Helgens spellista: (S)pelskandal och gröna särintressen

Youtube: S tjänar SKATTEMILJONER att GÄNGKRIMINELLA pressar GAMLA »

Youtube: Socialdemokraterna ljuger om sitt lotteri »

Youtube: Den oheliga alliansen bakom den gröna omställningen | Jan Blomgren | Hotspot »

Arga Andersson - nu ännu argare

Ibland blir folk arga när de ställs till svars för något de inte kan försvara.

Nästan ingen är villig att offentligt medge att man haft eller gjort fel. Allra minst politiker.

Då återstår att vända taggarna utåt. Att avleda och bekämpa kritik med aggressivitet. Vilket inte är speciellt konstruktivt eller hållbart i längden.

Detta leder oss till Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och hennes problem med verkligheten.

När Andersson i veckans partiledardebatt fick frågan om terror-romantik inom Socialdemokraterna släppte hon fram sin inre Greta.

Ilska. Tårar. Med darr på stämman bemötte hon statsministerns enkla och relevanta fråga med ett »Hur kan du göra så här!«

Att visa på verkliga förhållanden är oförskämt i Partiet. Det stör agendan.

Naturligtvis finns det terror-romantiker inom sossarna. Det går att peka på årtionden av gullande med allehanda palestinska organisationer. Att förneka det vore bara fånigt.

En stor del av Socialdemokraternas kärnväljare och ungdomsförbund kan på goda grunder sägas sympatisera med till exempel Fatah, PLO, Hizbollah och Hamas.

Sedan kan Arga Andersson bli så arg att hon självantänder när detta påpekas. Det ändrar inget i sak.

Fallet med Hamas-kramaren Jamal El-Haj saknar en bra lösning för partiets spin doctors.

Kritisera honom och du förlorar väljare (och kanske även partiaktiva). Försvara honom och du förlorar andra väljare, får löpa gatlopp i media och utsätts för besvärande kritik från dina politiska motståndare.

Damned if you do and damned if you don't. Men Magdalena Anderssons problem slutar inte där.

Bråket i Botkyrka antyder att det kan finnas en beröringsyta mellan Partiet och den nya systemhotande brottsligheten. Inte heller det är något sossarna kan medge.

Dessutom visar det sig att de nya väljarna ofta har kulturella och religiösa referensramar som rimmar illa med den svenska värdegrunden och den demokratiska rättsstaten. Vilket skapar en besvärande politisk dissonans.

Som lök på laxen kolliderar dessa medeltida referensramar med vänsterns nyvunna teorier om kön och identitet. Pronomen-brigaden skulle inte överleva fem minuter i Gaza.

För Socialdemokraterna går makten alltid före verkliga förhållanden, anständighet och förnuft. Ett av partiets främsta kännetecken är dess totala skamlöshet.

Ett klassiskt socialdemokratiskt förhållningssätt till problem är att låtsas att de inte finns. Vilket är en förklaring till många av dagens samhällsproblem.

Men att inte göra något är inte någon hållbar plan - oavsett om det sker av ideologiska skäl, lättja eller inkompetens. Eller för att det för tillfället är enklast så.

Medan den socialdemokratiska maktapparaten lägger stor energi på ideologiska experiment och på att hålla sina stödtrupper försörjda med skattepengar, faller sådant den samtidigt försummar samman. Det vill säga samhällelig kärnverksamhet.

Termodynamikens andra lag ger en vink om att om inget förändras - då blir saker och ting bara värre, i något slags enkelriktat flöde.

Vägen till helvetet behöver inte vara stensatt med goda föresatser. Den kan lika gärna vara stensatt med inga föresatser alls. När man gör sig till omständigheternas och slumpens offer.

Om Socialdemokraternas har några andra strategiska mål än att äga Makten känns oklart.

Och taktiken att vänta och se istället för att ta tag i saker är olämplig, oansvarig och ohållbar.

