Dagens (PP)-klipp

Mediegenomslag kan vara en smula godtyckligt. Just nu upplever vi något slags ketchup-effekt på vårt piratkontor i Europaparlamentet. I dag är Pirate MEP Christian Engström publicerad i tre olika media:

SvD Brännpunkt: M:s dubbelspel avslöjat av Wikileaks »

SVT Debatt: Väljarna genomskådar dubbelspelet kring datalagringen »

Expressen: Federley säger en sak – C gör en annan »

Enjoy!

EU:s datalagringdirektiv: Moderaternas dubbelspel avslöjas

Detta måste du läsa. Piratpartiets ledamot av Europaparlamentet, Christian Engström, går till frontalangrepp på Moderaterna, för deras dubbelspel om EU:s datalagringsdirektiv.

SvD Brännpunkt: M:s dubbelspel avslöjat av Wikileaks

"Hökmark är en gammal moderat. Hans bas är Europaparlamentet, inte de nya moderaternas kansli i Stockholm. Så man kan förstå att han inte är i kontakt med vad som sker i Justitiedepartementet och riksdagen. Möjligen bryr sig de nya moderaterna inte om Hökmark heller. För hur skall man annars förklara skillnaden mellan hans ord här på Brännpunkt och Moderaternas handlande i riksdag och regering?"

Rena lustmordet. Och massor av matnyttig information i sak.

EU: Piratpartiet twittrar mest

I dag kom en rapport om politikernas aktivitet på Twitter, från kommunikationsbolaget Springtime och mediebevakningsföretaget Notified. "Nyheten" var att se rödgröna twittrar mer än allianspartierna. [Aftonbladet»]

Trots att en stor del av rapporten handlade om EU-valet utelämnar den helt Piratpartiet, dess två ledamöter i Europaparlamentet och dess EU-kandidater. Däremot får (SD) vara med, som vanligt.

Detta fick Göran Widham på bloggen Sagor från livbåten att plocka fram lite aktuella siffror. Och tänka sig Piratpartiet har överlägset flest följare i sociala media. [Länk»]

Dessutom håller vi på att ta fram en rapport om vad Piratpartiet uträttat i Europaparlamentet. I den ingår bland annat aktivitet på sociala media.

Förutom att Piratpartiets två ledamöter är mycket aktiva på sina bloggar (på flera språk) så twittrar de mer än andra ledamöter och har fler följare på Twitter. Här är två diagram ur rapporten (som släpps nästa vecka):

(Klicka på bilderna för större variant.)

EU-valet: Man måste ha något att komma med

Den här tiden, knappt två månader innan ett val, är den värsta.

Ingen vet riktigt hur valrörelsen kommer att se ut, vad som kommer att hypas och vad som kommer att hamna i stormens öga. Själv känner jag mig både stressad och frustrerad. (Men bortsett från att det inte har kommit några opinionsmätningar inför EU-valet på ett par månader – är det som sagt som det brukar vara, för alla partier.)

I EU-valet 2009 seglade Piratpartiet in på en räkmacka. Fildelning, fildelning, fildelning. Hotet mot fildelningen var tillräckligt för att påverka väljarnas beteende. I dag är fildelningsfrågan betydligt svalare. Det påstås att streamingtjänster har tagit över. Men det är inte hela sanningen. Fildelningen är i dag mer omfattande än någonsin tidigare. Och hoten mot fildelningen är fler än tidigare. Men frågan är inte i fokus – och i politik är bilden av verkligheten tyvärr viktigare än verkligheten.

Piratpartiet har levererat. Till exempel har (PP) envetet drivit linjen att de EU-länder som vill stänga av fildelare från internet inte skall få göra det med mindre än en föregående rättslig prövning. (Innan man straffar folk måste man ju avgöra om de är skyldiga eller ej.) Och denna linje vann. På så sätt har så väl franska som brittiska och spanska försök att stänga av folk från nätet i princip oskadliggjorts. Men det är snart fem år sedan denna seger. Väljarnas minne är kort. Den som vill ha tacksamhet skall inte syssla med politik, utan borde köpa en hund istället.

