hela ansatsen var framåtblickande och det fanns en underliggande optimistisk vision.

I de hemliga väljarundersökningarna fanns det två omdömen som ständigt återkom om Bohmans moderater: Kompetenta och konsekventa.

I dag har vi de nya moderaterna – som har makten men inga idéer, visioner eller principer.

Med detta har de nya moderaterna också tappat det där positiva som gjorde de gamla moderaterna intressanta. I dag är moderaterna förvaltare, bokhållare och förmyndare. Individualism och medborgartanken har ersatts med att man är ett maktparti som ser människor som undersåtar.

De gamla moderaterna var glada festprissar, medan de nya moderaterna hellre snipigt talar om att folk skall jobba istället för att supa.

De gamla moderaterna kombinerade det bästa ur liberalismen och konservatismen i en stark uppfattning om att staten skall hålla sig borta från människors privatliv – medan de nya moderaterna är nymoralistiska och ständigt kommer med pekpinnar.

De gamla moderaterna såg fritt företagande som vägen till nya jobb och tillväxt. Med blicken vänd framåt kan man säga saker som att människor inte skall ligga andra till last – och få folk att fatta vad man menar. Vilket skall jämföras med dagens nymoderata "arbetslinje" som är fyrkantig och enkelt uttryckt bara framstår som elak.

De gamla moderaterna hade ambitionen att leda idédebatten. De var intellektuellt intressanta. De nya moderaterna följer vad de tror att opinionsmätningar och fokusgrupper har att säga. Därmed gör de sig i ett lite längre perspektiv irrelevanta.

"Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?"
"Det beror på vart du vill komma" svarade katten.
"Det spelar inte så stor roll…", sa Alice.
"Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar", sa katten.

Nya moderaterna hade måhända en taktik för att ta makten. Visst. Men utan långsiktig strategi, ideologi, visioner och principer – så verkar de som om de inte vet riktigt vad de skall göra nu. Det finns nog ingen plan. Deras enda "tröst" är att sossarna är ännu kassare.

Nu går det inte att vrida klockan tillbaka. Moderaterna är för evigt förlorade.

Det är inte bara idéerna och principerna som är borta. De gamla kompetenta partimänniskorna – som begrep politik och det politiska spelet – har en efter en ersatts med folk som varken verkar vara kompetenta eller konsekventa. (Med enstaka undantag.) Det är dessa människor som sänder ut tweets med en närmast sovjetisk ton om att partiledarens tal och den senaste ideologiska reträtten är fantastiska. Tänk partisekreterare Persson, typ.

Det märkliga är att när man talar med moderata partiaktiva – då är många medvetna om problemet. Men de förefaller totalt oförmögna och ovilliga att göra något åt saken. Så de får rätt mycket skylla sig själva när deras parti nu håller på att få pyspunka.

6 kommentarer:

  1. Kan bara hålla med rakt av. Vad du dock glömmer att nämna och som kanske är allra viktigaste kritiken är att de efter valdebaklet 2002 och fram till valvinsten 2006 hade ett gyllene tillfälle att forma människors sinnen med en mer frihetliga (ny)liberal/konservativ tankar. Det var nästan omöjligt att inte vinna valet 2006, de hade kunnat gå till val på riktiga idéer och sedan implementera mer ingripande justeringar och förändringar av Svenska samhället samtidigt som man hade kunnat kört massor av kampanjer om frihet och självbestämmande. Att man sedan vid valet 2010 hade kunna fallit mer in i val-vinnande politiskt korrekt spår hade varit okay eftersom man redan förändrat mycket av Sverige - och framförallt fått genuint utrymme att trycka på med idéer och ideologi. Även vid en förlust 2010 hade Sverige varit ett bättre mer frihetligt land idag.
    Det "positiva" med att de kommer förlora valet i höst är att det är dags för en ny självransakan och eftersom SAP och Co kommer regera under den värsta ekonomiska depressionen i mannaminne finns det ytterligare en chans till att komma tillbaka 2018 med nya tag. Sorgligt nog kommer det inte att ske.
    Vi kommer tyvärr att få leva med ett anti-intellektuellt sosseland i ett par generationer till och som konsekvens kommer SD växa och troligen vara största eller näst största parti 2018, vilket betyder att allra senast då kommer (m) och SAP regera tillsammans.
    Man skulle ju kunna gråta åt eländet, men eftersom jag sedan många år flytt horribla vänster-Sverige och dess systembolag, köper jag mig hellre vin på kiosken på hörnet och skålar åt det som kunnat varit och skrattar sedan åt eländet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har rätt.... Även jag skall packa ihop säcken och dra.......

      Radera
  2. Reinfeldt har missat öppet mål när det gäller att bryta sossarnas maktdominans. Om det är av dumhet eller illvilja får bli en öppen fråga. Men har är utan tvekan den skadligaste politikern för Sverige sedan Palme.

    Jag tror inte Gösta Bohman ens hade urinerat på Reinfeldt om han hade fattat eld. Större förrädare än Reinfeldt, mot Moderat ideologi är svårt att fantisera ihop, även under påverkan av psykedeliska droger.

    SvaraRadera
  3. HAX, Precis min uppfattning.
    /A

    SvaraRadera
  4. May very well be so...but I could't possibly comment....

    SvaraRadera
  5. Minns hur det gick för Karl Sigfrid, och många andra som inte delade Raj Rajs åsikter.
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/m-forsokte-kvasa-interna-protester-i-forsvarsfragan_3325830.svd

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.