2016-03-24

En kleen plan


Häromdagen ägnade Dagens Nyheter en mycket omfattande artikel åt att försöka ge sken av att Östermalmsbor egentligen är nazister.

Det gick väl sisådär. Speciellt som SD inte har mer än sju procent av rösterna på Östermalm.

Istället blev huvudnumret att förra kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth (M), ibland går in och ser vad som skrivs på Avpixlat.

Detta är, enligt åsiktspolisen, förbjudet. (Nu läser jag nästan aldrig Avpixlat själv, men jag tycker att man skall söka information från så många olika källor, med olika infallsvinklar som möjligt.)

Det hela toppades med en debatt i SR Studio Ett i går eftermiddag – mellan Avpixlats och Expos redaktörer. Det var en rätt ordnad historia, som knappast föll ut till Avpixlats nackdel.

Allt detta buller har utmynnat i en enda sak: Att Avpixlat nu har fått hundratusentals nya läsare.

Media, vänstern och åsiktspolisen begår samma misstag gång på gång på gång.

13 kommentarer:

  1. I dagens Sverige anklagas alltså fru Adelsohn för att ha läst "fel" media. Hur hamnade vi i denna absurda åsikts-Maoism?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta således i ett land som i år haft tryckfrihet i 250 år.
      tack vare tvenne finnar, givetvis, men ändå...

      Radera
  2. Vänstern bryr sig inte om att deras agerande är kontraproduktivt.

    Det viktigaste för vänsterfolk är kråmandet och poserandet, att de genom sina varanden försäkrar sina fränder om sin otadlighet, ingen skall kunna misstänka dem för värdegrundsavvikelse.

    Titta på mig, är deras budskap! Ser ni vad jag är rättroende! Längtar inte ni också till nästa fackeltåg? Då vi beundrande kan spegla oss i varandra.

    Om vänstern inte vore så självupptagen så skulle den bara hålla foderluckan stängd och färre skulle känna till Avpixlat. Men, men, poserandet förefaller viktigare.

    SvaraRadera
  3. "Nu läser jag nästan aldrig Avpixlat själv", Låter väldigt lika "Inte SD:are eller rasist men"...
    Är du rädd att få drevet på dig eftersom du urskuldar dig på det sättet?
    Lite dåligt faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför manar du att jag skall påstå att jag gör något som jag nästan aldrig gör?

      Radera
    2. För övrigt ogillar jag tonen hos Avpixlat.

      Radera
    3. Men, samtidigt som man i vänsterkretsar och i etablerade media förnekar existensen av en åsiktskorridor tycks det finnas en överliggande ideologi som står över alla andra åsikter som man kallar värdegrund. Denna överideologi som råder i Sverige, vilken står över all annan ideologi.
      Denna överideologi brukar jag benämna som värdegrund.

      Att förhålla sig inom den rådande överideologins ramar gäller gemensamt för Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, Public Service-media, den gäller för samtliga etablerade massmedier, för myndigheter, för fackföreningar, för föreningslivet, i kulturutbudet, och för de etablerade politiska partierna.

      Den aktör som går utanför överideologins ramar kommer att pariastämplas och demoniseras, detta oavsett om det rör sig om media, ett politiskt parti, eller någon individs åsikt.

      Endast ett uppvisat tecken på tvivel till överideologin riskerar repressalier. Enbart att man tex tar del av media som inte förhåller sig inom överideologins ram, som tex. Avpixlat, ses som ett tecken på tvivel vilket riskerar konsekvenser och uthängning med offentlig skampåle.

      Den rådande överideologin i Sverige är mycket lik den postmarxistiska vänsterns ideologi, bortsett från uppfattningar kring frågor som rör ekonomi.

      Avpixlat och Sverigedemokraterna, beskrivs med fruktansvärda begrepp på grund av att de inte håller sig inom överideologins ram. Medan däremot Aftonbladet kan komma med ren vänsterpropaganda som fakta utan att kritiseras för bristande objektivitet.. Den länkade artikeln är ett lysande exempel på just detta.

      Svensk massmedia (etablerade tidningar och SvT) bedriver samtliga propaganda och undervisning som stämmer överens med överideologin.
      Därmed blir det självklart att sålla bort och undanhålla fakta som går emot denna överideologi.

      Det här är relativt nytt fenomen. Men det är också så att en del ledarskribenter insett det här på senare tid har börjat röra sig mot överideologins utkant, vilket var otänkbart för bara några månader sedan sedan.

      Men mitt i allt detta så bekänner de sig ändå alltid tydligt till överideologin genom att försäkra att de vill se att Sverige även i fortsättningen skall vara ett multikulturellt invandrarland med stor invandring/migration etc. Ingen av dem ifrågasätter de humanitära stormaktambitionerna, utan man är man noggrann med att betona att man i grunden står bakom dem och att man avskyr SD, inte läser Avpixlat eller Flashback precis som du Henrik gör i inlägget..
      Det här är obligatoriskt för att visa sin grundläggande tro och bekänna att man ändå tror på överideologin för att inte riskera sitt jobb eller att bli etiketterad och utfryst.

      Men det har skett en viss förskjutning, men det är heller inte konsekvensfritt. Anna Dahlberg, Ivar Arpi, Alice Teodorescu och andra som visar tecken på tvivel är brunförklarade av stora delar av etablissemanget.

      Att man bli stämplad som fascist, rasist eller islamofob av stora delar av landets etablissemang för att man anser det viktigt att tex. belysa den omfattande invandringens och migrationens konsekvenser bevisar endast den totalitarism och åsiktsförtryck som ändå råder.

      Radera
  4. Förklara gärna varför det är ett misstag om Avpixlat får flera läsare.
    Man får lite PKvibbar faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad jag påpekar är dels att vänsterns intention var att fula ut och att resultatet blev det motsatta. Dels att vänstern upprepar denna typ av handling gång på gång men på något sätt tycks förvänta sig annat utfall. Vilket inte är helt begåvat av dem.

      Radera
  5. Jag läser såväl avpixlat som andra icke pk-accepterade sajter. Bra att vara informerad.

    SvaraRadera
  6. Bara 17% av inlägget ägnades åt att försäkra att du själv minsann tar avstånd från sidan.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.