Det har just varit möte med folk i Europaparlamentet som arbetar med integritetsfrågor.
Ett ämne som är på allas läppar är det hemlighetsomrärdade ACTA-avtalet. Detta avtal - som just nu håller på att förhandlas fram med bl.a. USA - kan få stora konsekvenser vad gäller internets frihet, fildelningsfrågorna, integritet och rättssäkerhet.
Skälet till att alla talar om det i dag är att Lissabonfördraget nu har trätt i kraft. Och inget ont som inte har något gott med sig. Det nya fördraget säger uttryckligen att Europaparlamentet skall ha insyn i arbetet med internationella avtal.
Så nu börjar arbetet med att skapa ett brett politiskt initiativ för att öppna upp ACTA-förhandlingarna för insyn och för demokratisk påverkan. Förhoppningsvis kan det leda till att vi inte längre behöver gissa, spekulera och förlita oss på läckor för information. Men räkna med att kommissionen och ministerrådet kommer att försöka göra motstånd...
Vadå förhoppningsvis?
SvaraRaderaVad skulle hindra?
Dags för en standardkommentar: Give ‘em hell!
SvaraRaderaSka inte påstå att de kommer dela med sig så enkelt men som kommentaren ovan... give em hell...
SvaraRaderaLåt ministerrådet få bittert ångra Lissabonfördraget...
SvaraRadera/A
Tyvärr kommer fördraget inte göra det minsta för att stå i vägen för någonting som ACTA-förespråkarna vill ha gjort. Precis som alla andra nämnder och politiker platt lagt sig tidigare. Gör sak samma vad folk tycker eller vill, motståndet biter inte på dem.
SvaraRaderaDet kan ju löna sig att vara lite proaktiv här.
SvaraRaderaVi vet ju ungefär vad man diskuterar i avtalet när det gäller internetfrågor, så i stället för att vara emot så kan man ju bidra med lite egna synpunkter på vad som ska kunna drivas genom ACTA.
ACTA ändrar ingen upphovsrättslag. Avtalet syftar till att komma överens om åtgärder mot intrång. Då är det i vårt intresse att sådana åtgärder begränsas på ett lämpligt sätt.
Då kan man t.ex. i den allmänna debatten föreslå att avtalade metoder för att stävja intrång inte ska gälla sådana intrång som sker för icke-kommersiellt bruk. Man kan också föreslå att avtalade metoder inte ska gälla intrång i verk som är äldre än ett visst antal år.
I fråga om tredje mans ansvar är mere conduit principen förstås viktig att föra fram. Dvs att avtalade metoder inte gäller för intrång som uppstår genom bittransport, cachning och hosting. Men kanske inte heller för intrång som uppstår genom länkning eller andra hänvisningar.
I fråga om tekniska åtgärder som ska motverka kopiering kan man föreslå att avtalet bara skyddar tekniska åtgärder som är tydligt beskrivna för konsumenten före beställning och för producenter som medger att köpet kan hävas om det visar sig att åtgärderna förhindrar åtkomst till innehållet i system som följer standard. Tekniska åtgärder som anses vara konkurrenshinder ska heller inte åtnjuta något skydd.
Avtalet bör också innehålla undantag för metoder att gå förbi sådana tekniska åtgärder som kan finnas på material som av någon anledning är frisläppt, även om sådana metoder även fungerar på material som är skyddat.
Motivet för dessa begränsningar är förstås att man vill koncentrera staternas insatser där de är som viktigast, dvs. till skydd för kommersiellt utnyttjande av verk under deras ekonomiska livstid.
Torsdagens utväxling om ACTA i Riksdagen här
SvaraRadera