2015-11-16

Staten misslyckas med allt som är viktigt – politikerna ägnar sig istället åt trams


Det är något med det svenska samhällsklimatet. Vi ägnar oerhört mycket tid åt metafrågor och trams – samtidigt som nationen står handfallen inför verkliga problem och de stora samhällsfrågorna.

Jag (som mestadels vistas utomlands) märker hur människor i Sverige drar sig för att säga vad de tycker och att de är ängsliga för att råka tycka något som är "fel". Möjligen har det med den svenska konsensuskulturen att göra, att folk drar sig för att vara avvikande. Det är kanske inte så mycket överheten som människor är rädda för som för varandra, för vad andra skall tycka om dem. Grupptänket är utbrett – och det fåtal människor som skriker högst sätter agendan, även om det de har att säga är rena dumheter.

Samtidigt vet svenska folket att det är mycket som är galet i Sverige. Man har insett att staten inte förmår att upprätthålla lag och ordning; Man vet att byråkrati tränger ut kärnverksamhet inom vård och omsorg; Man anar att välfärdsstaten är ett pyramidspel; Man förstår att Sverige inte kan ta emot hur många flyktingar som helst; Man ser maktkorruptionen; Man oroas av att försvaret är svagt och krisberedskapen är obefintlig; Man inser att massövervakningen kan bli ett problem. Folk begriper att de inte får valuta för skattepengarna, trots att Sverige har bland de absolut högsta skatterna i världen.

Men att staten inte förmår sköta det den bör sköta – det hindrar inte makthavarna från att peta i folks liv. Politikerna sätter upp morallagar, skapar brott utan offer och inskränker människors frihet.

Så vad gör man? Det blir lite som i det gamla Östtyskland. Människor suckar och bygger något slags mentala kokonger runt sig själva och de sina. Man går till jobbet och gör det man skall, varken mer eller mindre. Egna initiativ, ansvarstagande och sunt förnuft trängs undan. Fria medborgare förvandlas i många små steg till passiva undersåtar. Resignationen breder ut sig och galenskaperna får ha sitt lopp.

I allt detta har dagens politiker inget av värde att tillföra. Allt de förmår är att göra saker och ting värre.

Läs även: Inget kan vara svenskare än vår urgamla konsensuskultur »

6 kommentarer:

  1. Problemet grundar sig nog i att vi inte har haft någon egentlig kulturborgarklass, vänstern har kunnat lägga vantarna på den "intellektuella debatten" medan hamburgarmiljonärerna låtit dem hålla på vad de vill så länge de inte pratar om skatter... Nu börjar kostnaderna synas på allvar av det svenska intellektuella moraset..

    SvaraRadera
  2. Hirschmann skrev om "Exit, Voice, and Loyalty", dvs att "fly" respektive "tala om vad som är fel och försöka förbättra". (Ju högre "Loyalty" desto mindre sannolikhet för "Exit".)
    Modellen har utökats med "Neglect".
    https://en.wikipedia.org/wiki/Exit-Voice-Loyalty-Neglect_Model

    Man varken flyr (fysiskt) eller säger ifrån. Man slutar bry sig, göra sitt bästa, komma i tid.

    SvaraRadera
  3. Har växt upp i under DDR-Sverigetiden och har aldrig varit bekväm i välfärdsstaten. Blev politiskt medveten i vuxen ålder tack var personer som dig HAX och Johan Norberg, senare vidare via Rand, Nozic och Hayek m.m.. Hade förlikat mig med min framtid som överbeskattad medborgare i ett i alla fall vackert och tryggt land som mina barn skulle växa upp i.

    Efter 2014 har fjällen fallit från mina ögon, flyktingdebaclet blev strået som knäckte kamelens rygg. Inget försvar, undermålig polis/rättsväsende, usel skola, infantil offentlig debatt samt 8 timmars väntan på akuten för att gipsa sonens arm. (och då bor vi i en av Sveriges mest välmående kommuner)

    Flyttar utomlands med familj i början av nästa år. Överreagerar jag?, kommer Sverige att reda ut sina strukturella problem? Kanske. Men jag chansar inte och flyr för att ge mina barn en bättre framtid. Många av mina medvetna vänner har samma funderingar.

    Tack Henrik för att du kämpar på.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.