2014-06-15

Nu sänker vi datalagringen!


Efter utredarens presskonferens i fredags råder inga tvivel: Regeringen (och sossarna) kommer att göra allt för att datalagringen skall fortsätta. De vill ha massövervakning av svenska folket och fortsätta lagra data om alla våra telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Vi vet också att Säpo vill ge polisen direkt, automatiserad tillgång till denna information.

Bland riksdagspartierna är (MP) och (V) motståndare till datalagringen. Men från det hållet kan man inte vänta sig något, om det blir en rödgrön regering. Oavsett vad de lovar kommer de aldrig att fälla en egen regering på denna fråga.

(Däremot kommer de säkert att använda frågan som ett värdefullt kort att spela ut i rödgröna regeringsförhandlingar. De kommer att använda datalagringen för att nå politiska resultat i andra frågor. Men de kommer aldrig att sätta makten på spel, på allvar, för att stoppa datalagringen.)

Så vad gör vi nu?

Motståndets starkaste vapen är naturligtvis EU-domstolens dom. Domstolen har upphävt EU:s datalagringsdirektiv, då det kränker de mänskliga rättigheterna. Den menar att det är den urskiljningslösa massövervakningen av alla - oavsett om de är misstänkta för brott eller ej - som är problemets kärna.

Här finns ett par tänkbara vägar att gå. Nu är jag inte jurist, så kom gärna med feedback och idéer.

Om allt ligger som det nu ligger måste Post- & Telestyrelsen (PTS) förmodligen ompröva sitt beslut om att inte tvinga nätoperatörerna att datalagra.

Ifall operatörer som Bahnhof fortfarande vägrar, då blir det rättssak av det hela. Och då måste svensk domstol rimligen vända sig till EU-domstolen för ett utlåtande. Då är det match.

Ett annat alternativ är att man väntar in utredningens slutresultat (efter riksdagsvalet) och dess eventuella förändringar i lagen. Därefter bör nätoperatörerna, på eget initiativ, kunna vända sig till EU-domstolen för att få den svenska lagen upphävd.

Då blir frågan om den urskiljningslösa massövervakningen av alla förmodligen den avgörande punkten.

En tredje möjlighet är att någon privatperson (eller en grupp privatpersoner) tar Sverige till EU-domstolen. Detta i egenskap av medborgare som har drabbats av datalagringen.

En sådan talan får förmodligen också komma efter den svenska utredningen och en eventuell revidering av den svenska lagen. Det vill säga efter riksdagsvalet. Tyvärr.

Oavsett vilken eller vilka vägar man går måste frågan hållas levande i den svenska debatten. Vi måste bygga opinion mot datalagringen. Trycket måste komma från flera olika håll.

Om detta sköts rätt, då kan vi få igång en opinionsstorm på samma sätt som inför beslutet om FRA-lagen.

5 kommentarer:

  1. Vi har väldigt begränsade möjligheter att påverka på ett formellt korrekt sätt, vi lever i en demokrati och majoriteten kan bestämma i dessa ting.

    Vad vi kan göra är att skapa obehag av liknande slag för "våra ledare", vi kan till exempel skapa en sajt där vi i varje ögonblick kan redovisa var Reinfeldt befinner sig.

    Till denna sajt kan varje medborgare i varje stund rapportera varje observation av Reinfeldt. Nu är han i riksdagen, nu åker han in genom grindarna på Bromma, nu går han in i Sagerska huset, nu åker han i bil på Hamngatan, nu äter han på Källhagen, osv, osv.

    Att smaka en variant av egen medicin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aldrig! Det vore ett utmärkt skäl för SÄPO att hävda att datalagringen behövs.

      Radera
  2. Min spontana tanke är: men skit i det här. Datalagringen kommer att överleva sig självt. Om något så kommer den att driva på den tekniska utvecklingen precis som vi sett på fildelningsområdet.

    Utvecklingen är ju snart sådan att bara pensionärer med tjock-tv behöver betala tv-avgift och snart kommer det bara att vara grottmänniskor som faktiskt "ringer" till varandra. Resten av samhället håller redan på att i rasande takt migrera till andra kommunikationsformer.

    Det enda som hindrar de stora mobil-os-tillverkarna från att bygga in stöd för röstsamtal över mobildata är att operatörerna skulle bli skitsura. Facetime, Google voice och Skype - ingen av dem träffas av någon svensk datalagringslag.

