På SvD Brännpunkt skriver i dag ek.dr. Anders Parment om Generation Y, 80-talisterna.
Hans studie är intressant på många sätt. Samtidigt som 80-talisterna är individualister så skriver Parment att förnuftstänkandet utmanas, det emotionella och immateriella vinner mark.
En dröm för reklammakare och opinionsmätare, alltså. Och en mardröm för den som sakligt vill föra fram ett budskap baserat på fakta och logik.
Och i politiken? Både borgerlighetens och vänsterns syn på till exempel arbete verkar vara ute. Parment skriver "[a]rbetet ses som en arena för självförverkligande, inte som plikt eller rättighet".
Om detta kan man tycka vad man vill. Men det ställer intressanta frågor om morgondagens samhällsdebatt, politik, kultur och ekonomi.
Att driva samhällsdebatt baserad på fakta och logiska resonemang kan alltså bli svårare, om man får tro Parment. Att piska upp tillfälliga, känslomässiga opinioner kan å andra sidan komma att bli enklare. Om det stämmer, då är det en viktig insikt.
Länk »
Säger man inte så om varenda ny generation. Det bara råkar va så att när man intervjuar de olika generationerna så är de i den fasen i livet att de tycker som dom gör.
SvaraRaderaParment är duktig
SvaraRaderaBo: Njejjaonjo. Det har funnits tydliga skillnader mellan olika generationer. 80-talisterna har vissa spår av vad som förekommer i alla yngre generationer, men de har inte mött på "samhällsmotstånd" eller vad man nu ska kalla äldre generationers försök att få de yngre att anpassa sig, vilket alla tidigare gjorde när de kommit upp i 20-årsåldern. En annan tydlig skillnad är också att de flesta generationer väldigt tidigt tog fasta på det intellektuella som viktigt; även om det kunde ta sig uttryck som att vara överpåläst på Marx (40-talister) eller Nozick och Rand (60- och tidiga 70-talister). För att ta ett nischat exempel.
Undantag finns förstås. Generation Punk, med sin nihilism, och den gren av 40-talister som gick in i hippierörelsen och sedan fortsatt till modern mystik (allt från New Age till vad det nu vara må), exempelvis.
Men 80-talisterna har en annan situation. Deras vuxenliv började när ungdomligheten blev norm.
Robert: Jag känner mej inte övertygad. Kör sök-o-ersätt på överpåläst och spelberoende till exempel så hittar du liknande mönster. Bara verktygen som bytts ut. Beteendet är detsamma.
SvaraRaderaVad som kanske diskuteras i ett offentligt rum är inte samma sak som hur människor agerar. Föräldrakontroll, tex är i praktiken mera resultatet av handlande på individnivå än någon kollektiv norm. Alla gör lite olika.
Det kan naturligtvis vara jag som blivit gammal och grinig. Men jag tycker mig nog märka att det lyssnas mindre på sakargument i dag.
SvaraRaderaÅ andra sidan gäller inte detta bara 80-talisterna. Hela samhället tycks falla i trans över tyckare som Nami Klein och Michael Moore. Tyckare, för vilka en billig poäng är viktigare än att få saker och ting rätt.
"Men jag tycker mig nog märka att det lyssnas mindre på sakargument i dag."
SvaraRaderaHahaha...
I övrigt har jag ingenting att tillägga.
Om denna gosiga generation kan jag bara bidra med en anekdot:
SvaraRaderaEn snubbe har en flickvän. Snubben måste gå till jobbet - men flickvännen följer med och vill vara där hos honom, "hon har ju inget annat att göra"...
Vet inte vad detta säger om förnuft vs känsla som tråden gällde, men rolig var den... kanske en signifikativ story för generation dagis...
Sedan när har ledande politiker dragit sig för att skita i sakfrågan och istället spelat på känslor med luddiga argument i stil med "vi vill återställa rättvisan" utan att förklara vad man menar med rättvisa eller "vi är solidariska" o.s.v.
SvaraRaderaOm folk vill åka snowboard hela vintern och jobbar på oljeplattform eller fiskebåt på sommaren för att finansiera detta så ser jag det inte som ett problem, hellre det än sura 40-50talister som sitter hemma i byn och surar över att bruket lagt ner och man minsan inte tänker flytta. I allafall de jag känner som lever "mest oansvarigt" d.v.s. med sådant de tycker är kul brukar vara hejare på att dra in pengar genom sponsring, diversejobb i Norge samt ett evigt snålande med allt "mindre viktigt" typ mat, bostad m.m.
Jag tror mycket av det här hänger ihop med att folk skaffar barn senare, innan de har barn så har de en större frihet och behöver inte vara så ansvarsfulla, när du har 2 små glin därhemma så känns fasta heltidsanställningen plötsligt ganska bra.
