2014-09-08

Och jag röstade på...


I helgen bloggade jag om hur en liberal kan rösta i riksdagsvalet. I dag var jag och röstade. Det var inte helt okomplicerat. Tydligen är jag lite mer pragmatisk än renlärig. Men det blev rätt bra ändå.

Om jag bott i Stockholms stad, då hade jag förmodligen röstat på Sofia Arkestål (C) i ett sista fåfängt försök att få in lite frihetliga tankar i den svenska borgerligheten. Men – jag röstar i länet, vilket fick mig tillbaka till ruta ett igen.

Mitt första beslut på vägen var att inte rösta på de partier som står bakom massövervakningen. Jag tänker även bojkotta dessa partier, eftersom de inskränkt den svenska offentlighetsprincipen (på begäran av EU). Alltså är allianspartierna, sossarna och (SD) borta ur ekvationen.

(V) och (MP) är visserligen vettiga i just de två frågorna ovan – men tokiga och farliga för vårt land i övrigt. Så de går också bort.

För min del återstod då valet: Piratpartiet eller Klassiskt liberala partiet?

Båda partierna säger nej till massövervakningen. Båda står för ett fritt och öppet internet. Båda vill stärka de medborgerliga fri- och rättigheternas ställning. Jag tror att även (KLP) vill reformera upphovsrätten. Båda partierna säger tydligt nej till euron som valuta. Och båda partierna vill legalisera innehav av droger för personligt bruk.

Spänningen är olidlig...

Det är förvisso så att (KLP) är mer frihetliga än (PP). Det väger till deras fördel.

Men det som fick mig att bestämma mig – i valbåset – var följande:

(KLP) har tyvärr rätt få väljare. Rösterna kan som regel räknas i hundratal. Detta parti förtjänar verkligen betydligt fler väljare. Men tyvärr ger en röst på dem inte speciellt stort praktiskt genomslag, i dag.

Så, spelar en röst på (PP) någon roll? De lär ju inte heller komma in i riksdagen?

Jo, faktiskt. Piratpartiet har en någorlunda sportslig chans att få minst en procent av rösterna. Och i så fall kommer de att få gratis valsedlar utdelade i alla vallokaler i riksdagsvalen 2018 och 2022.

Även om (PP) är frustrerande amatörmässigt och märkligt positionerat i dag – så är det inte alls otänkbart att de hinner kamma till sig på fyra eller åtta år. Och då är valsedlar i alla vallokaler en oerhörd tillgång.

Så jag röstade på Piratpartiet. Och jag kryssade Rick Falkvinge, som en markering om att (PP) var bättre förr.

Jag ser det som ett positivt problem att jag i vart fall har två partier att välja mellan.

13 kommentarer:

  1. Tack för rösten HAX, och tack för att du fortfarande tror på oss! :)

    SvaraRadera
  2. Hedrar dig att du inte röstar på ett avlyssnarparti.

    SvaraRadera
  3. Bra val. Pp kommer igen!

    SvaraRadera
  4. Hoppas Falkvinge får många kryss!

    SvaraRadera
  5. Bra. Var rädd att du skulle göra allvar av dit hot att rösta på Ask:s stödtrupper

    SvaraRadera
  6. Mycket bra. Blir glad när jag ser att du tror på partiet.

    SvaraRadera
  7. Gjorde precis samma val och kryss som Henrik. Känns bra...

    /A

    SvaraRadera
  8. Tack för att några vågar stå upp och säga sanningen. Men för de flesta så är pp egentligen inget val länge. Med fri invandring, medborgarlön och uppror i olika delar av partiet i kombinationen av dessa frågor så är det ett parti som alltmer liknar grottmänniskor i sin kommunikation.

    SvaraRadera
  9. För min del blev det (K)LP. Dels pga PP:s nuvarande brist på fokus och interna stridigheter, dels pga att jag inte tror att de kommer att göra comeback (magkänsla, men tror också att namnet ligger dem något enormt i fatet när det gäller just riksdagsvalet), och dels för att jag vill stödja ett ärligt försök till att få in mer liberalism i den svenska debatten. Visserligen ligger KLP:s åsikter så pass långt från den allmänna svenska mentaliteten att jag har svårt att se dem som realistiska riksdagskandidater inom den närmaste framtiden.

    Men när det till slut dyker upp ett parti vars värderingar och idéer jag till 92% stödjer, så kändes det rätt dumt att inte rösta på dem. Det är oacceptabelt att somliga av nuvarande riksdagspartier kan gå omkring och kalla sig liberala, och komma undan med det. Människor med liberala böjelser ska inte behöva känna sig förpassade till FP eller C, som aldrig i praktiken kommer driva deras frågor (annat än gällande någon skatteprocent hit eller dit). Jag tycker det är viktigt att visa att det nu finns ett annat alternativ, som tar liberalismen på allvar.

    De kommer inte få tillräckligt med stöd för att komma in, de kommer inte få tillräckligt med röster för att synas eller höras i de breda medierna (än på ett par mandatperioder...), men nu har jag dragit mitt strå till den liberala höstacken. Och framförallt så kan jag sova gott på valnatten.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.