Samma sak gäller Acta-avtalet. Att det röstades ner i Europaparlamentet var en monumental seger för piratpolitiken. En seger så stor att till och med politiker som från början var för Acta vill vara med och ta åt sig äran för att avtalet stoppades. Men det är ett par år sedan. Inte många vanliga väljare minns den striden längre.

De stora demokratifrågorna som rör EU är otroligt viktiga. Men intresset är svalt. I detta ämne har vårt piratkontor i Europaparlamentet sänt in massor av debattartiklar till media, av ren envishet. Av genuint engagemang. I princip alla har refuserats. Media anser att sådana frågor inte är intressanta, nyhetsmässiga eller säljande. Tyvärr.

Nu gäller det att sätta dagordningen för EU-valdebatten, innan den helt kapas av inrikespolitiska frågor. Och då gäller det att vara relevant. Att ha något att komma med. Enklast uttrycks det av copygurun Joe Vitale och hans Bart Simpson-test. För att fånga människors intresse måste man ge bra svar på följande frågor...

• So what?
• Why should I bother?
• What's in it for me?

...vilket är rätt uppenbart, när man tänker på det.

Den som bäst förklarar sin politik mot dessa frågor vinner. Här skall man notera att de stora och etablerade partierna just nu famlar, tror och hoppas lika mycket som alla andra. Och att Piratpartiet har några kort i rockärmen.

Till exempel gäller det att hålla övervakningsfrågorna varma. Min kristallkula säger att de kommer att bli heta knappt två veckor innan EU-valet. Då gäller det att vara väl förberedd för att kunna dominera debatten, när (eller om) den väl kommer. Till dess gäller det att formulera väldigt bra svar om övervakningen på de tre Bart Simpson-frågorna ovan.

Men det är bara en fråga. Och det vore oklokt att satsa allt på ett kort. Helgens grupparbete är därför: Hur blir Piratpartiet tillräckligt relevant för väljarna för att påverka deras beteende vid valurnorna i EU-valet?

EU: EP säger ja till nätneutralitet

Europaparlamentet röstade i dag för nätneutralitet, det vill säga för internet på lika villor för alla.

Piratpartiets ledamot Amelia Andersdotter säger "Detta är en seger för den fria konkurrensen, för demokratin och för en levande kultur. Nu kommer alla att kunna verka på lika villkor oavsett om man är ett litet svenskt startupföretag eller ett internationellt storföretag."

Länk till pressmeddelandet »

Pirate MEP Christian Engström skriver "Det här är riktigt goda nyheter! Men det är inte klart ännu, för det här vara bara en så kallad "första läsning". Striden mot telekombolagen som vill ta kontrollen över internet kommer att fortsätta nästa mandatperiod. Då hoppas jag att Piratpartiet finns där med en stark representation, så att vi kan fortsätta fajten för det fria och öppna internet som vi har vant oss vid."

Länk till bloggposten »

Timbro granskar de svenska Europaparlamentarikerna

Direktlänk till videon » | Länk till rapporten (PDF) »

EP dissar nätneutralitet. EDRi sågar EP.

"The European Parliament’s Industry Committee this morning voted to bring an end to the free, open and competitive internet that has brought so much social and economic benefit to European citizens and people around the globe." 

"In keeping with the intentions behind the European Commission’s initial proposal, the Industry Committee’s text is confused, misleading and contradictory. The outcome is more loophole than law, a cynical exercise that talks about outlawing discrimination while effectively permitting it."

Så kommenterar nätaktivisterna hos EDRi det faktum att Europaparlamentets industriutskott i dag röstat för att underminera nätneutraliteten.