Den fungerar dock, av opinionsmätningarna att döma.

Om man sätter makt före allmänintresse, före ett konstruktivt samtal och före sin egen värdighet vill säga.

- o -

Numera publicerar jag även mina längre texter på Substack. Där kan man prenumerera för att få dem direkt med e-post, även kostnadsfritt. Klicka här »

Eliasson, ett bondeoffer för att rädda Johansson, Andersson och Löfven?

Är MSB-chefen Dan Eliasson på väg att ta en kula för att rädda justitieminister Morgan Johansson, finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven?

I så fall är frågan var gränsen går.

Om det är otänkbart att åka på solsemester i strid med de gällande rekommendationerna, men inte tillräckligt allvarligt att ge sig ut i julhandeln eller att åka på skidsemester - var däremellan går då den magiska gränsen och varför?

Hur man än vänder och vrider på detta blir det inte bra. Inte nog med att politiker och toppbyråkrater anser sig stå över de pandemi-rekommendationer som gäller för resten av befolkningen. Nu är man även på väg att mäta nämnda politiker och toppbyråkrater med olika måttstock, till politikernas fördel.

Nu skall vi komma ihåg att Dan Eliasson har varit karriärbyråkrat i 30 års tid och nära medarbetare till den politiska makten ända sedan Freivalds och Bodströms tid som justitieministrar. Han har även varit biträdande chef för analys- och underrättelseverksamheten på Säpo. Och rikspolischef. Så han lär veta var liken finns nedgrävda...

Att tvinga bort Eliasson kan bli stökigt. Min gissning är att han förmås att avgå »frivilligt«, för att senare belönas med någon annan befattning - efter en tid i politisk karantän, men innan nästa riksdagsval.

Sedan hoppas regeringens spin doctors att väljarna glömmer bort att även justitieminister Johansson, finansminister Andersson och statsminister Löfven har syndat.

Uppdatering: Kl 15:35 kom nyhetsflashen. Min gissning visade sig vara korrekt.

Detta är vad som är viktigt i Assange-affären

Läs min senaste postning hos 5 juli-stiftelsen:

Detta är vad som är viktigt i Assange-affären »

Varför vill USA komma åt Julian Assange och Wikileaks? Svaret är enkelt: För att han avslöjat sanningen.

Var fan är Peter Eriksson!

Efterkrigstidens – kanske tidernas – största säkerhetsläcka är ett faktum. Den är följden av en löjeväckande slapp inställning till dataskydd och IT-säkerhet, i kombination med medvetna lagbrott och ett sammanbrott i regeringens inre strukturer.

Ygeman har fått gå. Johansson har fått gå. Ågren har fått gå. Hultqvist kanske kommer att få gå. Löfven borde gå. Konstitutionsutskottet kallas in i förtid. Vi var på vippen att få en urtima riksdag och en fullskalig regeringskris. Och det är säkert mer att vänta.

Men – var fan är »digitaliseringsminister« Peter Eriksson (MP)?

Från regeringens hemsida, om statsrådets ansvarsområde...

»It-politiken handlar om att använda och främja de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Området omfattar bland annat reglering av it och elektronisk kommunikation, liksom nät- och informationssäkerhet, frekvenspolitik och frågor om internets förvaltning och e-förvaltning. I området ingår också frågor om tillgång till bredband och infrastruktur för it.«

Eller hur?

Har någon överhuvudtaget informerat Eriksson om att han är ansvarig för de frågor som rör nationens informationssäkerhet?

Eller är det som när det – efter några år med kulturminister Bah Khunke som ansvarig för frågor rörande religiös radikalisering och våldsideologier – framkom att hon helt enkelt inte nämnvärt brytt sig om frågan?

Här finns frågor att svara på – som ligger på Erikssons bord. Möjligen är det just därför han gjort sig osynlig. Partiet överlever kanske inte ett svek till.

