DNV:s integritetsombudsman, Pär Ström, brukar ställa denna fråga:
Tänk er en tiogradig skala för övervakning i ett samhälle. Noll är ingen övervakning alls och anarki. Tio är total övervakning, en polisstat där staten vet allt om alla hela tiden. Hur långt skall man då gå?
Frågan är oerhört relevant och aktuell. Finns det en fråga där vi måste kräva politkerna på besked, då är det denna.
Polisen har redan generösa regler för avlyssning. Man behöver inte ens vara misstänkt för brott för att bli avlyssnad. Och nu är FRA-avlyssningen klubbad, vilket innebär automatiserad massövervakning av innehållet i svenska folkets telefonsamtal och mail. Till hösten kommer teledatalagringen – ett gigantiskt register över vem som ringt till vem, när det skedde och var de som talade befann sig. Detta dataregister kommer att innehålla motsvarande uppgifter för våra SMS, MMS och e-postmeddelanden.
Är politikerna nöjda nu, när de har kontroll över vår kommunikation? Eller tänker de gå ännu längre? Vad har de på gång, som de inte har berättat för oss ännu? Var drar de gränsen och vilka är deras argument?
Ingen politiker får slippa undan dessa frågor.
(Bilden är fri att kopiera och använda. Klicka på den för en större variant.)
Äntligen!
SvaraRaderaNu har dina funderingar kommit till sin spets. Denna bloggpost borde stå på DN debatt i morgon.
Instämmer. En mycket viktig fråga att ställa. Här har gammelmedia sin chans till upprättelse: ställ frågan, igen och igen.
SvaraRaderaMycket bra....men ska det stå "statsi" i bilden? Och inte "stasi"?
SvaraRaderaJo, jag såg det extra t:et för en stund sedan. Ny bild uppe.
SvaraRaderaKopiera gärna och sprid!
Det finns EU-förslag om att med hjälp av gps-system införa kilometerskatt för alla fordon över hela EU...
SvaraRaderaPå det här sättet blir det ju än mer övervakning.
Min fråga är då, vad anser vänstern om detta? Miljön (läs: skatt) i första hand, eller integriteten först?
Jag anser att frågan är felställd, eftersom mängden övervakning i samhället inte nödvändigtvis har någonting med mängden av statlig tyranni att göra. Brist på övervakning innebär inte per automatik anarki, och mycket övervakning betyder inte heller per automatik att man lever i en polisstat.
SvaraRaderaFör att förstå första delen räcker det med att man tittar några decennium tillbaka i tiden. Fram tills några decennium sedan fanns inga övervakningskameror, ingen avlyssning av telefonsamtal och så vidare. Skulle du kalla Sverige på 50-talet för en anarki? Eller Sverige på 1700-talet, för den delen? Man kan kanske göra ett bra argument för att staten på den tiden var sämre på att lösa brott just på grund av att den inte kunde övervaka folket, jag vet inte eftersom jag inte har tillgång till någon statistik. Men även om det förbehåller sig så så är anarki en överdrift.
Jag tycker att de som ställer frågan på det sättet du gör gör övervakningsfansen en tjänst genom att påstå att brist på övervakning är 'anarki'.
Att mycket övervakning inte per automatik innebär en polisstat beror på att övervakning kan ske av privatpersoner som övervakar sin egen privata mark, någonting som naturligtvis bör vara tillåtet ur ett liberalt perspektiv. I det frihetliga samhälle som nyliberaler/libertarianer osv förespråkar så är det dessutom så att nästintill allting kommer vara privatägt - eller allting om man är anarkokapitalist. Så det kan mycket väl hända att du blir mer övervakad i ett frihetligt samhälle eftersom det skulle kunna bli så att nästintill alla ägare, inklusive de som äger t.ex gator och torg, valde att övervaka sin egendom.
Och sist men inte minst så tycker jag svaret från politikerna är självklar - staten vill ha så mycket övervakning som möjligt. Svaret från enskilda politiker kanske skiftar sig åt, men rent allmänt så kommer staten gå så långt den kan.