    SMS håller på att bli omsprunget av leverantörernas egna messaging-tjänster. Det smiter således också förbi datalagring. Men integriteten vilar på leverantörens säkerhet. Men snart kommer väl en app för end-to-end-kryptering som är praktisk och enkel. Då är det slutspionerat där också.

    E-post använder jag nästan enbart till kollegorna på kontoret och för mina myndighetskontakter och i det förra fallet hålls det inom intranätet och i det andra fallet får ju myndigheterna ändå veta.

    Datalagringsdirektivet och den svenska datalagringslagen den var föråldrad redan dagen den beslutades. Och visst, en del loosers kan man få tag på, men de verkliga brottslingarna kommer förstås snart att lära sig alla sätt att ta sig runt det.

    SvaraRadera
  3. Men så tänker jag, att det är ju fan om de ska få hålla på att mygla på det här viset. Visst, brottsbekämpning är en allvarlig sak, men man kan ju pröva (för befolkningen) mindre ingripande metoder, t.ex. att skaffa landet en justitieminister som faktiskt förmår styra polisen.

    Beatrice Ask hon är en duktig politiker som dels gör som husse Reinfeldt säger, dels är bra på att inte fastna i rutan på fel sätt. Hennes bestående arv kommer att vara att ha förenat landets länspolismyndigfheter till en samlad polismyndighet från 1 jan 2015. Och Morgan Johansson (S) tror nog att det blir han som kommer att få regeria över denna kolossala myndighet, samtidigt som den nya rikspolischefen ska försöka dra en gränslinje mellan departementet och den nya polismyndigheten. Det kommer inte att bli energi över till brottsbekämpning de första åren tror jag.

    Polisens verktyg, särskilt IT-systemet är uruselt. Nån jävla klant tyckte att det gick bra att försöka bygga ett incidentrapporteringssystem på en kommersiell applikation för säljstöd. Man kan ju tycka att redan vid denna beskrivning borde man ha satt stopp, men man lär sig aldrig.

    Dessutom, och det är möjligen ett MP-argument, är så länge som polisen tror att de har en chans till massövervakning så kommer de inte att ägna någon möda att utforska andra alternativ än denna heliga Graal. Det kan ju finnas mer effektiva metoder att ringa in skyldiga än massövervakning.

    SvaraRadera
  4. Rent juridiskt blir det är dock ett flerfrontskrig.

    Först, Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet. Det är PTS och ingen annan som kan tvinga operatörer att datalagra, och som självständig myndighet ska de själva tolka rättsläget utan att någon lägger sig i, särskilt inte regeringen, eftersom det då är ministerstyre.

    Alliansregeringen kommer inte att sparka någon PTS-generaldirektör före valet. Efter valet är det således av intresse vem som får ansvaret för PTS. Är det rätt parti, då kan det bli en rejäl fajt. Blir det fel parti så kommer nästa GD att förstå vartåt det blåser.

    Ett föreläggande från PTS - ty ett sådant blir det i såfall - ska då antingen efterlevas eller överklagas av operatörerna. Myndighetsbeslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, således slutligen hos Högsta förvaltningsdomstolen. Längs den vägen kan det tänkas att man går till EU-domstolen för att pröva en nationell lags förenlighet med EU:s nuvarande regler.

    Samtidigt kan man räkna med att kommissionen kommer att vilja gå in och modifiera datalagringsdirektivet. Då vet vi nu att det krävs att rätt personer sitter i rätt utskott för att det ska bli match. Vilken kommissionär det blir däremot är helt ointressant eftersom denna kommissionär kommer att svälja förtreten eller bli avsatt. Det visar ju exemplet Malmström.

    Men här finns också då möjligheten att hänskjuta ett nytt direktiv till EU-domstolen redan innan det träder i kraft. Detta kunde inte göras med tidigare direktiv, eftersom det inte gick att bevisa om det var bra eller dåligt med massövervakning. Nu borde man med fakta och erfarenhet kunnat göra sig ett case på den grunden också.

    Slutligen, oavsett nya EU-regler eller inte, så måste en svensk lagändring passera lagrådet. Lagrådet har kommit billigt undan i hela den här affären, men jag vill återigen understryka att där och då hade resan kunnat sluta för svensk del. Lagrådet får inte nöja sig med att det "med europeiska ögon är acceptabelt". Lagrådet ska göra en självständig prövning av grundlagens bestämmelser. Hade lagrådet klagat senast, hade det kanske räckt för att väcka tillräcklig opinion för en prövning av direktivet i EU-domstolen redan innan den blev svensk lag och då hade vi redan för två år sedan varit av med datalagringen.

    SvaraRadera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.