EDRi: European Parliament committee votes against free and open internet
Pirate MEP Engström: Nätneutraliteten hotad efter omröstning i EU
La Quadrature du Net: Net Neutrality - Dangerous Loopholes Remain After Key Vote by Lead EU Parliament Committee
Piratpartiet: Omröstning i Europaparlamentet hotar nätneutraliteten

Nu kommer frågan att avgöras i plenum, vid Europaparlamentets session i Strasbourg 14-17 april.

Att hacka EU: Piratpartiet och EU:s telekompaket

Pirate MEP Christian Engström

För fem år sedan valdes Piratpartiet in i Europaparlamentet. Snart är det val igen. Så det kan vara läge att titta i backspegeln, för att se vad som har uträttats.

EU:s telekompaket – som var tänkt att ta ett helhetsgrepp på telekommunikationsmarknaden – var en fråga där striden redan hade rasat i flera år. Hösten 2009 kastades Piratpartiets nyvalde ledamot Christian Engström rakt in i striden. Och jag vågar påstå att han och (PP) var drivande för att säkra rättssäkerheten på internet. I dag talar många akademiker om denna strid som ett avgörande ögonblick för nätets frihet.

Men vi tar historien från början...

Telekompaketet hade tröskats i EU-maskineriet i flera år. På alla nivåer var nöjes- och filmindustrins lobbyister inne för att försöka använda denna reglering för sina syften. De ville göra internetleverantörerna till nätpoliser, med ansvar för att stoppa olaglig fildelning. Och de hade en idé om att få fildelare avstängda från internet.

På andra sidan fanns ett internationellt aktivistnätverk, som kämpade för nätets frihet. Den svenska piratrörelsen var, i sina olika skepnader, en del av detta. I Bryssel kampanjade Erik Josefsson och jag på plats för att påverka de dåvarande svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Under våren 2009 var frågan glödhet. För att få en bild av stämningsläget, läs denna adrenalinfyllda krönika ur Journalistförbundets tidning Journalisten från oktober 2008: Den politiska thrillern finns på bloggarna »

Våren 2009 – på slutrakan inför EU-valet – var trycket oerhört på parlamentets ledamöter. Medborgare hörde av sig via e-post, post och telefon i tiotusental. På andra sidan fanns de lobbyister som drog åt tumskruvarna på sina ledamöter, på ett uppseendeväckande sätt.

Ett tag såg det mörkt ut. Men i den avgörande voteringen i Europaparlamentets andraläsning våren 2009 blev voteringsordningen sådan att paketet överraskande föll. Nu skulle det bli en tredjeläsning – efter EU-valet.

Ett nytt parlament valdes och detta gick in i förhandlingar med EU:s övriga institutioner.

I Europaparlamentets förhandlingsdelegation ingick flera svenskar, däribland Piratpartiets nyvalde ledamot Christian Engström. Motparten var främst ministerrådet, under svenskt ordförandeskap och lett av dåvarande infrastrukturminister Åsa Torstensson (c).

Många i parlamentets förhandlingsdelegation ville se en snabb lösning. Men efter flera varv av stundtals rätt intensiva och irriterade förhandlingar kom parlamentet att ställa sig bakom den linje som drevs av Piratpartiet och den gröna gruppen. Så här...

Parlamentet hade tyvärr inte kompetens att hindra medlemsstater från att stänga av människor från nätet. Men det fanns en öppning. Amendment (ändringsförslag) 138 kunde skrivas så att det inte gjorde nätoperatörerna till nätpoliser. Istället skrevs det om så att människor inte skall kunna stängas av från nätet med mindre än en föregående rättslig prövning.

Detta var resultatet av en tydlig strategi från Piratpartiet och de gröna: Vi gör detta till en strid om grundläggande rättigheter. Det skulle bli mycket svårt för upphovsrättslobbyns ledamöter och ministerrådet att säga nej till att människor skall få sin sak rättsligt prövad innan de stängs av från nätet. Innan man straffar någon måste man ju klargöra om de är skyldiga till det de anklagas för eller ej.

