2014-05-02

Varför inte en lotteri-riksdag?


Riksdagen har reducerats till ett knapptryckarkompani. Regeringen styr med järnhand hur de borgerliga partiernas ledamöter skall rösta. Och i de andra partierna har parti- och gruppledning lika total kontroll.

All offentlig makt sägs utgå från folket. Alltså borde det vara riksdagen som bossar över regeringen. Det borde vara i riksdagen som politiken lever och utvecklas. Det borde vara här den politiska idéutvecklingen sker.

Men icke. Riksdagen är totalt förutsägbar och har i praktiken lämnat ifrån sig all sin makt. Men kunde lika gärna låta gruppledarna hantera hela beslutsprocessen.

En konsekvens av detta är att den redan bristfälliga maktdelningen i vårt land blivit ännu mindre, nu när den lagstiftande och den verkställande makten vuxit samman. (Vilket även till viss del skett med den dömande makten.)

Sverige har inte ens någon konstitutionsdomstol. Våra politiska ledare kan i stort sett strunta i grundlagen. Och statschefen har inte ett skvatt att säga till om, vilket kanske i och för sig är lika bra så länge detta ämbete är ärftligt.

Man kan knappast påstå att Sverige är en levande och vital demokrati.

Tänk om man skulle göra folkväldet lite mer... direkt? Varför inte lotta ut platserna i riksdagen bland medborgarna?

Då skulle det bli liv i luckan. Då skulle riksdagen fyllas med debatt, kamp och politik igen. De stora frågorna skulle förmodligen få mer utrymme. Yrkespsykopater och särintressen skulle i princip hållas borta. Regeringen skulle hållas kort. Ledamöterna skulle tvingas ta sina uppdrag på allvar och ta större ansvar för sitt handlande.

För att den lagstiftande makten utövas av folket, det måste väl också anses vara folkvälde?

Visst, man skulle säkert få in en del galningar, stråltanter och obehagliga element i riksdagen om man lottade ut platserna. Men det kan väl knappast bli värre än det är i dag..?

19 kommentarer:

  1. Vi har idag en konstitutionsdomstol i form av Europadomstolen och det är väl en av få bra saker vi har fått i och med EU-medlemskapet. Sen är ju deras beslut uppenbarligen inte något man som svensk politiker behöver bry sig om ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. EU-domstolen är verkligen inte en konstitutionsdomstol. EU har ingen konstitution.

      Radera
  2. Eller ett betydligt vettigare förslag. Ha en lottad andra kammare som överrock till riksdagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är rätt spår! Inför statistiska parametrar i röstvärde, till exempel en demografisk med inverterat värde så att om det finns en extremt stor åldersgrupp så balanseras deras röster mot en åldersgrupp med mindre antal röstberättigade. Detta med tanke på ökande ålder i västvärlden. De som får tillfälle att bli valda måste givetvis ha en utbildningsnivå, kanske något som kan tas fram i samband med det svenska högskoleprovet.

      Radera
  3. Hehe, du är bara tvåa på bollen denna gång: http://www.randomparty.org/

    SvaraRadera
  4. Jag håller på Max Anderssons förslag. En lottad andra kammare, gärna hyfsat stor så att den speglar folket väl.

    Vad gäller statschefen, så tycker jag det vore roligt om han kunde välja mellan att godkänna lagförslag eller alternativt folkomrösta om dem. Lite som på Island. Visst, ämbetet är ärftligt här, men jag tycker ändå det blir _mer_ demokrati om kungen får ställa till med folkomröstningar när han blir sur på något. Den makten kan med fördel kombineras med namninsamlingar av typen "snälla kungen, stoppa förslag si och så".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om kungens makt bara är "defensiv"... kanske.

      Radera
    2. Nej, lämna kungen utanför det här. Låt i så fall Högsta domstolen få den rollen och enbart i konstitutionella frågor.

      Radera
  5. Anders Fogelberg:
    Jag skulle vilja ha personval på riktigt - så att vi får ett större spektrum att välja ifrån. Att jag kan rösta på en person, som jag anser vara klok och som delar de flesta och viktigaste av mina värderingar. I de paket (partier) som finns nu är det i alla partiprogram stora tunga sjok som jag absolut inte sympatiserar med.

    SvaraRadera
  6. Vad sägs om dennalaguppställning?

    Carl Bildt, Michael Chertoff, David Omand.

    The Global Commission on Internet Governance

    The Global Commission on Internet Governance was established in January 2014, to articulate and advance a strategic vision for the future of Internet governance. With work commencing in May 2014, the two-year project will conduct and support independent research on Internet-related dimensions of global public policy, culminating in an official commission report.

    Chaired by Carl Bildt, the commission will inform concrete policy recommendations for the future of Internet governance, by providing a framework both for coordination among advanced industrial democracies and for addressing the interests and values of states that are uncertain about the future of multi-stakeholder governance. Key issues to be addressed by the commission include governance legitimacy and regulation, innovation, online rights and systemic risk.

    Launched by two independent global think tanks, the Centre for International Governance Innovation (CIGI) and Chatham House, the Global Commission on Internet Governance will help educate the wider public on the most effective ways to promote Internet access, while simultaneously championing the principles of freedom of expression and the free flow of ideas over the Internet.

    https://www.ourinternet.org/#about

    SvaraRadera
  7. "En konsekvens av detta är att den redan bristfälliga maktdelningen i vårt land blivit ännu mindre, nu när den lagstiftande och den verkställande makten vuxit samman. (Vilket även till viss del skett med den dömande makten.)"