Nästa steg är väl ACTA-avtalet då: http://www.motalatidning.se/sidor/ledare.asp?id=64748&arkiv=true&sida=ledare
SvaraRaderaEU is doing fishy business with USA!
Äckligt!
Vad svarar Pär själv på frågan?
SvaraRaderaEller du Hax?
HAX: Att, som du påstår, politikerna har total kontroll över vår kommunikation i och med polisens telefonavslyssning och det informationsurval som endast får göras oerhört selektivt och inte ens registrering och hantering av information om personer tillåts enligt FRA-lagen (undantaget om det rör en akut situation där en person är bevisat skyldig, då med fler kriterier som ska vara uppfyllda), det förefaller mig vara mer än en fet överdrift.
SvaraRaderaJag har just läst ett antal sidor i lagen och alla dokument som där hänvisas och kommer att fortsätta läsningen. Det mesta av vad som sägs i debatten är helt enkelt inkorrekt, vilket får en att börja undra varför en stor kampanj så mycket bygger på mycket inkorrekt information.
Däremot är jag negativ till bevakning av Internet, eller bevakning överhuvudtaget, eftersom själva organisationen och arbetet i sådan verksamhet kan spåra ur, och att det kräver politiker som är mycket medvetna om det och begränsar arbete och innitierar en kultur där regler följs minutiöst och integritet jämfört andra värden ses som helig. Jag menar alltså att säkerhetskultur både tekniskt och metodiskt garanteras av vilja från beställarna, vilka är politikerna (vilket iofs inger pesssimistism).
En uppsida finns om spanings syften uppnås, men riskminimering beträffande integritet innebär dessvärre inte att risken är noll. Men givet nytta kan minimala risker var befogade, på samma sätt som det finns för medborgarna integritetsrisker i stora delar av polisens verksamhet. Men att ge sig in på Internet är så extraordinärt och kan så lätt missbrukas att bl a kontroll och efterkontroll måste vara ypperlig (där kontroll under spaning vid pågående attack mot rikets säkerhet inte kan vara total, då information den stunden kan behöva hållas hemlig; genomlysning sker då senare).
Hårda tyglar på verksamheten måste alltså också till, men säkrast ur integritetssynpunkt är såklart att skippa och slippa verksamheten. Även polisverksamhet för den delen. Så fås en rimlig nytta vid en kraftigt minimerad risk är kanske frågan, Kanske underskattas riskerna, men kanske en stenhård medvetenhet, även gynnad av debatt kring frågan, kan ge säkerhet. Risken är väl om trycket på säkerhet skulle avta (och om säkerheten då minskar menar jag att verksamheten inte är legitim), och en ständig misstänksamhet kanske inte en demokrati heller klarar att leva med, så det är möjligt att FRA:s selektiva bevakning i längden inte är möjlig...
Myterna om FRA som skapar hysteri (att FRA tänker läsa massvis av privatmali (är helt otillåtet att läsa ens ett sådant!), att alla svenskar "ses som skyldiga" eller att vi nu är mer totalitära än DDR och Sovjet när de var som värst) anser jag dock inte fyller någon vettig funktion annat än gör folk långt mer uppgivna och bedrövade än de behövde vara, och även minskar medborgares förtroendekapital mer än vad som hade varit skäligt.
Det nödvändiga jag nämnt här, om politikers krav på säkerhet och säkerhetskultur, tror jag tack vare er press på lagstiftarna kommer att infrias, och det vore bra om det även kan föras en debatt som fokuserar på reella integritetsfrågor och inte bara är påståenden att Sverige är värre än DDR och Sovjetunionen och andra överdrifter -- eller bara det att FRA är intresserade av och kommer att läsa människors mail. En genomlysning av verksamheten kommer väl inom några år att visa vad som gäller och jag är den förste att föreslå att det hela upphör om minsta missbruk sätts i system!
