Den goda viljans förbannelse

Hannah Arendt menade att hotet mot det fria samhället kan komma från oväntat håll. Friedrich Hayek påpekade att förtryckets mest hängivna motståndare riskerar att begå samma misstag som ledde fel förra gången. Och Friedrich Nietzsche varnade för att den som kämpar mot monster riskerar att själv bli ett.

Hotet mot det fria samhället behöver inte komma från stöveltramp - utan kan lika gärna vara ett resultat av missriktad välvilja. Eller dumhet. Eller inkompetens. Eller överdrivet nit. Eller något annat.

Ta klimatrörelsen. Dess idéer har kastat oss in i en energikris (vars effekter började märkas redan innan kriget).

Vi kan komma att hamna i en situation där det plötsligt blir mörkt och kallt, där leveranskedjorna påverkas, där industrin hindras från att producera det vi behöver och där ekonomin börjar svaja.

Klimatrörelsen ville att vi skulle få panik, men det visade sig vara en dålig plan. Vilket många påpekade från början. Nu kan det ironiskt nog visa sig vara Greta som förstörde sin genrations framtid.

Energikrisen är systemhotande. Det saknas inte scenarier där den kan utvecklas till en samhällskollaps. Eller i vart fall leda till allvarlig social oro. Bristsituationer leder som bekant lätt till konfrontation.

Eller se på vänstern, som efter kommunismens fall hittat nya grupper att ställa mot varandra. Möjligen med de bästa intentioner. Men resultatet har blivit helt nya motsättningar i samhället.

Plötsligt har ras (m.m.) blivit en fråga igen. Mot vilket alla sansade människor naturligtvis invänder att individer inte skall bedömas efter sina yttre personliga attribut - utan utifrån sina handlingar.

Det är vad du gör. Inte vem du är.

Det är denna högst rimliga princip som vänstern utmanar. Utan att riktigt kunna förklara vad man vill ersätta den med. (På samma sätt som vänstern aldrig kunnat ge något trovärdigt svar på vad den vill ersätta kapitalismen med.)

Identitetspolitiken bygger kanske någonstans på en välmenande tanke om att stötta utsatta. Men resultatet har blivit konfrontation och konflikter - som egentligen är helt onödiga.

Politiker i allmänhet har en tendens att ge sig in och peta i saker de inte begriper. För att de någonstans kanske vill väl. Eller tror något. Eller för att motivera sin egen existens.

Men resultatet blir nästan alltid sämre än om civilsamhället, marknaden och medborgarna får sköta saken utifrån ackumulerad erfarenhet, efterfrågan och best practice. I en naturlig, evolutionär process.

Resultatet av politik, alarmism och missriktad välvilja blir i princip alltid minskad frihet för medborgarna.