Förra veckans utgåva av The Economist har nu legat på mitt bord ett bra tag – och jag känner att jag borde skriva några ord om dess granskning av "good food".
Låt oss börja med "organic food", det vill säga sådant som i Sverige kallas "kravmärkt". Detta är livsmedel som odlas utan bekämpningsmedel eller andra kemikalier. Det är också livsmedel som kräver stort utrymme. För att uppnå samma volymer grönsaker med kravmärkt som med konventionell odling krävs tre gånger så stora arealer. Förutom att kravmärkt mat skulle bli mycket dyrare, så skulle den alltså kräva att mycket mark som i dag täcks av skog skulle behöva rensas för åkermark. Lustigt nog är det ofta samma människor som köper kravmärkt som i nästa sekund oroar sig för att regnskogarna skövlas.
(För övrigt skulle jag bra gärna vilja veta vad oorganisk föda skulle kunna tänkas vara..?)
Ser vi sedan till så kallad "rättvis handel", så upptäcker vi att även den reser en del frågetecken. Rättvisemärkt mat säljs normalt till högre pris än annan föda. Tanken är att fattiga bönder i tredje världen skall få mer pengar. Men priset på livsmedel avgörs ju i allt väsentligt genom utbud och efterfrågan. Om priserna är låga – då beror det på att det produceras för mycket. Att uppmuntra detta är så väl slöseri med resurser som att lura fattiga bönder att fortsätta odla saker som de, för sitt eget bästa, snarast möjligt borde ersätta med annat. (Eller att lura bönder att stanna vid sin plog, trots att de skulle få det bättre om de sysslade med något annat.)
Går vi sedan till "local food", som i Sverige har parollen "handla lokalt" så kan man konstatera att hälften av alla koldioxidutsläpp vid transporter av livsmedel kommer från privatbilismen. Att åka till och från affären är alltså en mer angelägen fråga än att ett livsmedel ibland transporteras runt halva jorden. För den mest ekologiska, foträta, miljöpartistiska morotsodlare är det bättre att produkterna transporteras rationellt, till exempel i långtradare, tvärs över kontinenten, till butiker nära folk än att konsumenterna skall åka runt och leta efter sin lokale odlare.
Så vad kan man då göra för att skapa en bättre värld?
Det bästa vi konsumenter skulle kunna göra är att kräva att EU:s fullständigt vansinniga jordbruksstöd avskaffas! Omedelbart!
För det första är det helt nipprigt att vi tvingas betala dyra skattepengar för att bönderna på vår kontinent skall odla saker (eller för mycket av det) som inte efterfrågas.
För det andra är det naturligtvis tokigt ur ett "krav-perspektiv" att vi lurar bönderna att gödsla och bespruta grödor som i många fall går till soptippen.
För det tredje är EU:s jordbrukkstöd så långt från verkligt rättvis handel man kan komma. Genom skattesubventioner håller vi billiga livsmedel som odlas av fattiga bönder i fattiga länder borta från vår marknad. Och med samma skattesubventioner slår vi ut jordbruk i tredje världen på ett sätt till – genom att dumpa våra överskottsprodukter där, till underpriser.
För det fjärde får jordbruksstödet europeiska bönder att odla allt från bananer till tobak i ett klimat som är direkt opassande. Hur mycket koldioxidutsläpp orsakar till exempel inte uppvärmningen av växthus, där vi odlar saker som vi kan få i bättre kvalitet och till ett lägre pris, med sammantaget lägre koldioxidutsläpp, från andra världsdelar?
Om Europas välmenande och välmående konsumenter menar något alls med sitt engagemang för en bättre värld – då finns det inget som är viktigare än att se till att skrota EU:s jordbruksstöd!
hej henrik alexandersson. jag får väldigt ofta ut mycket av att läsa din blogg, mest för att du och jag har ganska olika åsikter. därför kan du redan nu börja vässa dina argument mot det jag ska säga, och peka ut mig som en "foträt morotsälskare" eller vad det var du kallade mig och mina gelikar.
SvaraRaderamen i afton är du allt för inkonsekvent och drar inte slutsatserna som du borde dra från det du skriver. om det nu är så att priserna är för låga för att det produceras för mycket, är det väl inte på något sätt dåligt att uppmuntra kravmärkt produktion som kräver större arealer? istället för att överproducera, skulle vi då producera det som behövs, men lite mer miljövänligt. låter inte det ganska bra? för inte ens du kan väl påstå att hungern i världen orsakas av att det inte produceras nog med mat? ett annat argument mot din kritik mot kravmärkt är ju att om vi åt mindre kött skulle större arealer mark kunna bli mer produktiva genom att vi utnyttjar dem till dess fulla potential.
du har använt argumentet om privatbilism förr och även då har jag reflekterat över att du använder det utan att definiera det på ett bra sätt. min tolkning av privatbilism är att jag tar mig med bil till affären. och där handlar lokalt - dvs, svenska morötter istället för italienska. inte att jag kör till en svensk morotsodlare för att köpa på plats. (det vore dumt, de flesta morotshandlare har inte någon större gårdshandel) med min definition faller ditt argument. gör gärna din egen definition som gör att ditt argument håller, men berätta det i så fall.
för att avsluta så håller jag helt och fullt med dig om att EUs jordbruksstöd borde slopas snarast.
ps. det är dumt att man måste ha en blogg för att kunna kommentera på din blogg. kan du inte ändra på det?
