EU:s e-handelsdirektiv råkar vara ett rätt OK papper. Men inte länge till. EU-Kommissionen har just presenterat en "översyn" av direktivet.
Det talas om bland annat följande nyheter. Håll nu i er...
Kommissionen kan säga åt internetleverantörer att plocka bort sidor / siter.
Kommissionen kan besluta om att blockera sidor / siter.
Kommissionen kan be betalningsförmedlare som kreditkortsföretag och PayPal att stänga kranen till nätbaserad verksamhet.
Kommer du ihåg när EU-Kommissionär Cecilia Malmström dyrt och heligt lovade att barnporr var det enda på nätet som någonsin skulle komma att censureras? (Vilket raskt följdes av att kommissionen började tänka högt om samma möjligheter vad gäller poker- och spelsidor på nätet.)
Vad jag kan förstå är det upphovsrätt som är grejen denna gång. Vilket möjligen kan ses som att Kommissionen hoppar på det amerikanska SOPA- och PIPA-tåget.
Nu skall jag försöka hitta detta jävla papper för att ta reda på mer...
Länk: Monica Horten på IPtegrity
Uppdatering: Monica Horten har hittat många buzz-words i sammanhanget, som knyter an till annat jävulskap, i andra papper. Så ja, hennes analys förefaller vara rätt. Nu gäller det att gräva ner sig i de korsrefererade dokumenten och att hålla ögonen öppna efter de kommande papper som detta dokument aviserar.
Uppdatering 2: Mycket intressant och av substans i kommentarerna.
Uppdatering 3: Expressen är på bollen.
Uppdatering 4: La Quadrature du Net har sin vinkling "EU Commission Paves the Way for Privatized Net Censorship"
Jag tror att det är detta papper, om ni vill hjälpa till att leta galenskaper: http://ec.europa.eu/internal_market/e-commerce/docs/communication2012/COM2011_942_en.pdf
SvaraRadera, då får man påminna Cecilia Malmstrőm OCH dom som valt att ge henne FŐRTROENDET om hennes lőften , gärna material med hennes egna ord ,
SvaraRaderaGud, så mycket korsreferenser till andra saker...
SvaraRaderaRent allmänt får jag en känsla av att man krattar manegen för att upphovsrättsinnehavare skall kunna vända sig direkt till ISP:arna för att de skall plocka ner material / sidor / siter. Skall rota mer i det.
Blir inte förvånad över något längre. Va fan, stäng ner Internet, det är ju bara en fluga!
SvaraRadera/A
Det som nog kommer att bli avgörande är det "horizontal initiative on notice and action procedures" som skall tas fram under året - samt den "impact asessment" som kommer att föregå denna. Detta måste vi spana efter.
SvaraRaderaAFA-fascisterna i Eskilstuna misshandlar medlem från Klassiskt Liberala Partiet:
SvaraRaderahttp://perolofsamuelsson.wordpress.com/2012/01/12/antifascistiska-fascister/
När ska övriga samhället sätta ner foten och markera mot den fascistiska våldsvänstern?
Hur länge ska dessa drägg tillåtas hålla på?
Hur länge ska den svenska mediavänstern på DN, Rapport och Söders vindsvåningar fortsätta att ursäkta och gulla med dessa våldsverkare?
"det är ju bra att ungdomar engagerar sig"
"aktivister"
"idealister"
Bla Bla.
Tillägg.
SvaraRaderaÄven en moderat politiker i Eskilstuna är drabbad:
http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.1312271
@ganralf7
SvaraRaderaMalmström är vald av medlemsländernas regeringar.
Det är väl i och för sig inte så konstigt, för om ACTA går igenom (vilket kommissionen väl måste räkna med) så behövs ju allt sånt här.
SvaraRaderaJo, man vill alltså införa ett EU-gemensamt "notice and action"-system baserat på en överenskommelse från maj 2011 som rör varuförfalskningar. Men nu väljer kommissionen att även låta det omfatta upphovsrättsintrång - alltså den vanliga sammanblandningen.
