2008-07-01

Public Service kan aldrig vara objektiv

"Public Service som garant för objektivitet är en omöjlighet. Objektivitet utanför matematikens värld är en teoretisk omöjlighet. Objetivitet är inget annat än momentan koncensus inom en grupp."

Fytne.nu kommenterar public service-utredningen.

14 kommentarer:

  1. Rätt skum definition av objektivitet, känns väldigt postmodern. Tror jag gillar Rands version bättre.

    SvaraRadera
  2. Skum skulle man kunna kalla den. Eller kanske trams.

    SvaraRadera
  3. Det är rätt om Public Service och fel om objektivitet.

    Och eftersom 1-1=0 så är det trams.

    Objektivare än så kan det inte bli.


    /LD

    SvaraRadera
  4. Självfallet finns objektivitet utanför matematikens värld. Det är rent nonsens (och för övrigt ett självmotsägande sådan, då detta ickematematiska påstående alltså inte skulle vara en objektiv sanning) att hävda annorlunda.

    Däremot så är det sant att så kallad public service aldrig lär bli objektivt då det styrs av personer med en socialistisk ideolofisk agenda.

    SvaraRadera
  5. Ideologisk agenda ska det vara i sista meningen...

    SvaraRadera
  6. Det är klart att objektivitet existerar, men däremot kan man fråga sig om vi människor är kapabla att vara objektiva i andra sammanhang än just de matematiska.

    Jag blir alltid extra misstänksam när någon påstår sig vara objektiv. Jag har däremot stor respekt för den som säger sig försöka vara objektiv utifrån tillgängliga fakta.

    SvaraRadera
  7. Marcus, det är en objektiv sanning att orsak kommer före verkan. Det är en objektiv sanning att högre utbud sänker priset. Det är en objektiv sanning att alternativkostnad existerar för mänskliga handlingsalternativ. Det är en objektiv sanning att solen snurrar runt jorden. Det är en objektiv sanning att det är inte via storkar som vi får bebisar. Med flera exempel.

    Ingen av dessa sanningar är matematiska, men de är likafullt objektiva och likafullt något vi vet om.

    SvaraRadera
  8. stefankarlsson:
    Vi kan misstänka att kausalitet råder men det kan också vara "post hoc (ergo propter hoc)" eller en tredje (okänd) variabel som påverkar både t.ex. utbud och pris.

    Hela denna diskussion är dock sannolikt menlös då citatet förmodligen syftar beteckna (journalistisk) 'saklighet' eller kanske främst 'opartiskhet'.

    // Alex

    SvaraRadera
  9. Som objektivist känner jag mig manad att kommentera detta lite.

    Vad är objektivitet? Objektivitet är, i ett epistemologiskt sammanhang, att hålla sig till verklighetens fakta. Det är att tänka och resonera på ett sätt som är förenlig med och som svarar mot verklighetens fakta. I verkligheten råder inga motsägelser: A är A; saker och ting är vad de är. Ska våra tankar, begrepp och idéer vara förenliga med verklighetens fakta, då måste också våra tankar, begrepp och idéer vara motsägelsefria. Essensen av objektivitet är alltså att identifiera och integrera verklighetens fakta på ett motsägelsefritt sätt. Vi identifierar och integrerar således verklighetens fakta medelst logik.

    Notera att en idé är inte sann eller giltig bara för att det är förenligt med våra övriga idéer. Våra idéer måste korrespondera med verkligheten för att vara objektivt sanna. Men om de korresponderar med verkligheten, då kommer de också som en följd av att vara förenliga med varandra. Att en föreställning är förenlig med eller förefaller giltig inom ramen för ett så kallat "paradigm" accepterad av ett kollektiv av forskare är således inte kriteriet för objektiv sanning.

    Att vara objektiv i detta sammanhang är inte detsamma som att vara "opartisk" eller neutral. Man kan vara objektiv och partisk samtidigt. Om man vill vara fyndig kan man säga att objektivitet är en form av partiskhet: man är partisk till verklighetens fakta. Hur ska en domare, för att ta ett konkret exempel, kunna döma någon rättvist om han inte är objektiv? Dvs om han inte bara tar hänsyn till alla relevanta fakta i fallet? Men om han nu är rättvis, är han ju partisk till rättvisan. Han tar ställning för rättvisa. Han försöker inte vara neutral mellan rättvisa och orättvisa. Han söker inte ett "konsensus" mellan dessa två motsatser där de flesta kan känna sig bekväma. Nej, en objektiv och rättvis domare går efter verklighetens fakta som han identifierar och integrerar motsägelsefritt. Då kommer hans slutsats att vara objektivt giltig. (Därmed inte sagt att han inte kan ha dragit fel slutsats: att vara objektiv i sitt tänkande är inte detsamma som att vara felfri eller allvetande.)