Nu följde en tid av förhandlingar, hemlighetsmakeri, juridiska bråk och kohandel.

Men piratstrategin höll. Det gick inte för motståndarna att ta sig runt en av rättsstatens mest grundläggande principer.

Den svenska regeringen gjorde motstånd in i det sista. Till sist var den dock tvungen att vika sig. Det blev inte exakt som (PP) ville. Önskeskrivningen vore att ingen skall få stängas av från nätet utan föregående domstolsrövning. Men det visade sig att Europaparlamentet inte har kompetens att föreskriva under vilka former (domstol) medlemsstaterna skall hantera rättsliga ärenden. Så kompromissen blev att ingen skall få stängas av från nätet utan föregående rättslig prövning ("judicial protection and due process "+ "prior fair and impartial procedure"). Vilket i princip blev lika bra.

När man i dag talar med akademiker som sysslar med nätfrågor och nätjuridik säger de att detta var en avgörande seger för internets frihet, en milstolpe. Och den har verkligen satt käppar i hjulet för de EU-stater som hade planer på att stänga av folk från nätet på blotta misstanken om fildelning (three strikes). Till exempel sköt vi i praktiken den franska Hadopi-lagen (som nu är under avveckling) i sank.

Telekompaketet blev en flygande start för Piratpartiet i Europaparlamentet. Och det visade att piraterna kan leverera, redan från dag ett.

Dagens Hitlerhån: DN

OK, man kan i princip aldrig vinna mot etablerad media. De vet att de är större och starkare. Ett mänskligt drag som även gäller journalister och ledarkribenter är att aldrig erkänna misstag offentligt, framför andra. Och det kan vara en tveksam strategi att reta upp de media man ändå i slutändan är beroende av.

Men vaffan. Det här är ändå rätt kul.

Upptakten: Hanne Kjöller i DN » | Kjell Hägglund om Kjöllers ledarkrönika » | Vad Piratpartiet gjort och gör i Europaparlamentet » | Så aktiva är ledamöterna i Europaparlamentet »

Man kan dessutom konstatera att DN – trots att de påstår att (PP) inte är synliga i media – regelmässigt tackar nej till debattartiklar från partiet.

Engström (pp) om massövervakningen

)

Piratpartiets MEP Christian Engström i Europaparlamentets debatt om massövervakning, 11 mars 2014.

EP: Debatt om massövervakningen

Europaparlamentet har just debatterat den rapport om massövervakning som man skall rösta om i morgon.

Borgerliga EPP är obekväma och försöker försvara så mycket av övervakningsapparaten som de kan utan att tappa ansiktet. Brittiska Tories i ECR är dock inte lika blyga – utan tar öppet ställning mot rapporten, för övervakningsstaten.

Den holländska liberalen Sophie in't Veld och den tyske gröne Jan Phillip Albrecht markerade den andra, frihetliga flanken. Deras linje var att nu får det vara nog. Nu är det dags att sluta snacka och hög tid att sätta ner foten.

Pirate MEP Christian Engström tog dels upp problemet med europeisk data i amerikanska molntjänster, som vissa andra ledamöter inte vill låtsas om. Och så talade han om att det inte bara är vår moraliska skyldighet att erbjuda Edward Snowden asyl – utan att det även vore en ära. (Videoklipp kommer i morgon.)

Vid morgondagens votering är det troligt att Europaparlamentet kommer att uppmana medlemsstaterna att "förbjuda urskillningslös massövervakning". Det vill säga att man ställer sig bakom principen att man bara skall övervaka människor som är misstänkta för brott. (Vilket medlemsstaterna dock inte behöver bry sig om. Men det är en tydlig markering.)

Det är också troligt att Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige kommer att kritiseras för hur de bedriver massövervakning.

Däremot kommer parlamentet knappast att stödja förslaget från Piratpartiet och den Gröna gruppen om att whistleblowern Edward Snowden bör erbjudas en fristad i EU. Tyvärr.

