2021-10-17

Det kommer aldrig att bli som förr igen


Människan avskyr förändring eftersom sådan kräver att man måste anpassa sig efter nya förutsättningar. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Vi saknar sådant som vi menar gått förlorat i tiden. Som tillit och ett relativt stort mått av trygghet.

Å ena sidan kan och kommer inget att bli precis som förr igen. Å andra sidan är det genom våra ord och handlingar som vi formar morgondagen. Tänk om vi kan skapa något som inte bara är lika bra som det vi saknar, utan till och med bättre.

En värdegrund kan inte tvingas på oss uppifrån. För att vara genuin måste den växa fram underifrån. Ur ett förhållningssätt människor emellan.

Om vårt mål är fredlig samexistens under former som största möjliga andel av befolkningen kan tänka sig att leva under, då måste vi hitta en minsta gemensam nämnare.

Till exempel: Människor bör ha så stor frihet som möjligt. Gränsen för en människas frihet går där hon kränker någon annans frihet, liv, säkerhet eller egendom.

Detta är en enkel regel som både respekterar individen och befrämjar ordning. Det är något människor kan förstå utan allt för mycket tankemöda. Det ligger i linje med allmänt rättsmedvetande och känns intuitivt rätt. Det är också en fråga om rationellt egenintresse.

Detta är principer alla kan tillämpa och sprida - för att öka tilliten i samhället. Det är idéer som återkommer i allt från stoicism till kristendom och liberalism. Jag tror det börjar bli dags att återupprätta dem igen, på rationella grunder.

Det är något av en svindlande tanke att alla våra handlingar (eller frånvaro av handlingar) formar framtiden, för all evighet. Det vi gör i nuet kan och kommer att påverka resten av våra liv. Detta ger oss också möjlighet att påverka framtiden i den riktning vi önskar.

Vill vi ha ordning, tillit och frihet då måste dessa värden lyftas igen. Nostalgi gör i sammanhanget inget konkret för saken. Men genom att bete oss anständigt mot andra kan de värden som gått förlorade återskapas. Varje handling formar framtiden.

Det enda ögonblick i vilket vi kan välja att bete oss anständigt är i det innevarande ögonblicket. Allt annat är minnen, skuldkänslor, förhoppningar, spekulationer eller oro som - även om det finns i våra huvuden - inte kan påverka något här och nu. (Mer än att tömma oss på mental energi.)

Således: Allt vi gör eller väljer att inte göra formar framtiden. Det enda tillfälle då vi kan påverka något är i det innevarande ögonblicket. Nu kokar det ner till hur vi väljer att handla. Makten ligger hos oss.

Verkligheten är som den är. Om vi förhåller oss sansade och konstruktiva kan vi ändra den till det bättre. Vilket gnäll, oro och nostalgi inte kan.

2021-10-12

Per Bolund (MP) och de mänskliga rättigheterna


De mänskliga rättigheterna anses vara omistliga. Människan själv är dess källa och yttersta mål. Ingen annan auktoritet behöver åberopas.

Medborgerliga och mänskliga rättigheter skall vara lagen, inte ett tillägg till den.

Det är därför man talar om grundläggande mänskliga rättigheter. Grundläggande, eftersom de är individens yttersta skydd mot överheten - och minoriteters skydd mot majoriteter som annars kan göra som de vill. Se historien för bloddrypande referenser.

För inte vill vi väl att våra fri- och rättigheter skall vara beroende av överhetens barmhärtighet? Istället måste de vara orubbliga och grundade på universella principer.

Hannah Arendt skrev "Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna."

Vilket kännetecknade såväl sovjetkommunismen som Nazityskland.

Och vice statsminister Per Bolund (MP) i söndagens tv-sända partiledardebatt - som utan att tveka sa ja till att begränsa de mänskliga rättigheterna och friheterna för klimatets skull.

2021-10-07

Energikrisen är den förutsägbara konsekvensen av medvetet fattade beslut


Först går det långsamt. Sedan går det plötsligt väldigt fort. Och så sitter man där, på pottkanten.

Man monterar ner kärnkraften lite i taget. Med lite tur så fungerar det ett tag. Men till slut och rätt plötsligt blir det energikris. Vilket knappast är att förvånas över.

Vi tycks ha nått något slags tipping point. Elpriset i södra Sverige sägs nu vara 627% högre än förra året. Hade utbudet varit större hade priset varit lägre - även om kontinenten just nu köper all el den kan få.

För övrigt har Sverige idag köpt el från Litauen. Vars CO2-intensitet är 397 g CO2/kWh. Att jämföras med våra egna 42 - som skulle kunna vara ännu lägre om vi inte stängt ner fullt fungerande kärnkraftverk.

Energikrisen kan få konsekvenser på många områden. Till exempel på den logistik som förser oss med föda och Amazon-paket. På industriproduktionen. På vårt välstånd.

Om detta leder till en ekonomisk kris blir det kärvare tider och mindre pengar till forskning och utveckling. Vilket i sin tur leder till långsammare teknisk utveckling, inte minst av miljövänlig teknik.

Att det tar lång tid att bygga kärnkraft är inget argument för att vänta. Gör vi inget kommer allt bara att bli värre.

Bygg mer kärnkraft än vi behöver. Flera grannländer kommer att vilja köpa vår el. Låt oss tjäna pengar på el-export.

Dessutom kommer vi själva att göra av med mångdubbelt mer elektricitet i framtiden. Det elektrifierade samhället kommer att sluka massor av ström. Speciellt om den tunga industrin skall göras CO2-fri. Vilket omöjligt går att täcka med energikällor som bara fungerar när det blåser.

Det ser ut som om Karlshamnsverket kommer att få bränna sina 140.000 liter olja i timman hela vintern.

Det vi ser just nu är de förutsägbara konsekvenserna av medvetet fattade beslut. Hoppas klimataktivisterna är nöjda.

(Klicka på bilden för en större variant.)