Var det för övrigt inte Miljöpartiet som påstod sig vara så pålitligt och kompetent i övervaknings-, nätfrihets- och IT-frågor att det var ett trovärdigt alternativ till Piratpartiet? Än så länge imponerar de inte.

Syltryggar!


Läs även:
Personuppgifter läckte från outsourcad myndighetsdata redan 2012 »

Stöd denna blogg »

Maktkorruption och rättsröta

Nu är det väl ändå bevisat att den härskande politisk-byråkratiska klassen står över lagen?

Transportstyrelsens sparkade generaldirektör Maria Ågren fattade – enligt Säpos förundersökning – ett fullt medvetet beslut att bryta mot ett antal lagar, trots upprepade varningar från medarbetare längre ner i organisationen.

Trots att Ågren erkänt detta slår åklagare Ewamari Häggkvist som genom ett trollslag fast att brottet begåtts utan uppsåt. Ågren gjorde det hon gjorde trots att hon var medveten om att det var olagligt. Vad är väl det, om inte uppsåt?

Sedan har vi straffet för den värsta säkerhetsläckan sedan Wennerström - ett strafföreläggande om 70.000 kr i böter.

Från Åklagarmyndighetens hemsida...

"Man får bara ge strafföreläggande vid mindre allvarliga brott som till exempel snatteri, stöld eller små trafikbrott."

Från Wikipedia...

"Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsat till böter och/eller villkorlig dom. Exempel på sådana brott är stöld, snatteri och trafikförseelser."

På så sätt undvek man en rättegång och eventuellt fängelsestraff. Vilket säkert var skönt för generaldirektörskan. Dessutom hade en offentlig rättslig prövning kunnat ge allmänheten och media besvärande insikter om ledningens inkompetens och verksamhetens brister. (Kom ihåg att detta skedde vid en tid då de tidigare statsråden Johansson & Ygeman gjorde vad de kunde för att tysta ner historien.)

Så särbehandlar rättsväsendet makthavare. Kontrasten mot hur vanligt folk hanteras är uppenbar och stötande.

Stöd denna blogg »

Störta regeringen!

»Transportgate« var droppen. Inkompetensen blev för monumental.

Detta handlar inte bara om att förvaltningen orsakat den största säkerhetsskandalen sedan Wennerström, medvetet satt sig över ett antal lagar – och inte själv förstått vad det är som är problematiskt med ett sådant beteende. Eller om att regeringen har försökt mörka saken.

Det handlar även om att staten inte förmår upprätthålla en fungerande ordningsmakt. Om att överheten gör sig allt bredare på individens bekostnad. Om att det på något magiskt sätt alltid tycks uppstå vårdköer så fort det är sossar vid makten. Om att det knakar i fogarna på samhällskontraktet.

Det handlar bara delvis om vad som sker framför medias kameror och mikrofoner. Det kan även skönjas en skiftning i det medborgerliga sinnet. Folk börjar helt enkelt få nog.

Sedan är det, som sagt, en öppen fråga om det finns något annat och bättre att hoppas på.

Handlingar måste få konsekvenser. Nu går bollen över till andra laget.

Heja Hanif!

Transportgate för konspirationsteoretiker

Dåvarande svenske försvarsministern Mikael Odenberg skriver under ett avtal om underrättelsesamarbete med Michael Chertoff, då minister för USA:s Homeland Security.

»Transportgate« får mig att tänka på den klassiska tidningsrubriken "Reagan on Iran-Contras - More lies ahead".

Det sägs att man inte skall tillskriva någon ont uppsåt när det är tillräckligt att förklara saken med dåligt förstånd. Men hur korkad, inkompetent och omdömeslös kan man vara?

Jag har en känsla av att det finns något mer i den här historien.

Låt mig fundera högt...

