Trygghetsfällan

De så kallade trygghetslagarna på arbetsmarknaden skapar otrygghet.

Så här:

Med sist-in-först-ut-regeln vågar folk inte byta jobb. Inte ens om dom vantrivs eller känner att dom borde gå vidare här i livet. Systemet är så stelt att den som har ett jobb till varje pris håller fast vid det. Speciellt som man sitter säkrare, ju fler tjänsteår man har.

Unga människor, invandrare och andra som är nya på arbetsmarknaden får svårt att komma in på den. Dem bryr sig facket (som skapat trygghetsfällan) inte om. För varför skulle facket bry sig om att människor som inte är fackmedlemmar inte kan få ett jobb? Facket är till för dem som redan har ett jobb - det är deras intressen LO slåss för.

Med trygghetslagarna blir även den som är ny på arbetsmarknaden och har ett jobb fastlåst. Det enda som skapar möjlighet till avancemang är att folk går i pension.

Jämför med England. Där kan de flesta få sparken med kort varsel. Det kan ju verka lite otäckt. Men å andra sidan kan vem som helst också få ett jobb direkt. Och att veta att man alltid kan hitta ett jobb att försörja sig på - är inte det också en trygghet?

Med färre trygghetsregler skapas också fler jobb i England, jämfört med Sverige.

Brittiska företagare vågar anställa folk, eftersom de vet att de kan bli av med dem - om affärsidén, personkemin eller något annat inte fungerar.