OK, här är helgens rykte:
Göran Persson avgår. Men först och främst från posten som partiledare - och därmed indirekt även som statsminister.
Han kommer att trolla fram Mona Sahlin ur rockärmen och hävda att han inte ville avgå tidigare, till partikongressen, eftersom han ville vara en statsman och ta smällen när katastrofkommissionen presenterade sin rapport. Jojo.
Hmmm... Märkligare saker har förvisso inträffat. Och det vore onekligen ett intressant sätt att försöka rädda ansiktet och avleda folks uppmärksamhet från tsunami-fiaskot, i ett slag.
Men om avgångsryktet skulle vara sant, då är bortförklaringarna naturligtvis bara spin, en efterhandskonstruktion. I själva verket skulle den vecka Göran Persson just har haft kunnat få vem som helst att säga att "nu pallar jag inte en dag till på det här jävla jobbet".
Man kan nästan se det framför sig...
På Harpsund sitter partiets nyckelpersoner. Stämningen är tryckt. Folk talar tyst och bekymrat med varandra eller sitter bara och stirrar in i elden i öppna spisen. Alla vet att Göran Persson nu är en belastning inför den kommande valrörelsen, men ingen vill säga det högt.
Att Persson avgår eller avsätts som statsminister är inte att tala om. Det vore att kapitulera.
Men kanske... Vad skulle hända om han avgick som... partiledare? Han skulle kunna påstå att han stannat för att han inte ville utsätta sin efterträdare för katastrofkommissionens skärseld. Vilket, om det vore sant, faktiskt hade varit rätt smart.
Och då har han formellt sett inte blivit avsatt som statsminister. Han har kunnat lämna över till en efterträdare i god ordning. Denna person blir sedan så väl partiledare som statsminister. Det vore att rädda ansiktet.
Men vem? Nuder? Sahlin? Förmodligen Sahlin.
De församlade börjar intresserat titta upp över kanten på whisky-glasen. Det här kanske vore något...
Partihögkvarteret, inte regeringskansliet, kallar till presskonferens med de där ospecifika, men väldigt lovande, vaga formuleringarna.
Inför den samlade pressen kliver Göran Persson in på presskonferensen. Lite avslappnad. Han ser ut som om han just har ätit en god lunch på KB. Med sig har han Mona Sahlin. Eller kanske Nuder. Successionsordningen är säkrad. Kröningen kan ske. Persson kan dra sig tillbaka till Torp, utan att framstå som allt för skadeskjuten.
Dessutom får ledarskiftet media att glömma bort allt om den där besvärliga katastrofkommissionen...
Tja... Glöm inte att det var här du läste det först. ;-)
Om Mona Sahlin skall bli statsminister så kommer då jag ALDRIG i mina fulla sinnens bruk någonsin lägga en röst på sossarna :)
SvaraRaderaInte för att vara sånn, men det är inte precis första gången den här bloggen förutsäger GPs avgång. :)
SvaraRaderaNån gång får du säkert rätt Hax =)
SvaraRaderaHörru HAX, inte för att jag inte VILL att det ska bli sådär, men är det här *verkligen* ett rykte och inte bara något du funderat ihop själv? Har du verkligen så tunga källor inom Partiet att du får sån här info?
SvaraRaderaDet skulle ju dessutom visa vad som är viktigast: Sverige eller Partiet.
SvaraRadera"Eftersom jag fuckade upp tsunamin tar jag mitt ansvar och avgår som partiledare. Denna avgång från det viktigaste och finaste ämbete som finns ..."
Uppriktigt sagt känns det väldigt osannolikt. Det var ju inte för att sabba SAPs informationskanaler som Persson kritiserades.
Mathias, vi kan väl i så fall önska att det blir en självuppfyllande profetia...
SvaraRaderaVill man veta vad som surrar inom (s) behöver man inte ha de tyngsta kontakterna. Det räcker med de rätta.
SvaraRaderaDet råder ingen tvekan om att denna diskussion förs inom (s). Frågan är om man vågar ta den, på allvar, med Göran Persson...
Glöm f.ö. inte (s) dark horse: Wallström.
SvaraRaderaGår hon in nu, väldigt snart, hinner man dessutom peta in henne på en riksdagsplats till hösten.
Vitsen med resonemanget är att GP kan avgå, men utan att behöva erkänna att något fel begåtts, typ.
SvaraRadera