Till att börja med är det anmärkningsvärt att IBM lyckats hålla sig borta från strålkastarljuset. Vad vet vi egentligen om dess kopplingar till amerikanska NSA? Aktieägare har till och med stämt företaget för att de anser att det påstådda samarbetet mellan datajätten och spionorganisationen är dåligt för affärerna. (Länk) Och IBM driftar tydligen stora delar av den offentliga sektorn, vad jag kan förstå.

Bland Transportstyrelsens och IBM:s gemensamma projekt finns trängselskatten. (Länk) Det vill säga registrering av alla storstadsbilisters trafikrörelser, till och med på förbifarter som Essingeleden. Finns den informationen hos NSA ("Collect it all") nu? Eller är den ute på den kriminella marknaden?

Det finns vidare motstridiga uppgifter om den löneförhöjning som Transportstyrelsens förra VD fick - efter det att delar av regeringen förstått vad som skett men innan hon fick sparken. En uppgift gör gällande att det var en del i en mer allmän löneöversyn. Men enligt pappersspåret känns beslutet väldigt riktat. (Länk 1) (Länk 2)

I tisdagens SVT Rapport sa inrikesminister Ygeman "Den informationen jag hade vid det tillfället var inte av den arten att statsministern skulle informeras." En tolkning av detta är att rutinerna är sådana att man kan skita i att informera statsministern om att en myndighet gjort en säkerhetsmässig jättetavla och dessutom medvetet bryter mot ett antal lagar. En annan tolkning är att det pågår saker i den djupa staten som statsministern inte skall känna till.

En tanke som dyker upp är det omfattande säkerhetspolitiska samarbete och informationsutbyte som finns mellan Sverige och USA. Vi vet från Snowden-dokumenten och Europaparlamentets utfrågningar att Sverige har ett uppseendeväckande nära samarbete med NSA (och brittiska GCHQ). Det talas till och med om att Sverige skall ha varit med i NSA-ledda offensiva IT-attacker. (Något som regeringen för övrigt har gjort lagligt nu, efter att informationen krupit fram.) Är det något i denna byk som riskerar att komma fram i samband med »Transportgate«?

Infrastrukturminister Anna Johansson är ansvarigt statsråd, så hon måste rimligen ta konsekvenserna av vad som skett i sak - det vill säga upphandlingen och lagbrotten. Allt annat än hennes avgång vore anmärkningsvärt.

Försvarsminister Hultqvist verkar dock ha informerats i ett senare skede - då han faktiskt kan ha haft anledning att tro att statsminister Löfven redan blivit uppdaterad. Att kräva hans avgång är möjligen att skjuta på fel mål.

Intressant är att informationen till Försvarsdepartementet sägs ha kommit från Justitedepartementet (Ygeman) och Näringsdepartementet (Johansson) - efter att Säpo slagit larm hos Ygeman. Vilket nog gör att bollen till sist landar hos Ygeman. Det är han som borde ha fört informationen uppåt i regeringen. Vilket han alltså inte gjorde, med hänvisning till att det i så fall hade krävt ett särskilt avlyssningssäkert rum. (!) Är det verkligen det bästa han har att komma med?

Misstroendevotum i all ära - men detta kräver en grundlig utredning, en haverikommission.

Youtube »

5 juli-podden 63: Transportgate och Bah Kuhnkes handlingsplan mot hot och hat

5 juli-podden – för dig som vill vara uppdaterad i debatten om internet, övervakning och fri- & rättigheter.