Har bara en invändning. Vad har det för betydelse för u-länder om vi dumpar våra överskott på deras marknader? Det är ju precis vad vi önskar att de gjorde på våra istället. Bra för dem om de får superbillig mat så de kanske kan lämna sina plogar för att syssla med annat.
SvaraRaderaFast naturligtvis bäst för alla om politiker gav fan i att lägga sig i matproduktionen.
/Jurgen
Som ida vill även jag veta vad siffrorna om privatbilismen kommer från? Men då för att kunna föra dina argument vidare.
SvaraRaderaFör övrigt håller jag med fullt ut om att EU:s jordbrukstöd helst skulle varit avvecklat igår!
Jürgen Hochmuth har helt rätt när han säger att de så kallade u-länderna bör vara tacksamma för att någon subventionerar deras import av jordbruksvaror.
SvaraRaderaDessutom är detta inte ens något hot mot det inhemska jordbruket i de så kallade u-länderna av det enkla skälet att priset på odlingsbar mark justeras så att jordbruksmarken ändå blir lönsam att odla upp givet att det inte råder ett AUTENTISKT överskott av jordbruksvaror.
Ett autentiskt överskott av jordbruksvaror betyder helt enkelt att utbudet av livsmedelsprodukter är så enormt att mänskligheten inte förmår smälla i sig allt som produceras. Någon sådan situation råder inte och kommer förmodligen aldrig att råda.
Estland skyddade inte sitt jordbruk ens mot så kallad dumping under åren 1992 till och med 1999 och från och med 1996 var trots konkurrensen från "dumpingprodukter" den estniska produktionen av jordbruksprodukter stabil eller till och med stigande.
Kostar exempelvis vete 50 öre per kilogram på den internationella marknaden och en krona per kilogram innanför EU:s tullmur kommer - allt annat lika - priset på odlingsbar mark med identisk avkastning i förhållande till arbetsinsatsen justeras på sådant sätt att den estniske bonden tjänar ungefär lika mycket vete i förhållande till sin produktivitet.
Ricardo har mer eller mindre idiotförklarats av ett antal ekonomer, men om fler hade läst Ricardo skulle de inte behöva skriva sådant strunt som HAX text dessvärre är exempel på.
Det har dessutom visat sig att de länder som verkligen avreglerat jordbruket sett produktionen av jordbruksvaror ÖKA.
Detta betyder att det största problemet med EU:s jordbruksreglering är att den håller ned produktionen av jordbruksvaror och således också håller upp världsmarknadspriserna på jordbruksvaror, vilket enligt HAX i grunden protektionistiska argumentation borde vara till gagn för de så kallade u-länderna.
U-länderna är u-länder helt enkelt därför att de inte kan producera tillräckligt med mat ochde rika länderna är rika huvudsakligen därför att de har en ultraproduktiv jordbrukssektor.
Nej, fallande priser på jordbruksmark hjälper inte dem som ärvt sin jord.
SvaraRaderaDäremot är det faktiskt så att jordbruksmark byter ägare i ganska snabb takt.
Vad gäller u-ländernas bönder är den rika väldens subventionerade export inget problem av det enkla skälet att deras inkomster räknat i jordbruksprodukter inte minskar till följd av aldrig så låga priser.
Det finns bara inga undantag från regeln att rika länder har ett ultraproduktivt jordbruk i jämförelse med fattigare länder.
Japanska risodlingar är säkerligen extremt drivna i förmågan att producera ris trots att Japan inte är särskilt väl lämpat för risodling.
Till och med Hong Kong har en liten jordbrukssektor och ett kännetecken för Hong Kongs jordbruk är att detta är hyperproduktivt. Det handlar främst om tomatodlingar och eftersom livsmedelsimport är tullfri kan ingen påstå att detta jordbruk bedrivs på icke marknadsmässiga grunder.
Nicstar, du kanske missade budskapet. Det behövs mer mark, mer gröda osv för att åstadkomma samma mängd slutprodukt, dvs det krävs mer transporter och polgen osv behöver köra mycket längre sträcka för samma slutresultat.
