2014-12-10

Om Löfven vill sitta kvar måste han avgå


Socialdemokraterna i Skåne har gjort vad deras moderparti inte gjorde i riksdagens budgetvotering: De spelade ut Alliansens budget genom att rösta med SD i en kontrapropositionsvotering. Länk »

Det är fortfarande ett mysterium varför Löfven inte tog denna chans i riksdagen. Och efter gårdagens budgetvotering i Region Skåne kan sossarna inte längre misstänkliggöra partier som röstar med eller får stöd av SD.

Istället är vi på väg mot ett nyval. Vilket också är märkligt. Sossarna är inte i balans. Och nu skall de bedriva valrörelse, förenade vid höften med MP och V. Det känns som en klen plan. Länk »

Stefan Löfven har förmodligen bara en chans att sitta kvar som statsminister: Att avgå.

Om han är beredd att dumpa MP & V och istället samarbeta med hela Alliansen i de stora frågorna – då skulle de borgerliga partierna förmodligen släppa fram en ren S-regering. Länk »

Men inget tyder på att något sådant kommer att hända. Istället kommer S att gå in i en helt onödig valrörelse samtidigt som partiet är i tail spin.

Jag skall väl inte klaga, eftersom jag inte gillar sossarna. Jag är bara förundrad.

10 kommentarer:

  1. Det riksparti som tar till sådant kommer att straffas dubbelt. Dels av folket för att man tvingar en att lära sig ordet kontrapropositionsvotering, dels av övriga partier som lär skjuta ner alla ens framtida förslag i just kontrapropositionsvoteringar.

    I riksdagen är alltid utskottets förslag huvudförslag och därmed blir det viktigt t.ex. vem som är ordförande i finansutskottet. Sd hade kunnat rösta på Alliansens budget redan där och gjort det till huvudförslag. Alliansen hade å sin sida kunnat rösta på Sd:s förslag i den förberedande omröstningen och sedan hade Löfven kunnat stå där med näsan mitt i ansiktet och stampa med foten.

    SvaraRadera
  2. "Det är fortfarande ett mysterium varför Löfven inte tog denna chans i riksdagen."

    1) Det är att göra lekstuga av riksdagen.

    2) Det fungerar bara en gång, vid nästa budgetmotion kan SD neutralisera taktiken, tex. genom att rösta på alliansen direkt.

    3) S riskerar att få höra hur de röstat på en rasistbudget

    SvaraRadera
    Svar
    1. Typ. Speciellt n:o 3 är särskilt ömmande och kommer att bestraffa sig hårt när det läcker ut till Aftonbladet.

      Sedan är också n:o 2 en intressant aspekt förutom den rent tekniska; det är verkligen att korsa ett rubrikon, för det innebär krig med SD och den krigsförklaringen kommer att utnyttjas maximalt av desamma. Dess stöd kommer att skjuta i höjden. Igen. Det vågar man inte. Närmar sig SD 20% så börjar verkligen alternativen ta slut för de som inte kan/vill samarbeta med dem.

      Vad det gäller alternativ 1 så är det väl redan det, och har varit sedan de ideologiska skillnaderna spolades bort i nittiotalskrisens paniköverenskommelser (en av orsakerna till att SD:s lyskraft för övrigt; som jag nämnt tidigare, ironiskt nog, trots sin konservativa profil, är de de facto det enda partiet med "någonting nytt", oavsett vad man tycker om det).

      Radera
    2. Vad är nytt med ett parti vilka identifierar sig själva som "socialdemokratin för 60 år sen"?

      Och vill vrida klockan tillbaka till 1900-talets firande av svensknationella minnesdagar med statyresande, militärparader och fanborger?