• Vi är åter "live" efter ett kort sommaruppehåll och inleder med en sammanfattning av fadäsen kring Transportstyrelsen.
• Sedan en uppdatering av de senaste händelserna i EUs upphovsrättsdirektiv - idel bakslag tyvärr - innan vi gör ett nyhetssvep över världen...
• Österrikare får EU-domstolen att lämna ut dokument, men straffas när han publicerar informationen.
• I Turkiet riskerar användare av appar för krypterade meddelanden att arresteras.
• Australiens premiärminister Malcolm Turnbull tror sig kunna förbjuda kryptering med argumentet att matematikens lagar inte gäller i Australien.
• Nya Zeeland följer USA och kräver vissa inresande på deras lösenord till deras digitala enheter.
• Privacy International stämmer amerikanska staten för att få tillgång till sekretessbelagd information om Five Eyes-samarbetet.
• I USA diskuteras om extremvänstergruppen Antifa, eller AFA som vi säger i Sverige (Antifascistisk aktion), kan klassas som terrorister.
• Kina tvingar medborgare att installera övervakningsapp på sina telefoner och i provinsen Xinjiang stoppar polisen folk på gatan för att kolla om de gjort detta.
• Vi avslutar med att kritisera regeringens handlingsplan mot hot och hat som Alice Bah Kuhnke har presenterat. Planen har titeln "Till det fria ordets försvar", men vems ord är det egentligen som regeringen vill försvara?

Vi ber om ursäkt för ljudsprak under den första minuten och sämre ljudkvalitet på Karl under detta avsnitts första del (men det är mest HAX som pratar då).

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Varje tisdag.

Soundcloud » | Youtube » | iTunes » | RSS-feed (via Soundcloud) » | Ladda hem filen (MP3) »

Feedback, läsarbrev och insändar-inslag (MP3) kan sändas till: karl[at]5july.org

Publicerad under Creative Commons (Soundclouds CC-licens: CC=BY&NC)

HAX 5 juli-blogg (på engelska) »

"Transportgate" – en maktapparat på gränsen till sammanbrott

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

”Transportgate” – en maktapparat på gränsen till sammanbrott

"Avgörande den närmaste tiden kommer att bli om regeringen lyckas undvika att ljuga om sådant som går att kontrollera."

Transportgate är konsekvensen av en medvetet förd politik

Spontant kan man tycka att Riksrevisionen bör granska Transportstyrelsen och dess företrädare mycket noga. För visst kan man misstänka korruption i en så våldsamt misskött upphandling.

Men jag tror att detta är en mer svensk historia. Det handlar om högre myndighetschefers inkompetens - som blommat ut utan att en enda sedelbunt bytt ägare. Om politiker vars uppblåsta självbild är på väg att spricka i sömmarna. Samt om makt- och vänskapskorruption.

Det är ju så det blir när man sätter politiskt rätttrogna karriärbyråkrater till chefer istället för kompetent folk. Känn DDR-vibbarna.

Som Dan Eliasson. När han var chef för Försäkringskassan lät han radera miljontals mail, som behövdes för internutredningar. (Länk) Det borde vara åtalbart. Istället belönades han med posten som Rikspolischef, vilket inte heller går så bra. Och så där rullar det på.

Åter till Transportstyrelsens sparkade chef, Maria Ågren. Ur Säpos utredning...

I ett förhör med Säpo från januari i år berättade hon att hon "... levde i den tron att man kunde göra så inom ramen för lagen. Hon uppger att hon naturligtvis inte hade dokumenterat det hela om hon vetat att det var olagligt. Det hade betraktats som korkat." 

I samma förhör finns att läsa:"Maria fick även information att man hade gjort avstegsbeslut tidigare och att det var en del i en rutin som man kunde ta till när det behövdes."

(Länk)

Tro inte att detta är unikt för Transportstyrelsen. Sådant förekommer hela tiden. Den härskande politisk-byråkratiska klassen anser sig helt enkelt stå över lagen. Man ser inget märkligt i det. Man förstår inte ens vad som är fel.

Och varför gav regeringen Ågren en riktad löneförhöjning - efter att skandalen var ett faktum, men innan hon tvingades avgå? Som plåster på såren?

Nu är det dags för dramats nästa akt. Idag, måndag, skall statsminister Löfven hålla presskonferens. Det kan bli intressant.

