Nu höjs åter röster för en "harmonisering" av skatterna inom EU.
Den här gången är det den tyske finansministern, Peer Steinbruck, som säger att låga skatter i de nya medlemsstaterna hotar tyska jobb.
Att det är en stor offentlig sektor, för högt kostnadsläge och en illa skött ekonomi i Tyskland som hotar tyska jobb - det har naturligtvis aldrig föresvävat honom...
Nej, istället kräver han att de liberala, flexibla tillväxtekonomierna skall skatta sig till samma stagnation som råder i många av de gamla medlemsländerna.
Länk
Österrikes förbundskansler skriver i GP i dag bl a om att EU inte fått med sig ländernas folk och beklagar sig för att budgeten uttökades (skriver iofs endast i att det var en begränsad höjning, vilket på diplomatspråk kanske betyder "inte bra, men för denna gång...").
SvaraRaderaVidare aktualiserar han ett "större nationellt ansvar, där lokala regler är meningsfullare. Därför ska Österrike som ordförandeland ordna en subsidiaritetskonferens i april. Då kommer frågor om kompetensuppdelning mellan EU och medlemsstaterna upp för att vi ska finna effektivare och klarare strukturer."
En replik på centralism-ambitioner i förslag till EU-fördrag? En förväntad ståndpunkt från Österrike, men kanske även en utveckling som EU nu tvingas till? (dock anser jag att den österikiske förbundskanslerns med sina formuleringar i artikeln inte tillräckligt blockerar för centralism inom t ex skatter. Men bl a England, några nya medlemsländer och Österrike är ju garanter för att det inte sker, och retorik mot centralism undviks nog för att dissande av den i ett EU nere för räkning vore okänsligt. Och att ordförandelandet ska vara "neutralt" förstås!)
Men att vi skulle få se politiker som släpper i från sig sin makt är väl dessvärre inte så troligt. Men baxas EU, via statsministrars beslut på de mer mellanstatliga toppmötena, till att återfå en starkare karaktär av mellanstatligt samarbete är det kanske ändå möjligt?! Om tyskar och fransmän söker tvinga på andra minimiregler, så borde det köpas med förändringar som minskar CAP och liknande. Men det misslyckades ju Blair med, som ju i stort sett lade sig i budgetkampen, så varför skulle det lyckas på toppmöten, kan man ju undra? (Toppmötesbeslut tillräckligt tydliga för att EU-politiker ska kunna fatta beslut som minskar deras makt. En utopi i två led?)
Det bästa: Är EU-länderna oeniga så fattas väl inga beslut och det blir i alla fall inte värre (med CAP och skattekrav från Tyskland och Frankrike) än vad det redan är?
(Och EU tvingas väl minska CAP till 2013 i och med det som beslutades inom WTO? Så till och med lite bättre kan det kanske ändå bli?)
Så Schüssel kanske är inne på rätt spår, när han försiktigt talar för flera beslut på nationsnivå och en tydligare beslutsorganisation...
Härligt sossenyspråk: "fair tax competition". En tävling där ingen får vara bättre än någon annan, således. :-)
SvaraRaderaVilken idiot.
Den där tyske ministern hotar at dra in EU-stöd till de nya medlemsstaterna om de inte höjer skatterna. Det bästa vore ju om de insisterade på detta hot och att de nya medlemsstaterna trots det framhärdade i att ha kvar sina låga skatter. Då skulle vi slippa mycket av EU-budgeten samtidigt som de nya medlemsstaterna skulle vara kvar som ekonomiska förebilder.
SvaraRaderaFör övrigt, om nu tyskarna är så upprörda över att de måste betala massa till de nya medlemsstaterna så borde de ju välkomna deras lågskattepolitik. Då tar de sig ur fattigdomen snabbare vilket innebär att de inte då kommer att vara nettobidragstagare.