Ygeman-trojanen gör oss mindre säkra

Bakom kulisserna pågår (i stor politisk enighet) arbetet med en lag om hemlig dataavläsning.

Det handlar om att staten i hemlighet skall få installera spionprogram på våra datorer, telefoner och surfplattor.

Här finns två problem. Det första gäller vår rätt till privatliv. Staten vill ha tillgång till våra telefonsamtal, våra meddelanden och vår e-post. Storebror vill kunna se våra bilder och videoklipp, lyssna på våra inspelade ljud, avlyssna oss i realtid via prylarnas kameror och mikrofoner, få tillgång till våra kontakter och se allt vi gör i våra appar (inklusive »säkra« meddelandeappar).

Det andra handlar om IT-säkerhet. För att staten skall kunna installera Ygeman-trojaner på våra datorer måste den använda bakdörrar, säkerhetsbrister och offensiva IT-angrepp. Vilket innebär att staten, istället för att varna för säkerhetsbrister kommer att tiga om dem – i syfte att använda dessa för sina egna syften.

På så sätt lämnar man – medvetet – dessa säkerhetshål öppna även för till exempel cyber-brottslingar och främmande makt. Vilket är att be om problem.

Detta bevisar inte minst förra veckans stora cyber-attack, WannaCry.

Där användes säkerhetsluckor som var kända och som används av amerikanska myndigheter. Information om dessa hade stulits och/eller läckts från nämnda myndigheter. Vilket knappast var oväntat.

Nu tänker alltså Sverige göra samma sak. Om Ygeman & Co får som de vill – då kommer de att göra hela vår IT-miljö mindre säker. Då öppnar de för attacker (och spionage) mot till exempel företag, privatpersoner, infrastruktur, bankväsende, distributionskedjor, allmänna transporter, myndigheter och försvarsmakten.

Det enda rimliga är att alla säkerhetsbrister på IT-området alltid skall rapporteras in, delas med de drabbade och snarast åtgärdas. (Samma princip som gäller för till exempel trafikflyget.)