Minst lika intressant är att se hur den så kallade oppositionen tänker hantera saken. Den kan ju inte fälla regeringen - trots att det är möjligt - eftersom den inte känner sig upplagd för att regera. Och att fälla enstaka statsråd är på sin höjd symbolpolitik. Det gör inget för att förändra Systemet.

För det är ju där problemet ligger. Det vi ser är inte bara en godtycklig skandal - det är socialism. Det vill säga långtgående politiska maktambitioner i kombination med tilltagande byråkratiskt välde. Vilket alltid går åt helvete.

Det är denna socialism de svenska borgerliga partierna inte kommit sig för att rulla tillbaka - trots gott om tid i regeringsställning. Varför återinförde de inte något slags reellt tjänsteansvar? Varför gjorde de inget åt den maffia-artade utnämningspolitiken? Varför har de inte ställt sig på folkets och allmänintressets sida - mot överheten?

Ständigt har borgerligheten låtit socialismen segra - genom att i efterhand stillatigande internalisera allt djävulskap som sossarna har ställt till med. Detta så till den milda grad att dess företrädare glömt vad som är viktigt och själva blivit sossar.

Jag vill minnas att jag varnat för just sådant här - i årtionden.

Stöd denna blogg - länk »

Det finns inget bättre att hoppas på

En svensk myndighet har satt sig över lagen och skitit i det blå skåpet.

Regeringen har känt till detta i minst ett och ett halvt år – och försökt lägga locket på. Man sägs till och med ha uppmuntrat det sanslösa säkerhetshaveriet.

Men tro inte att detta kommer att få några större konsekvenser. Inte den här gången heller. Det kommer att blåsa över och glömmas bort. Inom kort är det som om denna affär aldrig har inträffat.

Cirkulera, här finns – som vanligt – inget att se.

Den politisk-byråkratiska maffian kommer aldrig att släppa sitt grepp om myndigheternas chefsposter. Transportstyrelsens nya ledning är tydligen karriärbyråkrater de också – istället för dokumenterat dugliga och kompetenta människor.

Folket kommer knappast att resa sig för att kräva ändring. Byter vi regering kommer allt att fortsätta som vanligt, fast med andra ansikten framför kamerorna. (Justitieminister Tobé, tanken svindlar.) Och att ge makten till SD vore att lägga landets förvaltning i händerna på de verkliga blåbären.

Jag känner inte till en enda svensk politiker som har ambitionen eller kompetensen att röja upp i det byråkratiska träsket. Alla är med i samma klubb. Alla har fingrarna i syltburken.

Det finns helt enkelt inget bättre att hoppas på.

Vilket innebär att vanstyret kommer att fortsätta – och att samhällelig kärnverksamhet, de höga skatterna till trots, kommer att fortsätta förfalla.

När folket ändå – till sist – vill säga upp det värdelösa samhällskontraktet, då kommer repressionen och tvånget att öka. Det kommer att vara enda sättet för den härskande politiska klassen att försöka rädda systemet och sin egen makt.

Sverige är i princip ett kontantlöst samhälle, staten har full insyn i alla människors privatekonomi, svenska folket är noga registrerat och kontrollerat och det finns en övervakningsapparat på plats för att se till att alla lyder. (Till exempel har Skatteverket varit en av de stora användarna av datalagringen av våra telekommuniktioner.)

Individen är chanslös. Staten har redan kopplat greppet.

Vi varnade er. Men ni brydde er inte.

Stöd denna blogg »

Politikerna måste stå upp mot byråkratin

Medan pseudodebatten om vinster i välfärden rasar tornar mörka moln upp sig över den offentliga sjukvården i Stockholm.

Lyssna på dagens upplaga av SR Kaliber: Den stora omvandlingen av Karolinska »

Detta känns ju som en rätt förutsägbar skandal.

Att byråkratin seglar ut i vansinne om den inte hålls kort, det vet alla. Men vad gör de som har det yttersta ansvaret – politikerna?