SvaraRaderaBland de som ingår i överenskommelsen som kan sägas representera internettjänster hittar jag bara eBay. Man kan väl tänka sig att överenskommelsen är något snedvriden.
På denna sida hittar man flera relevanta dokument.
SvaraRaderahttp://ec.europa.eu/internal_market/e-commerce/communication_2012_en.htm
Bland annat finns där en länk till ett arbetsdokument SEC(2011) 1641 där man diskuterar problemen med e-handelsdirektivet och mere conduit principen. Detta är rekommenderad läsning för den som vill djupdyka i argumentationen.
SvaraRaderaMan identifierar fyra huvudområden.
1. Det är svårt att veta om en ny tjänst omfattas av e-handelsdirektivet och därmed kan räkna med ansvarsfrihet.
2. Även en tjänst som omfattas av e-handelsdirektivet har svårt att veta när ansvarsfriheten inträder, eftersom man måste uppfylla vissa villkor. Viktigast är när man kan anses ha känt till förekomsten av olagligt innehåll och hur snabbt är "utan dröjsmål"?
3. Det finns ingen gemensam hantering av notice-and-takedown, trots att det är det medel e-handelsedirektivet tänker sig att rättsinnehavarna ska använda.
4. E-handelsdirektivet förbjuder allmän övervakning av nätet, men olika domstolar har börjat beordra operatörer att hindra spridning av vissa verk, vilket i sig innebär övervakning.
Vidare,
även om många medlemsstater mer eller mindre har kopierat e-handelsdirektivet in i sin egen lagstiftning, så har rättspraxis kommit att utveckla sig olika. Därmed har man inte i praktiken gemensamma regler.
Jag får känslan att kommissionen förebådar en totalrevision av hela den upphovsrättsliga lagstiftningen i EU. Man avser att reglera laglig privatkopiering (kan ju bli intressant). Man avser att se över upphovsrättsdirektivet. IPRED nämns. E-handelsdirektivet diskuteras ingående.
SvaraRaderaDet behöver inte vara totalmörker.
Vi går in på Notice-and-takedown, NTD. Arbetspapperet noterar följande.
SvaraRaderaDet handlar alltså om att en operatör eller tjänsteleverantör bara behöver agera om han har faktisk kännedom om lagbrott. De problem man ser i dag med detta är.
a. Kraven för att anmäla är olika och i bland orimliga för rättsinnehavaren.
Många rättsinnehavare anser att man måste lämna för detaljerade uppgifter, t.ex. URL och en motivering till varför ett visst innehåll är olagligt. Man borde kunna lämna meddelanden elektroniskt. Och en anmälan borde källa för alla framtida förekomster av spridning av ett visst verk.
Operatörerna å andra sidan vill ha mer detaljerad information så att de både kan hitta materialet och bedöma om anmälan har grund. Rättighetshavare använder inte alltid heller operatörens eget anmälningssystem utan använder sina egna kommunikationsmedel vilket försvårar.
b. Möjligheten för en källa att försvara sig
NTD riskerar att hota informations- och yttrandefriheterna. Många anser att det borde vara rimligt att en källa får möjlighet att göra en motanmälan och försvara sin rätt att sprida det aktuella innehållet.
I vissa länder finns det redan, och flera medborgarrättsorganisationer och tjänsteleverantörer stödjer det.
Rättsinnehavare och operatörer tror att det kan göra NTD-proceduren för tung, för långsam och för ineffektiv. Och uppenbart olaglig information ska inte få bli kvar bara därför.
c. Tidsramar
Det är svårt att veta hur snabbt man måste ta ner material när det anmälts. Många frivilliga system sätter ingen tidsgräns.
I Finland säger man "genast",
i Ungern säger man inom 12 timmar,
i Litauen säger man inom en dag
i Spanien inom 72 timmar
i Storbritannien inom 2 dagar för terroristrelaterat olagligt innehåll
Det är också en fråga om tiden räknas från det att man fått anmälan, eller från att man har bedömt den.
d. Ansvar för felaktiga anmälningar eller för felaktig avstängning
Det saknas regler om detta helt enkelt.
e. Privata bolag tvingas göra en juridisk bedömning
Många företag tar helt enkelt det säkra före det osäkra och tar ner allt som anmäls, utan att göra en självständig prövning om det är riktigt.