    Dessa har även vuxit ihop med den s.k. tredje statsmakten, den granskande makten - d.v.s. journalisterna. Bara mysiga utfrågningar där politikern endast behöver bekräfta de hyllande frågorna och gulligt morgonsoffe-mys där t.ex. Fridolin tilltalas som om han vore Jesus själv. Inga tuffa frågor till de av journalisternas/politiska aktivisternas godkända och utvalda partierna.

    Skulle det slinka igenom en fråga av besvärligare art så är det nästan uteslutande i en debatt mot en annan politiker. Men oftast så räddas den godkända politikerns ansikte av "journalisten"/utfrågarens ämnesbyte eller liknande; "Jaha, vi ska då gå vidare till..."

    Hör man nåt om SD så är det oftast en artikel med negativ klang, hör man nåt om PP... ja då skall man vara glad och rita kors i taket. PP har fått mindre utrymme i media inför detta EU-val än de hade innan de ens kommit in och därmed blev utestängda från en del debatter.

    Ju fler som inser att vi lever i en sketen demokratur som mer och mer liknar början på en diktatur (som naturligtvis vill ge sken av att det är en demokrati), desto bättre. Kan man ens lita på rösträkningen längre i detta arma land?!? Journalisternas förtroende är sedan länge borta med vinden..

    SvaraRadera
  8. Om platserna till riksdagen skulle lottas ut, vad skulle incitamentet till att göra ett bra arbete vara?

    Man kan ju inte bli omvald, så varför inte bara tjäna en hacka när man blir inlottad, och rösta som högstbjudande vill. Styrskick - Direktkorruption.

    Favorit i repris: Are Politicians Failing Our Lobbyists? (2:01 min)

    SvaraRadera
  9. Det är väl också rätt viktigt att införa en större grad av professionalism till dem som gör karriär inom byråkratin. En professionell byråkrat ska alltså i sitt anletes svett arbeta för att göra sin position överflödig för samhällets bästa.

    SvaraRadera
  10. Tyvärr tror jag inte att det skulle bli ett spår bättre än nu.
    Jag tänker på det berömda Stanfordexperimentet, där studenter slumpmässigt valdes ut för att agera som fångar och fångvaktare.

    Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. En tredjedel av fångvaktarna bedömdes ha genuint sadistiska tendenser, och många av fångarna kom att finna sig i att bli förnedrade. Under experimentets andra dag revolterade dock fångarna. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas på den sjätte dagen, vilket var tidigare än planerat.

    Jag tror att vi skulle få se exakt samma sak i Riksdagen. Makthunger och självbedrägeri i form av att även inlottade personer snart skulle se sig som högre, finare och bättre än andra. Och kanske t.o.m. värre, eftersom de inte har behövt göra det långsamma och hårda arbetet med att komma dit. De har inte lika mycket att förlora på att bete sig som galna skitstövlar, så länge de är där.

    SvaraRadera
  11. Jag tror du svarade ganska bra på din egen fråga "Varför inte en lotteri-riksdag?" i sista stycket. "Visst, man skulle säkert få in en del galningar, stråltanter och obehagliga element i riksdagen om man lottade ut platserna." Rent statistiskt skulle en lottriksdag få in ett genomsnitt på svenskarnas intellektuella förmåga. 50% skulle vara under medel på intelligensen och 25% procent skulle vara så obegåvade att de närmas är att betrakta som rena idioter. Det är inte säkert att det skulle bli så mycket gjort i en sådan församling. Dagens system garanterar för de mesta att ledamöterna är rumsrena innan de kommer in.

    SvaraRadera
  12. Lägg ned skiten och ge bort all statsägd egendom till av den forna staten registrerade medborgare som har bott och betalat skatt i landet.
    Sedan kan tex mark och resurser köpas och säljas fritt, tex med hjälp av kryptovaluta system för handel.
    Då kan inte olika yrkespolitiker, "välgörare" , galningar, stråltanter och obehagliga element influera dig någonsin mer.

    Would you like to know more?
    https://mises.org/books/marketforliberty.pdf

    SvaraRadera
  13. ...och vad är felet med det enkla schweiziska systemet, beslutande folkomröstningar?

    SvaraRadera
  14. Ja, detta kommer ju aldrig att hända för partiledningarna skulle inte våga släppa kontrollen.

    MEN ett sådant inslag skulle vitalisera demokratin definitivt på flera sätt.

    För det första kan man utse långt fler att ingå i en sådan folkförsamling, säg 10 000 personer. De kan rösta via nätet och behöver alltså inte lämna vare sig sitt hem eller sitt vanliga arbete. Som PP:s årsmöten alltså...

    Riksdagen behövs för att renodla förslag som kan ställas mot varandra. Det riskerar annars att bli alltför bökigt.

    För det andra måste regeringen anstränga sig att förklara sina förslag så att de slumpvist utvalda (= vanligt folk) förstår vad som menas. Folkbildning blir därmed ett viktigt sätt att få igenom sina förslag, vilket får en lätt touch av direkt beslutande folkomröstning, utan att hela apparaten dras igång.

    För det tredje blir det oerhört svårt för lobbyister att påverka en sådan stor grupp av människor. Lobbyisten lever på att makt koncentreras till ett fåtal påverkbara personer.

    De utvalda bör se detta som en slags demokratisk värnplikt, men de bör också ges viss ersättning för att de ska kunna sätta av tid att sätta sig in i förslagen. Det kommer att kosta någon miljard, men det är det kanske värt.

    SvaraRadera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.