Vi är alla rätt bra på det där med att häckla våra motståndare och att ta poäng på andras bekostnad. Och ofta är det precis det vi skall göra.
Däremot tycker jag att vi alla – jag själv inkluderad – är sämre på det spel som handlar om att förändra för att uppnå resultat. Det kan handla om EU:s telekompaket, ett departement som förbereder en lag eller ett riksdagsutskott som skulle behöva justera eller släppa något. Detta för att nu bara ta några exempel.
Detta är mycket knivigare och vi begår många fel. Lite att fundera på...
1) Överväg vad som är i motståndarens intresse. Det är lika orealistiskt att tro att man kan få något "gratis" i politiken som att tro att man kan få en chokladkaka i en butik utan att lämna något som motparten vill ha i utbyte. Pengar, när det gäller butiken, men kanske mindre lyckat i politiken. Man kanske kan hjälpa till att uppmärksamma något bra som den man vill påverka har gjort. Hjälpa till att lösa något annat problem. Eller så. Men man måste som regel ha något att komma med.
2) Var inte arg. Politiker tycker, precis som alla andra, bättre än människor som är snälla mot dem än de som är skrikiga. Gapar och vevar man, då är risken uppenbar att folk går i baklås. Jag vet i vart fall att jag brukar göra det.
3) Stressa inte. För att en politiker skall kunna svänga eller ändra sig i en fråga finns det mycket som måste tas i beaktande. Andra löften. Partiet. Vad som finns att vinna. Detta kan man hjälpa dem med genom att resonera i lugn och ro. Att kräva att person X skall göra Y direkt på stört innebär att de inte får tid att tänka igenom saken. Och då blir det ett nej, rakt av.
4) Släpp inte. Även om det drar ut på tiden, håll kontakten. Finns i närheten. Tystnar du, då slutar motparten fundera på saken. Då kanske han eller hon tror att det inte är aktuellt längre. Så finns i närheten tills allt är i hamn.
5) Ge dem svängrum. Detta är en punkt där vi alla kanske kan vara lite självkritiska efter FRA-omröstningen förra sommaren. Vi gav inte regeringen (och andra borgerliga politiker) någon chans att komma ur situationen utan att helt tappa ansiktet. Och då blev alla positioner helt låsta.
Jag är själv inte speciellt förtjust i jiddrande, korridorspringande, ändlöst väntande och lirkande. Jag är möjligen för otålig. Jag är kass på att sälja. Och jag har sett för mycket politik från insidan. Ändå vet jag att det är saker som de ovanstående som man måste tänka på. I vart fall om det är resultat man är intresserad av att uppnå.
Två viktiga påpekanden i samband med detta.
SvaraRadera1) Hittills har vi bara agerat mot dåliga förslag. Då är det skademinimering, strykande av vissa delar och införande av annat som gäller. Effekten blir många fräna kommentarer, missnöje och i slutändan i bästa fall partiella segrar.
Vad som skulle behövas är att vi förser EU-parlamentarikerna med en ström av positiva originalförslag som har till syfte att stärka integriteten, minska politiska ingrepp och så vidare.
2) En grundorsak till 1: Resursbrist. EU-byråkratin har nästan oändliga resurser att driva igenom sina favoritförslag - se bara konstutionsprocessen. Lobbyisterna har mindre men ansenliga resurser att såväl muta och påverka parlamentariker men också att ta fram hela förslag.
I viss mån skulle vi kunna kompensera resursbristen genom den av Hax föreslagna samordningssiten där vi effektivare kan samordna våra små men många resurser.
Tack! Skitbra post!
SvaraRaderaJan Guillou sa (i samband med nån SVT-debatt?) att det "inte går att diskuter med såna som Falkvinge". Bloggosfären avfärdade det så klart som att Guillou vägrar diskutera.
Men Jan Guillou har 100% rätt. Det går inte att diskutera med såna som Falkvinge. Om man försöker får man reda på att man är en idiot, en dinosaurie, att man inte förstått - och så vidare. Boom, instant end of discussion. Det skulle hjälpa oerhört om framförallt Falkvinge, en av ledarna i hela rörelsen inte var så kissnödigt imponerad av TPB-killarna så han gör allt för att låta lika "ball" som dem. Jag kommer rösta pirat, men jag vill inte rösta på en mobbare.
Problemet blir värre av att det inte går att diskutera med Guillou heller, eller Danowsky, eller Reinfeldt, eller Carina Rydberg. De kör också det spåret, inte minst för att de tror de kan komma undan med det - de har ju etablissemang, Aftonblad, rättsväsende, pengarna i ryggen.
Så antingen nöjer vi oss med skyttegravskrig som kanske någon sida vinner, troligen en Pyrrhus-seger utan like. Eller så måste nån börja. Börja lyssna, börja försöka förstå, börja hitta vägar FRAMÅT.
Om inte de, så kanske vi? Det är ju vi som sägs "ha förstått" och som är "framtiden". Då borde vi kunna leda diskussionen!
För övrigt borde alla fortfarande läsa denna bok: http://en.wikipedia.org/wiki/How_to_Win_Friends_and_Influence_People
HAX,
SvaraRaderaDu skriver:
"Ge dem svängrum. Detta är en punkt där vi alla kanske kan vara lite självkritiska efter FRA-omröstningen förra sommaren. Vi gav inte regeringen (och andra borgerliga politiker) någon chans att komma ur situationen utan att helt tappa ansiktet. Och då blev alla positioner helt låsta."