Inte ett piss, tycks det. Istället för att vara folkets representanter har de upphöjt sig själva till folkets herrar. Istället för att bevaka medborgarnas intressen styr och ställer de över oss.

Här finns flera problem. Till att börja med saknar politikerna den kompetens som krävs. Dessutom lever de i symbios med byråkratin – i ett system om gynnar politiker, tjänstemän och ett antal särintressen, på folkets bekostnad.

Vi måste välja nya, andra politiker. Sådana som kan stå upp emot och rensa upp i byråkratin.

Youtube »

Börjar det röra på sig i fallet Julian Assange?

Nybloggat på HAX.5July.org:

Showdown in the Assange case? »

"This Friday a Swedish regional high court will – once again – look into the issue of Mr. Assanges’ arrest warrant. The last time, they upheld the decision, as Ms. Ny then was instructed to get the interview done and over with. Again, she didn’t. This coming Friday, the court may not show the same patience. Or it may, as there are powerful interests involved."

Offrade MP Romson för att hon är kvinna?

I vanliga fall är jag allergisk mot påståendet "det är bara för att hon är kvinna" när något stolpskott har gjort bort sig och tvingas avgå.

Men när det gäller Miljöpartiets petning av Åsa Romson som språkrör kan man undra om det faktiskt inte är just så.

Visst, hon var en katastrof som politiker och en belastning för sitt parti. Men i den aktuella kris som reste krav på språkrörens avgång var det faktiskt inte hon som var problemet – utan Gustav Fridolin.

Det är Fridolin som är polare med Kaplan. Det var Fridolin som inte förstod varför det var ett problem när Kahn inte ville ta en kvinnlig reporter i hand. Det var Fridolin som gjorde krisen värre varje gång han öppnade munnen.

I sak var Fridolin problemet. Men det var Romson som fick gå. Frågan är varför.

Det är något skumt med sossarna

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

Det är något skumt med sossarna »

Varför är det vanligare att sossar håller sig med dubbelmoral och orsakar affärer än politiker från andra partier?

MP: Saliga äro de korkade, ty de skola flyta ovanpå

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin har hållit presskonferens. Den blev något av en anti-klimax.

Språkrören avgår inte. Men de ställer sina poster till omprövning på partiets kongress, som hålls om ett par veckor. Och MP lämnar inte regeringen.

Detta håller inte. Nu kommer stormen bara att tillta. Detta öppnar dessutom för en (välförtjänt) svekdebatt i alla de politiska frågor där MP har lagt sig platt för sossarna. Det börjar bli dags för en samlad bedömning.

Miljöpartiets språkrör har ingen som helst självinsikt. De befinner sig i ett tillstånd av förnekelse. Jag hoppas väljarna är klokare och vänder partiet ryggen.

Kaplan - Men sitt kvar, för allt i världen!

Det är märkligt att Mehmet Kaplan (MP) inte har fått sparken ur regeringen ännu.

Men sitt kvar, för allt i världen. Ju längre tid Kaplan sitter kvar och ju längre tid statsminister Stefan Löfven (S) vägrar uttala sig – ju större blir smällen när den väl kommer.

Förr i tiden var sossarna skickliga och krisvana. Nu beter de sig som de kompletta idioter de är.

Kaplan är dessutom värdelös som bostadsminister. Han borde få sparken enbart av detta skäl.

Hade Löfven något vett, då borde han nu ta tillfället i akt och hänga av MP ur regeringen helt och hållet.

Dubbla måttstockar

En gång i tiden tvingades ministrar avgå för skitsaker, som att inte ha betalt tv-licensen.

Nu för tiden tycks ministrar som Romson och Kaplan kunna göra betydligt värre saker – utan att det får några konsekvenser.

Jag vill veta varför man använder olika måttstockar. Allvarligt talat!

Har det att göra med partitillhörighet? I så fall är det rätt oerhört.