SvaraRaderaOch den övergödning du vill påskina förekommer nog främst i sämre utvecklade jordbruk som försöker öka avkastningen. Inte alls systematiskt i moderna jordbruk. Det låter lite okunnigt, det du skriver.
jonas N
SvaraRaderaNu är det ju så här att när man använder konstgödsel och inte låter jorden stå i träda (vilket inga jordbruk som använder konstgödsel inte "behöver" göra) så stressas jorden, vilket leder till en stressad natur, skit och naturkatastrofer, så fortsätt att förneka tills du har vatten upp till öronen, för det kommer vi alla att få om vi inte agerar nu. Flytta ut i skogen och odla kvarmärkt är lösningen på alla våra problem, jippie ;)
Pontus, du låter som om du inte ens vill att man skall ta dig på allvar.
SvaraRaderaDet är för sent att försöka rädda EU undan socialismen. Verka för ett utträde istället. Ni som inte gör det idag kommer göra det så småningom. EU kommer bara bli sämre och sämre.
SvaraRaderaTrafiken, källa: DEFRA, Britains environment and farming minsistry.
SvaraRaderaKravmärkt och ytor: Tre gånger ytan ger tre gårnger så stora produktionstanskporter och kräver tre gånger mer arbete. Ökade utsläpp och kraftigt ökade priser skulle bli resultetet.
Prisdumping: Antingen förstår ni inte vad jag menar eller också driver ni med mig. Att använda våra sakttepengar för att dumpa priserna på t.ex. tomatmrknaden i ett arfrikanskat land, så att tidigare framgångsrik inhemsk produktion och export slås ut - det är åt helvete.
Förändringar på marknaden på grund av fri konkurrens och naturliga prismekanismer har jag naturligtvis inget emot. Men vi skall inte använda EU-medborgarnas skattepengar för att sätta marknaden ur spel och medvetet ödelägga andra människors fungerande verksamhet.
njea, det får du göra som du vill. Men lösningen med kravmärkt mat är att allt folk slutar äta allt skit som vi inte behöver för att må bra (som vi bör avstå från om vi vill må som bäst (bäst är definitionen på bästa energiflödet genom kroppen)) som kött, godis, alkohol och annan färdigproducerad mat då finns det resurser för att odla kravmärkt och åter förenas med naturen. Vi behöver inte dessa droger och vi mår så mycket bättre utan dem, men det kommer att ta ett tag innan folk börjar lyssna på detta och jag är medveten om att det låter sjukt och galet, folket vill helt enkelt inte lyssna.
SvaraRaderaJu längre du kommer från den mest naturliga energikällan (kravmärkt mat) desto ”sämre” kommer du må (kött är ett steg längre från den MEST naturliga energikällan).
Så lösningen är helt enkelt att vi slutar upp med allt vi inte behöver, men kan misstänka att den idén inte är så populär här, men det ÄR lösningen och koller ALLTID att vara den. Men ta inte detta för hårt nu, jag är trotts allt en galning, puss och kärlek alla kapitalister!
Jag konstaterar att det finns ett mindre antal länder som inte skyddar sig mot så kallad dumping och trots eller tack vare detta upprätthåller en icke obetydande produktion av jordbruksvaror.
SvaraRaderaOch länder utanför EU skall vara glada för att någon subventionerar deras import.
Antag att Sverige lämnade EU och detta medförde att EU skulle ge oss socker gratis på grund av enorma subventioner till sockerodlarna inom EU.
Det vore i så fall bra för alla inblandade parter utom dem som odlar socker i Sverige.
Men nu är vi med i EU, vilket du aldrig riktigt tycks inse. ;-)
SvaraRaderaDärför är det på sin plats att konstatera att det är för jävligt att de använder våra skattepengar till överproduktion och dumping.
Vi tvingas betala för att man sätter marknaden ur spel och förstör för fattiga människor i fattiga länder.
Det är tveksamt om man kan anse att EU finansierar "överproduktion". All erfarenhet av avreglering av jordbruket exempelvis på Nya Zeeland pekar på att avregeleringen medför stigande produktionsvolymer.
SvaraRaderaSåledes skulle en avreglering av det europeiska jordbruket troligen medföra större prispress på den internationella marknaden för jordbruksvaror och detta vore bra i all synnerhet för tredje världen. Problemet är ju att mat är för dyr och inte för billig.
Jag skall skriva mer om jordbrukspolitik på min blogg snart och jag återkommer då. Däremot menar jag att de flesta som kritiserar EU:s jordbrukspolitik är fruktansvärt okunniga, även om de åtgärder de vill se är korrekta.
Självfallet vore det bra om EU vill slopa sin agrarpolitik och mycket annan skit, men sannolikheten för detta är mindre än för att Sverige skall lämna EU.