Du rätt att positionerna blev låsta, men vem bär ansvaret för detta? Den definitiva låsningen kom när alliansen den 18 juni beslöt att bordlägga frågan i tre timmar och anta samma lag istället för att utreda och diskutera saken på allvar. Vad skulle vi borgerliga kritiker gjort i detta läge? Var det fel att kräva riv-upp?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaAnonym 13:30. Jo. Den 17 juni var allt på tok för sent och alla positioner redan låsta. Stormen skulle ha kommit tidigare. Och dialogen hade behövt vara bättre.
SvaraRaderaTack för svaret!
SvaraRaderaPå bloggar och i de borgerliga partierna fanns kritiken långt före juni. Regeringen vägrade att justera sitt förslag. När du skriver att vi borde idka mer självkritik tycker jag att du är fel ute. Ansvaret för låsningen vilar hos regeringen.
Jag försvarar inte regeringen. Alls.
SvaraRaderaDet jag säger är att jag tror att det hade varit lättare att få den att lyssna om det hade blåst hårdare tidigare. Nu fokuserades det mesta till att ske i sista minuten, när alla positioner redan var klara och paketet redan inslaget.
Men visst är jag besviken över att ingen brydde sig om allt det vi skrev långt, långt innan beslutet.
Man skulle kunna hoppas att regeringen lärt sig att även den behöver ta initiativ till en dialog när det börjar mullra. Men det kanske är en fåfäng förhoppning.
SvaraRaderaAck, det blev svårt nu.
SvaraRaderaVisst ligger det något i att mana till dialog hellre än konfrontation, men, vi snackar ju trots allt om folk som fått för sig att det blå skåpet är deras tjänstetoalett.
Blir inte helt enkelt.
/Smen
Var skall Josefesson första majtala?
SvaraRadera"Var skall Josefesson första majtala?"
SvaraRaderaDet var någonstans ute i spenatn. Fråga på hans blogg.
En klok man sa att demokrati är lite som ett JAS-plan. Rätt bra flygegenskaper men i grunden ett instabilt system som kräver konstanta mikrojusteringar för att det ska kunna hålla sig i luften.
SvaraRaderaVi medborgare måste hela tiden vara beredda att agera för att justera när något håller på att krascha. Demokratin är för viktig för att överlåtas på politiker.
Och ja, demokrati är tålmodigt och långsiktigt arbete och varje åtgärd som underlättar för vanliga medborgare att påverka är bra. Det är nästan helt omöjligt att hitta dokument som man letar efter i EU. Beslutsprocessen i EU är extremt tillkrånglad och sätter både medborgare och politiker i byråkraternas händer.
Att förenkla för medborgarna är ett viktigt första steg för att nå det medborgarinflytande som strävas efter här.
Våra svenska offentliga utredningar och remissförfarande är i sammanhanget en ganska bra metod som EU kanske borde ta del av.
HAX refererar en PR-spinn-doktors arbetsmanual. Visst, det är bra att veta hur deras yrkesroll fungerar, men det finns en dimension till:
SvaraRaderaOpinionsbildning och rå styrka:
- Ja, vi kan göra något för dig statsrådet, om du delvis går våra centrala krav till mötes kommer vi att sluta kritisera dig och underminera din maktbas hela tiden.
Hur står det till ?
SvaraRaderaRegimen inför i rasande takt den ena fascistiska lagen efter den andra.
Jag förstår inte vad jag skall diskutera med den regimen ? Den är arroganta lakejer åt en stormakt, vars ledning har deltagit i ett massmord på 3000 av de egna medborgarna.
Lagar som bryter mot grundlagarna, korporativt fascistiska lagar.
Tack, jag önskar inte diskutera med den regimen.
Hur tillfreds dom än är för att deras skyddsängel inte har några som helst hämningar, hur mycket dom än fruktar yttrandefriheten, hur mycket dom än hatar detta produktionsmedel i folkets händer, så önskar jag inte diskutera med dom.
Bekämpa dom ! Växla inte ord med dom !
Teleoperatörerna har genom sin skyldighet att radera trafikdata blockerat verkningarna av dessa lagar.
De som är demokratiskt pålitliga av operatörerna, kommer inte att kränka sina kunders rättigheter ens vid en lagstiftning om motsatsen. Det är läge för alla, att välja sida.
Jag respekterar mer den operatör, som ställd inför ultimatum, avslutar sin verksamhet,
än blir en underavdelning till ett svenskt Stasi.
Byt operatör, om din darrar det minsta på målet angående demokratiska och mänskliga rättigheter ! Medan tid är !
På min webserver raderar man "%h" i konfigurationsfilen,
så försvinner möjligheten att åsiktsregistrera människor hur mycket det än rotas i den datorn...
Utom min åsikt :-)
Det är fel att logga IP. Ingen kräver att en tidningsköpare skall legitimera sig.
Den politiska rättegången mot The Pirate Bay, med en "pålitlig" domare, är ren repression,
beställd av främmande makt.
Vi har inte en författningsdomstol. Är därför en regim legitim, vad den än tar sig för ?
Är det så era samveten ser ut ?
Det går inte att ha både majoritetens diktatur och respektera mänskliga rättigheter.
Antingen eller.
Och oberoende av vilket stöd den har, respekterar inte regimen mänskliga rättigheter.
Det vore lämpligare att konfrontera regimen med en expotentiellt utökad trafik på nätet.
INTE diskutera med dessa infantila, som placerats i den svenska regeringen.
Av någon lustig anledning finns fortfarande möjligheten att rösta kvar.
Det kommer jag att göra. Men med denna regimen är det slutdiskuterat, och dess lagar kommer inte att åtlydas.
Så länge jag har möjlighet att med kryptering skydda min privata kommunikation, och genom websiten spotta på deras totalitära lagar, så kommer jag att göra det.