Sedan när har ledande politiker dragit sig för att skita i sakfrågan och istället spelat på känslor med luddiga argument i stil med "vi vill återställa rättvisan" utan att förklara vad man menar med rättvisa eller "vi är solidariska" o.s.v.
SvaraRaderaOm folk vill åka snowboard hela vintern och jobbar på oljeplattform eller fiskebåt på sommaren för att finansiera detta så ser jag det inte som ett problem, hellre det än sura 40-50talister som sitter hemma i byn och surar över att bruket lagt ner och man minsan inte tänker flytta. I allafall de jag känner som lever "mest oansvarigt" d.v.s. med sådant de tycker är kul brukar vara hejare på att dra in pengar genom sponsring, diversejobb i Norge samt ett evigt snålande med allt "mindre viktigt" typ mat, bostad m.m.
Jag tror mycket av det här hänger ihop med att folk skaffar barn senare, innan de har barn så har de en större frihet och behöver inte vara så ansvarsfulla, när du har 2 små glin därhemma så känns fasta heltidsanställningen plötsligt ganska bra.
Har man växt upp med MTV och blir bombad med reklam vart man än vänder sig så är det inte så konstigt.
SvaraRaderaMcDonalds hyr ju för fasen barnpsykologer och politiker använder samma reklambyråer som tampax och coca-cola.
Alla spelar dom på våra lägre drifter och har haft decennier på sig att med vetenskaplig precision forma generationer till hjärndöda konsumenter.
Åttiotalister är väl bara den logiska produkten av allt detta.
Johan Norberg hänvisade till någon undersökning som visade att folk nu hade större förtroende och tillit till "brands" som Nike och Pepsi än till politiska partier.
Johan Norberg hänvisade till någon undersökning som visade att folk nu hade större förtroende och tillit till "brands" som Nike och Pepsi än till politiska partier
SvaraRaderaVad tyckte han om det?
Tja... Man kan ju tveklöst lita på att Coca-Cola leverar vad de lovar, till skillnad från alla politiska partier som häver ur sig vad de än tror kan få folk att rösta på dem och sen gör något helt annat om de faktiskt lyckas vinna en maktposition.
SvaraRaderaKlart som fan man litar mer på colan.
Varför ska man överhuvudtaget lita på nånting?
SvaraRaderaVarför är alternativet till att lita på politiker ...att lita på kapitalister?
Det är fullständigt obegripligt för mig.
Eftersom du kategoriskt vägrar förklara vad du menar med kapital och kapitalist är det där givetvis en fråga man omöjligt kan svara på.
SvaraRaderaMen det är väl också hela poängen med din "debattmetod".
Nej det är det inte eftersom du förstår mycket väl vad jag säger.
SvaraRaderaDet är också anledningen till att jag vägrar svara på frågan om vad ordet kapitalist betyder.
Hur du och dina bröder än vrider det så blir varken jag eller 95 procent av alla andra inte kapitalister därför att vi har överlåtit pengar till en pensionsfond hos Swedbank eller nån annanstans och vi har LIKA LITEN reell kontroll över dom pengarna som jag hade när staten hade hand om alltihop.
Min slutsats är att du anser att man generellt ska lita på kapitalet men inte på politiker.
Det delar du också med dina bröder och det är just detta som är det mest befängda med er politik.
Att byta en överhöghet mot en annan är inte frihet.
Nämen sedär. Om än jävligt knorrande så lyckades du ändå antyda vad du menar med "kapitalist".
SvaraRaderaFör dig är det en rik jävel, och du är själv inte en rik jävel så därför hatar du rika jävlar i sann svensk Jante-anda.
När vi — som inte baserar våra liv på avundsjuka inför andra — pratar om kapitalister så pratar vi nästan alltid om personer som förespråkar frihandel, inte om personer som är rika. Jag är t ex kapitalist på det filosofiska planet, men jag är verkligen inte rik.
När man pratar om filosofiska kapitalister så pratar man om människor som delar en samling värderingar och åsikter, och därför kan man också rimligen anta att man kan göra uttalande om dem, och deras mål, som grupp.
När man däremot pratar om rika människor, som du bevisligen gör, så är deras enda gemensamma faktor just att de har mer pengar än du. Att ha lika mycket pengar som någon annan innebär inte att man delar deras värderingar eller mål. Isåfall hade Godsherre Persson varit en av landets största frihandelsförespråkare, och där tror jag tillochmed att du nödgas hålla med mig om att så inte är fallet.
Vad jag vill få sagt är att dina försök att måla på rika människor en uppsättning värderingar och mål är fullständigt nonsens, men du baserar hela svammelsamling, och dina "argument", mot frihandel på detta missförstånd.
Du slåss mot halmgubbar, och det är ingen större idé att försöka bemöta det du skriver eftersom det är en enda stor non sequitur.