Diskussionen om Stig-Björn Ljunggrens bok Högern att lita på och nyliberalismens eventuella seger fortsätter hos Tobias Harding på bloggen Tankar och Synpunkter.
Snarare har väl statskapitalismen segrat om man ska utlysa tillfälliga segrare. Statskapitalism = Staten accepterar viss marknadsekonomi, så länge som de kan parasitera på den, samt dela ut pungsparkar och väntjänster i form av "licensiering", regleringar, subventioner och undantag till de näringsidkare som råkar ha politiska nätverk..
Vettefan om det vare sig är "nyliberalism" eller ens i närheten av den form av marknadsekonomi jag vill se..
Sjalvklart är det blandekonomin som har segrat. Ett samhälle är inte nyliberalt om marknadhyror är ett skällsord och den offentliga sektorn är upp åt 60%.
Däremot har det skett en viss uppluckring av den offentliga monopolen på senare tid.
Att alla vänsterdebattörer kan utropa detta till nyliberalismens seger är dock delvis nyliberalernas eget fel. Man har helt enkelt siktat för lågt i sin argumentation. Man har på området efter område t.ex. sagt "Va! Man kan ju inte en välja sin läkare! Skandal!". Men nu kan man ju det och då är det ju lätt för motdebatörrer att trumfa hem: "Där ser ni! Ni fick som ni ville. Nu har vi nyliberalism!".
Trist nog håller nyliberaler på att göra om samma misstag idag då man rackar ned på småskaligt slöseri av statliga medel och sossarnas maktfullkomlighet. Om bara några år är det lätt nog att avskaffa t.ex. trängselskatterna, styra upp utmämningspolitiken och därefter låta alla debatörrer igen utropa Sverige till Det Nyliberala Samhället.
Jag tror att nyliberalismen har ett taktiskt problem (jag försökte resonera omkring det här, men förmodligen surrade jag bort mig eftersom man inte ska vara filosofisk klockan fyra på morgonen!) i och med att man ju faktiskt inte har en gemensam världsbild, en kollektiv "moral".
Björn: Efter en snabb läsning: jo, lite rörigt kanske det är. Jag fattar inte riktigt hela poängen tror jag.
Håller dock inte alls med om att nyliberalen borde ha problem med moral. I min värld kommer moral först (dvs idéer om hur människor bör bete sig gentemot varandra). Politik, i form av idéer om vad staten och det offentliga skall göra, kommer senare som en effekt av denna moral. Det är ju mest logiskt ur ett liberalt perspektiv. Därför förstår jag inte heller invändningen om frihet. Liberalens frihet är ju baserad på negativa rättigheter (inte en carte blance för människor att göra vad fan de vill) och därmed redan från början en slags moral för hur de bör, och framför allt INTE BÖR, agera gentemot varandra.
Visst, jag försökte argumentera ur någon sorts Ludwig van Mise-vinkling på det hela. Nyliberalismen anklagas ju för att vara ytlig, självcentrerad, ja egoistisk - och det är ett moraliskt fördömande utifrån en kollektiv syn. Konservativa, kommunitärer, socialister tror ju på en högre utanförstående kollektiv moral - oavsett om detta Högra Värde är Gud, Samhället, Folket eller Klassen. Därför blir det lite kortslutning när nyliberaler fördöms därför att de inte har en kollektiv uppfattning ... Nå, ska inte rota in mig i det där. Jag är inte nyliberal själv, utan försöker bara resonera med mig själv. :)
Snarare har väl statskapitalismen segrat om man ska utlysa tillfälliga segrare.
SvaraRaderaStatskapitalism = Staten accepterar viss marknadsekonomi, så länge som de kan parasitera på den, samt dela ut pungsparkar och väntjänster i form av "licensiering", regleringar, subventioner och undantag till de näringsidkare som råkar ha politiska nätverk..
Vettefan om det vare sig är "nyliberalism" eller ens i närheten av den form av marknadsekonomi jag vill se..
Sjalvklart är det blandekonomin som har segrat. Ett samhälle är inte nyliberalt om marknadhyror är ett skällsord och den offentliga sektorn är upp åt 60%.
SvaraRaderaDäremot har det skett en viss uppluckring av den offentliga monopolen på senare tid.
Att alla vänsterdebattörer kan utropa detta till nyliberalismens seger är dock delvis nyliberalernas eget fel. Man har helt enkelt siktat för lågt i sin argumentation. Man har på området efter område t.ex. sagt "Va! Man kan ju inte en välja sin läkare! Skandal!". Men nu kan man ju det och då är det ju lätt för motdebatörrer att trumfa hem: "Där ser ni! Ni fick som ni ville. Nu har vi nyliberalism!".
Trist nog håller nyliberaler på att göra om samma misstag idag då man rackar ned på småskaligt slöseri av statliga medel och sossarnas maktfullkomlighet.
Om bara några år är det lätt nog att avskaffa t.ex. trängselskatterna, styra upp utmämningspolitiken och därefter låta alla debatörrer igen utropa Sverige till Det Nyliberala Samhället.
Jag tror att nyliberalismen har ett taktiskt problem (jag försökte resonera omkring det här, men förmodligen surrade jag bort mig eftersom man inte ska vara filosofisk klockan fyra på morgonen!) i och med att man ju faktiskt inte har en gemensam världsbild, en kollektiv "moral".
SvaraRaderaBjörn:
SvaraRaderaEfter en snabb läsning: jo, lite rörigt kanske det är. Jag fattar inte riktigt hela poängen tror jag.
Håller dock inte alls med om att nyliberalen borde ha problem med moral. I min värld kommer moral först (dvs idéer om hur människor bör bete sig gentemot varandra). Politik, i form av idéer om vad staten och det offentliga skall göra, kommer senare som en effekt av denna moral.
Det är ju mest logiskt ur ett liberalt perspektiv.
Därför förstår jag inte heller invändningen om frihet. Liberalens frihet är ju baserad på negativa rättigheter (inte en carte blance för människor att göra vad fan de vill) och därmed redan från början en slags moral för hur de bör, och framför allt INTE BÖR, agera gentemot varandra.
Visst, jag försökte argumentera ur någon sorts Ludwig van Mise-vinkling på det hela. Nyliberalismen anklagas ju för att vara ytlig, självcentrerad, ja egoistisk - och det är ett moraliskt fördömande utifrån en kollektiv syn. Konservativa, kommunitärer, socialister tror ju på en högre utanförstående kollektiv moral - oavsett om detta Högra Värde är Gud, Samhället, Folket eller Klassen. Därför blir det lite kortslutning när nyliberaler fördöms därför att de inte har en kollektiv uppfattning ... Nå, ska inte rota in mig i det där. Jag är inte nyliberal själv, utan försöker bara resonera med mig själv. :)
SvaraRadera