Riksrevisionen kritiserar polisen för att den inte styr polismyndigheterna till att prioritera de brott som politikerna tycker särskilt illa om. (Sex- och våldsbrott, ekonomiska brott, narkotika- och ungdomsbrott samt hatbrott.)
Istället har polisen prioriterat egendomsbrott som stöld och skadegörelse.
Riksrevisionen har kanske rätt i att polisen inte lyssnat till politikerna. Å andra sidan är det en problematisk tanke att politikerna skall bestämma att vissa brott är viktigare än andra. Det blir per automatik en smakfråga och en politisering av ordningsmakten - vilket inte är helt lyckat.
Dessutom har riksdagen en förmåga att leverera snömos istället för konkreta riktlinjer och mål. Så även om politikerna försöker styra polisens arbete - så är det inte alls säkert att farbror blå begriper vad det är riksdagen vill.
Min gissning är att polisen behöver klara övergripande mål om ökad effektivitet, mindre byråkrati, mer fältverksamhet och en god portion arbetsro.
Länk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.