Dribblandet med europaparlamentarikernas assistentersättningar fortsätter. Fel och fusk har avslöjats. Och uppgifterna om detta har parlamentet beslutat hålla hemliga.
Och nu får vi reda på att EU:s "ombudsman" redan för ett halvår sedan krävt in uppgifter om ledamöternas personalkostnader och utgifter. Men dessa siffror vägrar de att lämna ut till honom. Det motiverar de med att det skulle kränka deras rätt till privatliv.
Ja, du läste rätt. Vi skattebetalare betalar. Och vissa av ledamöterna fuskar med våra pengar. Sedan vägrar ledamöterna som kollektiv att gå med på någon som helst granskning.
För att försöka gjuta olja på vågorna har parlamentets front benchers gått med på att tala om hur mycket pengar i assistentersättning ledamöterna är berättigade till. Vilket man på något sätt hade trott är självklart att vi medborgare skall få veta.
Dessutom vet vi redan. Europaparlamentets ledamöter får 135 miljoner euro (en och en kvarts miljard kronor) för att anställa assistenter. Till det kommer 70 miljoner euro (c:a 650 miljoner kronor – en knapp miljon kronor per ledamot) i bidrag för resor och uppehälle.
Alltså: Varje ledamot får (utöver sitt arvode) ett par, tre miljoner spänn per år för att anställa folk och för resor/traktamente. Men det räcker tydligen inte att vi skattebetalare står för den notan. Istället tackar de oss genom att trixa – till exempel genom att "anställa" anhöriga och vänner till orimligt höga löner.
Parlamentariker har dessutom åtalsimmunitet i kraft av sitt ämbete. Och ingen kan tvinga dem att redovisa sådant de inte vill att folk skall få se.
(Svenskarna sköter sig dock någorlunda rimligt. Verkar det som. Det vanligaste arrangemanget är att de sänder pengarna till sina respektive partier, som i sin tur anställer riktiga människor på normala villkor. Det är dock inte uteslutet att det finns de som fuskar. Och beloppen är ju oavsett detta anmärkningsvärt "generösa".)
EU Observer | Financial Times
Tidigare bloggposter i ämnet: 1 | 2
Du klagar på EU:s byråkrati, men själv jobbar du stundom i Bryssel som...?
SvaraRaderaVore roligt att få veta din position, i vilken egenskap du hackar på EU. I all vänlighet, från en trogen följare av din blogg.
Jag sysslar med text, bild och AD-uppdrag för vanliga svenska kunder.
SvaraRaderaI våra moderna tider går det lika bra att göra det på distans. I en stad man trivs med.
Någon anknytning till EU har jag inte, mer än att jag har som hobby att kritiskt granska och följa vad som sker.
När jag ändå är på gång kan väl nämnas att jag gärna tar emot journalistiska uppdrag som rör EU. Om nu svenska media alls är intresserade av vad som sker i unionen.
Plus att jag tycker det är på sin plats med adekvat, liberal EU-kritik. Naturligtvis.
SvaraRaderaSkulle inte vi medborgare kunna göra samma sak gentemot myndigheterna? Vad har de för rätt att snoka i mitt privatliv? Varför skall de få veta vem som är min arbetsgivare och vilken lön jag har?
SvaraRadera"När jag ändå är på gång kan väl nämnas att jag gärna tar emot journalistiska uppdrag som rör EU. Om nu svenska media alls är intresserade av vad som sker i unionen."
SvaraRaderaGanska skrämmande att en obetald granskare på sin fritid tar fram mer info om våra överstatliga byråkrater än tryggt anställda svenska journalister.
Byggaren.
SvaraRaderaJag drar schyssta kopplingar till vad som inom sociologin kallas "fotöljsociologer", alltså dom som studerar t.ex. en nation eller ett folk från sin fotölj istället för att vara på plats och faktiskt göra riktiga observationer :)
Fotölj-journalister någon?
Jonas v: Din kommentar gav mig ett gott skratt. Tydligen ar det valdigt stor skillnad pa folk och folk.
SvaraRadera