    Villkoren för att våra värdeomdömen ska vara objektivt giltiga är desamma som alla andra sorters omdömen: de måste vara grundade på fakta. Det är t ex objektivt sant att Saddam Hussein var ond. Inte för att alla nödvändigtvis skulle hålla med om det. Saken är den att i slutändan är det totalt irrelevant huruvida alla skulle hålla med om detta eller inte. För det som bestämmer huruvida påståendet är sant eller falskt är inte ett konsensus inom en grupp. Verkligheten är vad den är, alldeles oavsett hur många som tror annorlunda: verkligheten är inte en produkt av gruppens föreställningar, känslor eller önsketänkande. Verkligheten är objektiv i den meningen att den är oberoende av vårt medvetande. En konsensus är inget bevis för att något är objektivt sant; det är fakta som kan resultera i en rationellt konsensus om alla medlemmar av detta konsensus efter att ha studerat samma faktum och resonerat på samma sätt når samma slutsats. Nej, det är vissa fakta om Saddam Hussein satta i relation till en objektiv moralstandard som bestämmer giltigheten i detta värdeomdöme.

    Leonard Peikoff skrev:

    Objectivism holds that value is objective (not intrinsic or subjective); value is based on and derives from the facts of reality (it does not derive from mystic authority or from whim, personal or social). Reality, we hold—along with the decision to remain in it, i.e., to stay alive—dictates and demands an entire code of values. Unlike the lower species, man does not pursue the proper values automatically; he must discover and choose them; but this does not imply subjectivism. Every proper value-judgment is the identification of a fact: a given object or action advances man's life (it is good): or it threatens man's life (it is bad or an evil). The good, therefore, is a species of the true; it is a form of recognizing reality. The evil is a species of the false; it is a form of contradicting reality. Or: values are a type of facts; they are facts considered in relation to the choice to live. (Min betoning.)

    Värden är med andra ord en form av fakta; värdeomdömen är en form av faktaomdömen.

    Huvudproblemet med SVT är inte att deras journalister ibland är icke-objektiva (dvs inte håller sig till fakta). Huvudproblemet med SVT är att staten inte har någon rätt att tvinga mig och andra att finansiera deras TV-kanal. De har ingen rätt att tvinga mig och andra att finansiera tv-program som jag inte vill se och som jag kanske rentav föraktar och hatar. Program som kanske strider mot mina egna värderingar och som jag anser är farliga och dåliga för landet. Så även om SVT:s journalister och medarbetare i största allmänhet var helt objektiva, skulle det inte göra SVT:s verksamhet mer moraliskt berättigad.

    SvaraRadera
  10. Ja, det är skumt, Mattias. Ändå är detta den nu för tiden vanligaste versionen av "objektivitet".

    Vad leder den till? Social subjektivism, dvs idén att det är gruppen som bestämmer vad som är sant eller falskt, rätt eller fel. Vad leder det till etiskt? Kollektivism. Vad leder det till politiskt? Gissa fem gånger. (En ledtråd: socialism, nationalism, fascism, nationalism, etc.) Vem är förresten upphovsmannen till denna idé? Immanuel Kant.

    Denna idé ledde så småningom till föreställningen att vad som är sant för en grupp inte nödvändigtvis är sann för en annan grupp och att vad som är logiskt för en grupp inte nödvändigtvis är logiskt för en annan grupp (dvs polylogism). Karl Marx var en av många som drog denna slutsats och kom fram till att det därför var helt meningslöst att försöka diskutera med kapitalisterna. Våldsam, blodig revolution var svaret och vart det slutade såg vi under 1900-talet.

    Man kan, som Tomas, kalla denna form av "objektivtet" för trams. Och det är det. Men så länge folk inte vet varför det är trams - och det vet de inte så länge de okritiskt tar till sig idéerna - måste man ta dem på allvar och försöka bekämpa dem.

    SvaraRadera
  11. Svanberg: Ett mycket fylligt svar :-)

    SvaraRadera
  12. Objektivitet är, i ett epistemologiskt sammanhang, att hålla sig till verklighetens fakta.
    -----------------------------
    Din verklighet är inte min.

    SvaraRadera
  13. Man kan, som Tomas, kalla denna form av "objektivtet" för trams.
    -----------------------------
    Nej trams är att utifrån politisk viljeinriktning definiera verkligheten åt andra och därmed förneka andra rätten att själva tolka sin verklighet.

    SvaraRadera
  14. Tyvärr(?) så finns det faktiskt bara en verklighet att förhålla sig till, och det är den s.k. verkligheten.

    Ingen har någonsin förlorat sin rätt att tolka verkligheten, bara för att någon annan gjort samma sak. Däremot så kan det vara svårt att övertyga andra (och sig själv) om att en falsk verklighetsbild stämmer, när fakta talar för motsatsen.

    Exempelvis kan jag hävda att ovan inte alls är en kommentar signerad "Micke". Men det blir svårt att övertyga er andra, tror jag. Är detta verkligen att betrakta som en rättighetskränkning?

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.