Det är värt att notera att det är samma människor som försöker misstänkliggöra Snowden för att han nu vistas i Ryssland – som vill hindra honom från att söka sin tillflykt till någon av de demokratiska staterna i EU.

FRA: Regeringen satte främmande makts intressen före svenska folkets grundlagsskyddade rättigheter

Pressmeddelande från Piratpartiet...

FRA: Regeringen satte främmande makts intressen före svenska folkets grundlagsskyddade rättigheter 

-Tack vare whistleblowern Edward Snowden vet vi nu varför den svenska FRA-lagen blev så tandlös. Den skrevs i samråd med jurister från den amerikanska spionorganisationen NSA och brittiska GCHQ. Den svenska riksdagen drevs att offra svenska folkets rätt till privatliv för ett beställningsjobb från USA. Detta säger Christian Engström som är ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet, med anledning av att parlamentet i dag debatterar massövervakningen. 

-Det förklarar varför statsminister Fredrik Reinfeldt satte hela regeringens trovärdighet på spel under FRA-debatten. Det var för att han målat in sig i ett hörn, genom att ge NSA och GCHQ makt att styra svensk lagstiftning. Detta ingår i ett större mönster, där även andra länders övervakningslagar fjärrstyrdes från Washington. 

-Detta är värre än vad någon kunde föreställa sig under FRA-striden. Och det betyder att regeringen har satt främmande makts intressen före svenska folkets grundlagsskyddade rättigheter. Regeringen har med detta förverkat allt förtroende, säger Christian Engström (PP). 

-Redan innan detta avslöjande hade Europaparlamentet tänkt rikta kritik mot Sverige för FRA-lagen. Den står nämligen även i konflikt med vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv. 

-Sammantaget är detta en skandal av stora mått. FRA-lagens tillkomst kastar en skugga över hela den demokratiska processen och det öppna samhället. I ett normalt land hade en skandal som denna tvingat regeringen att avgå, avslutar Christian Engström (PP).

Europaparlamentets rapport finns att läsa här »

Edward Snowdens brev till Europaparlamentets utskott för de mänskliga rättigheterna finns att läsa här »

Länk till pressmeddelandet »

Europaprlamentet denna vecka: Snowden, övervakning, dataskydd och mycket annat

Söndag kväll och jag är åter i Strasbourg – för att ägna måndag morgon åt ett berg av dokument, innan Europaparlamentets session drar igång framåt eftermiddagen.

NSA-whistleblowern Edward Snowden har nu skriftligen svarat på de frågor som utskottet för mänskliga rättigheter (LIBE) har ställt till honom. Vasst och intressant. Läs hans svar här »

Läs även...
Glynn Moody på Tech Dirt – Snowden Gives Testimony To European Parliament Inquiry Into Mass Surveillance, Asks For EU Asylum »
Cory Doctorow på BoingBoing – Edward Snowden's magnificent testimony to the EU »

Nu blir det ingen formell behandling av Snowdens brev. Istället går man direkt till att debattera (tisdag eftermiddag) och rösta (onsdag lunch) om LIBE-rapporten "Report on the US NSA surveillance programme, surveillance bodies in various Member States and their impact on EU citizens’ fundamental rights and on transatlantic cooperation". Rapporten och ändringsförslag finns här »

Piratpartiet och den gröna gruppen vill se följande tillägg...

"Calls on the EU Member States to drop criminal charges, if any, against Edward Snowden and to grant him protection and consequently prevent extradition or rendition by third parties, in recognition of his status as whistleblower and international human rights defender;"

I rapportens grundtext (som lagts fram av utskottet) kan man bland annat läsa...