Det finns förstås även de som tar alltför lätt på sånt här, men ett i koppel hårt hållen och begränsad verksamhet enligt den lagtext jag just läst oroar mig inte så extremt. Mer än FRA oroar mig nog systematisk personkontroll och ett verkligt kontrollsamhälle, vilket jag inte ser att FRA skapar -- som i alla paragrafer som bemyndigar dem till något inskränker funktionen till att röra 1 §, endast gällande försvars- och säkerhetspolitiska yttre hot mot Sverige (där alltså inte ens personer får registreras utom i mycket snäva undantag).
Jag föreställer mig att FRA-lagen -- bl a på det sätt jag här påpekat att paragraferna visar -- är ganska mesig i jämförelse med andra länders lag, men det gör inget! Det är bara bra! Hårda koppel.
Vidare:
I Danmark måste operatörerna spara all den information som du nämner ganska länge (åratal?) och har politikerna stiftat lag om att poliserna ska ha omedelbar access till. Det är en annan inhemsk kontrollvariant som rör polisarbete i ett land. I FRA-lagen står om polisarbete, som alltså danska lagen -- öppen för spaning i alla källor -- gäller:
"4 § Försvarsunderrättelseverksamheten får inte avse uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete.
Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet."
Det vore trevligt om vem som än, eventuellt, ger sig i kast med att svara mig för en gångs skull visar att man sakligt kan bemöta en kommentar som uttrycker det jag uttryckt. Jag har försökt vara saklig, men förväntar mig tyvärr något annat än saklighet i retur, vilket jag allmänt inte tror är bra för samhälleliga debatt. (Visst, människan är primitiv och vill ha ett enkla kompromisslösa svar, och då är invektiven enklast när nyanser gör sig besvär. Kanske politikens och kampanjens jordmån?)
-
Kortfattat är alltså min tes att försvarets spaning inom ramen för lagen är begränsad och att om den bara hålls stången av i integritetsfrågor medvetna/kunniga politiker kan den fungera utan att störa en fungerande demokrati. Därför anser jag inte att kampanjen mot lagen varit meningslös, och att det är bra med fortsatt offentlig diskussion och debatt, men gärna med en höjd fakta/brus-koefficient = högre kvalitet.
FRA kommer nog inte att lösa alla mail, men de kan, om de vill, med lagstöd. Det är just det som har varit en huvudpoäng i kritiken, att ge möjligheter att kontrollera alla svenskars mail till FRA har kritiserats, att en sådan möjlighet aldrig fanns i tillexempel de socialsitiska diktaturerna är sant och riktigt.
SvaraRaderaSen så finns ytterligare en poäng, att just de trolösa och svekfulla riksdagsledamöter som röstat fram lagen ska sitta och kontrollera så att det inte uppkommer några problem med lagens efterlevnad gör ju inte att man känner någon trygghet alls.
olof den andre
magnus a:
SvaraRaderaJag är den första att erkänna att debatten innehållit osakligheter och överdrifter, men jag måste poängtera att båda sidor gjort sig skyldiga till detta. Tyvärr är många påståenden svåra att både belägga och bemöta, och på grund av tidsbristen och bristen på organisation bland kritikerna har debattläget blivit uppskruvat.
Man kan se på frågan på framförallt två sätt, dels som jag upplever det att du gör, ur ett pragmatiskt realpolitisk perspektiv. Du ställer dig själv frågor som huruvida vi behöver övervakning, om vi kan lita på våra myndigheter och politiker samt vilken nytta lagen eventuellt skulle ge jämfört med riskerna. Du väger dessa frågor mot varandra, och kommer fram till ett svar. Jag respekterar din analys och åsikt, men jag måste säga att jag personligen inte alls har samma tilltro till varken politikerna, lagens utformning eller riskminimeringen. Men egentligen är jag inte intresserad av den biten av diskussionen då jag inte kan godta grundpremissen - att staten ska få rätt att koppla in sig på kablarna. Om man argumenterar dessa frågor är det väldigt lätt att tappa sin idiologiska kompass.
