2005-07-19

De små stegen...

Man kommer att tänka på den där stackars grodan. Den som stannade kvar i kastrullen och blev kokt - bara för att värmen ökades långsamt, i små steg.

Det var förmodligen en svensk groda.

Det är så det fungerar i vårt land. Socialdemokraterna flyttar, steg för steg fram sina positioner. Efter en tid har folk vant sig, och ser den rådande situationen som något slags normaltillstånd.

Ta det där med sexköpslagen som exempel. När den infördes protesterade ett antal moderater och folkpartister högljutt - och med rätta.

I dag kan man höra företrädare för båda dessa partier försvara samma lag. De skulle lika gärna kunna gå ut och säga "Vi är elaka människor i elaka partier som ville ha en dålig politik. Nu har vi insett att socialdemokraterna är fina människor, med goda intentioner som hade rätt hela tiden. Förlåt. By the way - rösta på oss."

Priset tar Johan Pehrson (fp). Han vill bli landets näste justitieminister. Han försvarar i en rad olika sammanhang den idiotiska sexköpslagen. Han ser inga problem med att detta är en lag som kriminaliserar en frivillig handling mellan två vuxna människor, som inte skadar någon. Nej, istället har han köpt hela det socialdemokratiska konceptet att det är OK att förbjuda saker, bra för att man inte gillar dem. Han har också gått på det socialdemokratiska tricket att blanda bort korten - genom att bunta ihop prostitution med våld, tvång och människorov - under rubriken trafficking.

Dessutom sitter han i tv-sofforna och rättfärdigar sin position med feministiskt bubbel om könsmaktsordning.

Skall det vara så här - då bör Johan Pehrson inte bli justitieminister i vårt land!

Det finns en del krav man kan ställa på en borgerlig justitieminister. Det ena är att inte springa omkring och förbjuda saker bara för att man ogillar dem och för att man kan. Det andra är att verka för att lagboken skall vara tunn, men tydlig. Skall saker vara förbjudna, då skall det vara för att de kränker andra människors liv, frihet, säkerhet eller egendom. Ett tredje krav är att personen i fråga inte skall gå på olika gruppers konstruerade, kollektivistiska konfliktscenarier. En borgerlig justitieminister kan vara humanist - och anse att alla människor skall ha lika rättigheter - men absolut inte feminist!

Skall vi ha en borgerlig regering - då skall den driva borgerlig politik.

I det ingår att riva upp en massa lagar och beslut som införts under röd flagg - även om vi hunnit vänja oss vid dem och i vissa fall lurats att tro att de beskriver något slags normaltillstånd.


Annars kan vi lika gärna behålla den regering vi har. Skall det bedrivas socialdemokratisk politik - då sker det bäst under en socialdemokratisk regering.

9 kommentarer:

  1. Underbart bra post!

    SvaraRadera
  2. Det bästa är att behålla den befintliga regeringen och helt enkelt inte bry sig om dem ett dyft.

    Den "borgerliga" regering som eventuellt tar över efter nästa "val" kommer att vara en helriggad sosseregering vars enda funktion är att bära hundhuvudet för det enorma svarta hål som kommer att öppna sig i statskassan under nästa mandatperiod.

    De skyldiga har tänkt sig smita från ansvaret, sätta in en planterad moderatledare som ska få skiten i planeten, och sedan skylla på borgarna.

    Det ska de inte få göra. Därför bör man rösta på S nästa år. Men man behöver inte respektera dem.

    Låt dem hitta på lag efter lag i sina ynkliga försök att styra och ställa. Det är faktiskt bara att strunta i att följa påbuden.

    När lag blivit orätt måste den hederlige bryta mot lagen.

    Samvetet är måttstocken som ska följas. Sossedogmer har mycket lite med samvete att göra.

    SvaraRadera
  3. Jag överväger kraftigt att rösta på S i nästa val av ett antal anledningar:
    1. Bättre att de får köra skiten totalt i botten så folk ser vilka som verkligen är ansvariga, istället för att borgarna får bära hundhuvudet igen.
    2. Körs skiten i botten öppnar kanske folk ögonen och accepterar att det finns andra lösningar och en annan världsbild som kan fungera bortom den socialistiska stora staten. Just nu är borgarna bara lite sämre sossar och inget annat. Riksdagen består av 7st socialistiska partier.
    3. ..ärligt talat behöver jag som utlandssvensk inte leva med fanskapet..

    SvaraRadera
  4. Det borde finnas en oppning for ett nytt parti i Sverige. Har ingen aning om vad Frihetsfronten har for syn pa att ge sig in i partipolitiken men dom skulle definitivt fa min rost.

    SvaraRadera
  5. Ian:
    Tror också Frihetsfronten med rätt uppbackning och folk (som t ex Johan Norberg och HAX) skulle kunna åtminstonne vara i 4% trakterna, vore trevligt med ett _riktigt_ alternativ i Svensk politik som står för en positiv människosyn och frihetlighet.

    Namnet skulle dock behöva ändras, "Frihetsfronten" låter mer som en sydamerikansk kommunistguerilla än ett demokratiskt parti. ;)

    SvaraRadera
  6. Är det folkpartiet LIBERALERNA han företräder?
    Ironiskt värre...

    SvaraRadera
  7. Ja, det är sant, Frihetsfronten är ett kasst namn på ett politiskt parti. Det är för sent nu men man kanske kan hoppas på 2010.

    Kom igen. Ge mig hopp om att kunna stanna i Sverige efter mina studier. (inte för att det spelar någon större roll för mig men det vore kul att ha något positivt att berätta om svensk politik för nyfikna människor från utlandet)

    Angående nästa val så blir det antingen Centern ifall de fortsätter gå i den riktning de nu verkar staka ut eller s för att som Wille säger, få en fräsch start. Nåväl, vi får se.

    SvaraRadera
  8. Ian, i så fall kan du söka en av de nya tjänsterna på nya myndigheten Jämställdhetsverket, luta dig bekvämt tillbaka i den smarriga fåtöljen, rafsa ihop en rapport var sjätte månad, kvittera ut en någorlunda hyfsad lön och gå hem 14.30 varje dag.

    Och plocka ut överskottet i fritid så funkar det. Seriösa pengar får du aldrig ändå, om du inte vinner på lotto förstås. Men med mer fritid som resurs kan du utveckla tipssystem åt dig själv.

    Satsa på det som fungerar.

    SvaraRadera
  9. Näst sundaste karriärsrådet jag någonsin fått.

    Det bästa var nog från en kille jag träffade under en krogrunda i Kuala Lumpur. Han jobbade som revisor åt ett stort utländskt företag. Han sa till mig att skaffa mig en schysst utbildning på statens bekostnad, sedan ett jobb hos ett stort multinationellt företag och försöka få en omflyttning till ett land med låg levnadskostnad. Han hade bättre lön än hemma, företaget stod för sjukförsäkringar, lägenhet, skola för barnen, jobb åt frugan och med pengarna han tjänade kunde han leva som en kung. Fast det är klart att det låter som för mycket arbete, ska nog köra på ditt förslag istället.

    Hmm lite off topic.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.