Det saknas också insyn i hur bedömningen går till.
Många vill gärna se att en domstol tar ställning först, såvida det inte berör uppenbart olagligt material. Hur man nu ska bedöma uppenbart.
f. NTD löser inte ensamt problemet
Somliga rättsinnehavare fortsätter argumentera för filter. Det är bättre att förebygga än beivra.
Vissa tjänsteleverantörer menar att förebyggande är bra, men genom att man erbjuder tillgängliga och lagliga tjänster på nätet.
Särskilt videotjänster menar att rättighetsinnehavare borde se till möjligheten att tjäna pengar på att deras innehåll delas.
Tjäder, du är en klippa!
SvaraRaderaMin misstanke är att detta inte kommer att bli en stor strid, utan många olika delstrider. Men jag tror att det mesta måste förbi Europaparlamentet först. Dock inte utan strid.
SvaraRadera(Expressen ringde f.ö. nyss. De håller också på att nysta i detta. Kul om prasselmedia hänger på.)
Här finns en spegling av det vi bråkade om när det gäller EU:s telekompaket.
SvaraRaderaTill kommissionens och ministerrådets stora förtret lyckades ju parlamentet få igenom principen att om ett land får för sig att stänga av till exempel fildelare från internet (vilket vi tyvärr inte kan hindra) – då får det inte ske med mindre än föregående rättslig prövning. (138:an)
Man kan tillämpa samma princip här. Om EU eller medlemsstater får för sig att upphovsrättsinnehavare skall kunna begära att websidor skall stängas - då skall det inte kunna ske med mindre än föregående rättslig prövning. (Utom möjligen i några extrema fall där fara för liv och säkerhet ligger i dröjsmål.)
Internet är en central del i folks liv - inte någon leksak man kan ta ifrån barnen.
Sedan är det där med att strypa betalningsströmmar en viktig sak.
SvaraRaderaI fallet med Wikileaks använde USA denna möjlighet när man inte kunde komma åt dess verksamhet med demokratiska eller lagliga medel. Vilket inte bara är vidrigt, utan även omöjliggör all form av överprövning / överklagande.
http://www.expressen.se/nyheter/1.2678105/varnar-for-censurlag-det-ar-orovackande
SvaraRaderahttp://www.laquadrature.net/en/eu-commission-paves-the-way-for-privatized-net-censorship
SvaraRaderaFlera departements pressavdelningar har redan fått fredagslunchen förstörd. :-)
SvaraRaderaJag förstår inte varför diskussionen om betalningsströmmar kommer upp nu. E-handelsdirektivet handlar ju inte om det.
SvaraRaderaVisst gjorde Visa och MasterCard fel, men deras eventuella ansvar om det förmedlar betalningar till brottslingar styrs ju av vanliga regler för medhjälp. E-handelsdirektivets ansvarsfrihetsgrunder gäller den information som förmedlas i nätet. Information om banktransaktioner gör ingen illa.
I den märkliga FAQ:en på kommissionens hemsida berättar man hur ehandelsdirektivet fungerar i dag - men inte hur man tänkt ändra på det med den nu aktuella översynen. Läser man slarvigt kan man tolka det som att inget kommer att förändras.
SvaraRaderaSjälva huvudprinciperna för ansvarsfrihet tror jag kommer att ligga fast. Där tror jag nog kommissionen har insett att det får inte framstå som att man inskränker friheten på Internet.
SvaraRaderaMen det handlar ju om "notice-and-action" (som man har valt att kalla det).
Problemområdena är nog de jag beskrivit, men det gäller ju sen att ha en uppfattning om vad man vill ha - och möjligen sen också försöka få underhandskontakter med tjänstemännen i kommissionen som skriver förslaget.
För när tillräckligt många chefer på kommissionen bundit upp sig så kommer prestigen.