Det andra sättet att se på frågan är ur ett idiologiskt perspektiv. Många av oss som läser HAX blogg grundar våra åsikter i ganska enkla idiologiska ståndpunkter, och resten av diskussionen är egentligen bara en följd av dem.
På ditt språk låter det som att du har någon form av teknisk bakgrund eller ingenjörsutbildning, så jag kommer att använda några tekniska uttryck själv.
För mig är det oacceptabelt att staten/myndigheter får tillgång till medborgarnas kommunikation.
Kränkningen av den personliga integriteten sker inte när en tjänsteman på FRA läser ditt kärleksbrev. Kränkningen sker i den stund som staten kopplar in en stråldelare i kablarna eller kopierar datan i växlarna hos telebolagen. I den stunden har staten gått emot många väldigt grundläggande principer för moderna statsskick.
Det finns nog andra läsare på denna blogg är bättre lämpade att peka på litteratur som är grunden för våra åsikter.
Du får gärna anse att det är en envis, nästintill naiv och korkad inställning. Men det är principer som är viktiga att människor för fram och orkar kämpa för.
-ttt
Magnus A:
SvaraRaderaJa, men du glömmer en viktig detalj, en MYCKET viktig detalj. De har ju redan brytit mot lagen i decennier. Vad spelar det då för roll vad det står i lagen? Enda skillnaden med denna lag är att de inte riskerar att åka dit för det. Med andra ord, om de är beredda att bryta mot den så kommer några detaljer i lagen om hur de ska sköta sin verksamhet inte följas.
En annan sak du glömmer är ändamålsglidningen. Hur kommer detta användas om 10 år? Jag har diskuterat med Sverigedemokrater som uttryckligen vill använda FRA-spaning för att trakassera och förfölja vår ursprungsbefolkning samerna. Det känns obehagligt, särskilt när dem inte ens träffat samer och vet vad dem pratar om. Vem är nästa folkgrupp att åka dit?
Glöm sedan inte att vi faktiskt haft en IB affär i Sverige. Ska Piratpartiet registreras som extremister sen? vilka efter det? Miljöpartiet? Ja, du fattar galoppen antar jag. Utan att vara elak tycker jag du är lite naiv som litar så blint på vad som står i det finstilta i lagarna, eller snarare, litar blint på att det ska efterlevas. (ta det inte som personangrepp).
Inte heller jag är helt lugn då vi sett och ser flera exempel på att den politiska kartan ändras över tid. Löften och avtal har en tendens att urholkas och lösas upp..
SvaraRaderaHela pensionssystemet är i princip en organiserad stöld och avtalsbrott, dock med parlamentariskt stöd så det får gå. PKU-registret har man också, efter några år, öppnat upp för "särskilda undantag" och jag misstänker att det finns ganska många exempel på där politiken helt enkelt river upp ett avtal som ingåtts med "folket" - givetvis i nationens intresse..
Jag har inte svårt att tänka mig att vi om ett antal år får se små små avsteg från de integritetsprinciper som nu sägs utgöra "garantin" för FRA-lagen. Kanske konstaterar man att vissa grupper är så svåra att få tag i att man skulle behöva kunna använda databasen för sökningar. Kanske blir det ett uppmärksammat brott som ger politikerna "möjlighet" att passa på att rita om kartan..
Nej, jag ser ingen riktigt god anledning till att vi ska lita på att politikerna håller ord i den här frågan. Dels kan de ju inte hålla sina egna ord men framför allt vet vi inte hur framtida "portvakter" ser på det här med integritet..
Tänk om FRA enheten blir hackad, ska hela Sverige lida för dom konfa något fel eller glömt något.. Om dom inte ens kan läsa av krypterad trafik idag låter det som dom inte har dom bästa förutsättningarna.
SvaraRaderaSälj vägtullarna som ändå är en flopp och köp brandväggar till FRA enheten, ändå ingen som har råd att köra bil snart :-)