För en tid sedan avslöjades det att halvstatliga Telia har internationella affärer med företag som är misstänkta för att tvätta pengar. Bland annat ryska pengar. Den ryske telekomministerns pengar, för att vara exakt.
Trots detta stod näringsminister Tomas Östros (s) i riksdagen och förklarade att han har fullt förtroende för Telia och dess ledning.
Nu kommer nya uppgifter, som tyder på att den korruptionshärva Telia är inblandat i är både värre och större än vad som tidigare varit känt.
I mars år lovade TeliaSonera, bermudabaserade investeringsfonden IPOC och ryska TelecomInvest varandra trohet. Som storägare i TeliaSonera måste svenska staten, det vill säga regeringen, ha varit införstådd med detta. Frågan måste, i något skede, ha legat på näringsministerns bord.
Sedan dess har en rad artiklar i internationell media beskrivit de brott som Telias ryska vänner är misstänkta för. Det väcker en rad frågor. Så här:
År 2000 köpte Telia en del av holdingföretaget First National Holdings (FNH) för 80 miljoner kronor. Syftet var att komma åt en del av det luxemburgbaserade (ryska) företaget TelecomInvest. Det är oklart varför Telia inte köpte in sig direkt i TelecomInvest, utan istället gick omvägen genom FNH i Luxemburg.
Formellt stod Commerzbank som säljare, men den verklige ägaren var Telias gamla polare, advokaten Jeffery Galmond. Han säger sig kontrollera stora delar av den ryska mobiltelefonmarknaden - men är enligt samstämmiga källor bulvan för sin polare Leonid Reiman, som råkar vara minister för telekomfrågor i Ryssland...
Det är bakgrunden. Nu syndafallet.
I dag är Commerzbank misstänkta för att ha hjälpt TelecomInvest och First National Holdings att överföra statlig rysk egendom i privata händer på ett illegalt sätt. Så väl tysk som schweizisk polis utreder ärendet.
Frågan är vilken roll Telias investering på 80 miljoner kronor spelade i denna härva.
En annan fråga är vilken roll den svenska staten, som storägare i Telia, spelat. Har man varit medveten om de tveksamheter som förekommit - då är det allvarligt. Har man varit ovetande - då är det också allvarligt, eftersom man då är en ägare som har nollkoll.
Den mest aktuella frågan är vad näringsminister Tomas Östros (s) har att säga i dag. Har han fortfarande fullt förtroende för Telias ledning och styrelse? Och kommer i så fall det förtroendet att stå sig - när ansvar kan komma att utkrävas i den ovan beskrivna härvan?
Östros solidaritet med Telia är nästan lite rörande. Men väldigt, väldigt osmart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.