      Radera
    3. Jag var otydlig.
      -Med "nytt" menar jag i förhållande till det status quo-liknande läge som de flesta partier eftersträvar nu. Både statsvetare, veteranjournalister och analytiker pekar ut att det är, när det mesta är sagt och gjort, inte överdrivet stor skillnad mellan blocken längre. S & M står i praktiken närmare varandra än någonsin. Bägge är urvattnade, administrerande partier, som bägge gör en dålig travesti på socialliberalism. In kommer då SD, som med sin folkhemsnostalgiska sagoboksliknande idealbild av femtio- och sextiotalets Sverige plötsligt blir "nytt", hur paradoxalt det än är. Detta visar på två saker;
      -Den politiska likriktningen och avideologiseringen har nu nått ett sådant stadium så att ett parti vars grundläggande antaganden kanske var aktuella på det tidiga sextiotalet blir "annorlunda" och politiskt synligt.
      -Missnöjet med immigrationspolitiken har nu nått sådan omfattning så ett parti som just använder tidigt sextiotal som utgångspunkt får parlamentarisk styrka att välta en regering.

      Allt detta är ett underkännande av svenska politik i allmänhet och den svenska ideologiska debatten i synnerhet. Att SD blir "nytänkande" mot en sådan bakgrund som den svenska politiken är mer än en varningsklocka. Det visar att någonting är mycket, mycket sjukt i svensk politik.

      Radera
  3. Jag tror att skälet till att han inte dumpar MP är att risken då finns att de byter tillbaka till sin gamla politik som låg närmare Alliansen i många frågor. Om MP går ihop med Alliansen är sossarna borta från regeringsmakten i all framtid och Löfven vill inte gå till historien som den som låg bakom detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan hända. Jag tror också att MP snarare krasst ses som ett verktyg av S snarare än en politisk komponent; betänk att MP får monstruös media sympati, oavsett vad de gör (som vi alla vet; majoriteten av alla media arbetare sympatiserar vänsterut eller grönt). MP fungerar såldes snarare som en megafon än politisk partner. Detta kan observeras på flera olika sätt;
      - MP:s stora inflytande som inte står i rimlig relation med storlek. Ett parti med så lite stöd kan inte ha så många minsterportföljer och kan inte få så mycket genomslag för sin politik.
      -Många inom S är extremt missnöjda med hur MP tagits in i regeringssamarbetet. Senast nu börjar Whallström muttra högt om att det kanske inte var så bra idé med MP så nära sig. Ingen reaktion från lövet dock. Han är beredd att ta den risken.
      -Och sedan ren politik; MP/V/S drar inte jämt i många tunga frågor: haverierna om Bromma Flygplats, Förbifarten och klimatpolitiken talar ett tydligt språk. MP:s hållning i migrationsfrågor eldar på det jäsande missnöjet inom LO och V:s motstånd mot vinster i välfärden passar inte ihop med MP:s mer liberala inställning.

      Men inget av detta verkar bita. Den politiska dragningskraften är på något märkligt vis upphävd. Orsaken är att man måste ha megafonen. Annars kan man inte influera media tillräckligt.

      Radera
  4. Instämmer med dem som säger att det fungerar högst en gång...

    SvaraRadera
  5. Ett annat sätt att eliminera risken att sitt förslag taktiskt röstas bort i kontrapropositionsvoteringen är att på förhand tala om att man i slutvoteringen kommer att rösta på det vinnande förslaget. Inte för att jag gillat resultatet men det hade varit kul att se Löfvens min om han fått regera efter Sverigedemokraternas budget.

    SvaraRadera
  6. Enligt Sydsvenskan i en tidigare version av http://www.sydsvenskan.se/sverige/rodgron-budget-gick-igenom-i-regionen/ så var Alliansen i Skåne medvetna om, och med på taktiken, som ett sätt att stötta minoritetsstyre. De motiverade det med att även de själva i framtiden skulle kunna få igenom sin budget på det här sättet. De rödgröna och alliansen i samarbete kort sagt. I detta tidigare läge förklarades det dock som att det i huvudvoteringen skulle stå mellan de rödgröna och Sverigedemokraterna men i slutändan blev det alltså V mot de rödgröna.

    SvaraRadera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.