"Calls on all EU Member States and in particular, with regard to its Resolution of 4 July 2013 and Inquiry Hearings, the United Kingdom, France, Germany, Sweden, the Netherlands and Poland to ensure that their current or future legislative frameworks and oversight mechanisms governing the activities of intelligence agencies are in line with the standards of the European Convention on Human Rights and European Union data protection legislation; calls on these Member States to clarify the allegations of mass surveillance activities, including mass surveillance of cross border telecommunications, untargeted surveillance on cable-bound communications, potential agreements between intelligence services and telecommunication companies as regards access and exchange of personal data and access to transatlantic cables, US intelligence personnel and equipment on EU territory without oversight on surveillance operations, and their compatibility with EU legislation; invites the national parliaments of those countries to intensify cooperation of their intelligence oversight bodies at European level."

Det skall bli intressant att se hur de svenska ledamöterna röstar.

EU:s persondataskydd skall också debatteras tisdag eftermiddag och röstas på onsdag. Så här...

Dataskyddslagstiftningen gick in i ett förhandlingar om ett first reading agreement (när parlamentet, ministerrådet och kommissionen försöker göra upp direkt). Ett antal medlemsländer, däribland Sverige, har dock satt sig på tvären – och vill inte alls ha ett lika starkt persondataskydd som Europaparlamentet (representerat av företrädare för dess LIBE-utskott).

Därför tänker parlamentet nu rösta ändå. Detta blir en så kallad förstaläsning – där parlamentet klargör sin position. I höst blir det sedan det nyvalda parlamentets uppgift att förhandla vidare, med de andra EU-institutionerna.

Därefter får det nyvalda parlamentet så småningom rösta i skarpt läge, det vill säga om lagstiftning. (Vid en andra- eller tredjeläsning, beroende på hur förhandlingarna går.)

En av stridsfrågorna är om det skall krävas samtycke av de människor man vill registrera.

Handlingarna finns här...
Report on the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on the protection of individuals with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data (General Data Protection Regulation) »
Report on the proposal for a directive of the European Parliament and of the Council on the protection of individuals with regard to the processing of personal data by competent authorities for the purposes of prevention, investigation, detection or prosecution of criminal offences or the execution of criminal penalties, and the free movement of such data »

Trevlig läsning. Och det ovanstående är bara en liten del av allt som kommer upp i Strasbourg i veckan. Föredragningslistan hittar du här »

En lite för enkel bild av Europaparlamentet

Anna Hedh (s) håller anförande i ett öde Europaparlament.
(Den lilla, lilla röda pricken strax över bildens mitt.)

I dagens DN skriver Hanne Kjöller om ledamöterna i Europaparlamentet och deras synlighet i media. [Länk»] Främst hoppar hon på Anna Ibri­sagic (M), men även Christian Engström (PP) får sig en släng av sleven.

Jag har kanske ingen anledning att försvara Ibrisagic, men en snabb slagning i Mediearkivet.se visar att i vart fall Christian Engström varit mer synlig i media än vad Kjöller påstår.

Sedan kan man ju fråga sig vad som menas med att vara aktiv i media. Att få saker publicerade är naturligtvis det enda som verkligen räknas. Men jag tycker ändå att man kan skänka en tanke till oss som sitter och sänder debattartikel efter debattartikel från ledamöterna till media, där det är trångt om utrymme och svaret oftast blir ett nej tack.

Speciellt svårt är det att få in texter om de stora EU frågorna – som demokrati och öppenhet. Svenska debattredaktioner saknar i princip intresse för dessa ämnen. Men vi fortsätter att sända in debattartiklar och att försöka tjata in dem.

Ofta är det dock ledamotens blogg som blir den huvudsakliga kommunikationskanalen – så att intresserade medborgare i vart fall kan söka sig fram till den information som media inte är intresserade av att publicera.

Läs Christian Engströms blogg här » Och följ @Engstrom_pp på Twitter!


Inför EU-valet kommer vi att få se massor av statistik om ledamöternas aktivitet. Vilket ger en bild. Men den redovisar som regel inte allt det arbete som sker bakom kulisserna. Till exempel är ledamöter med specialkunskap och som fokuserar på sakfrågor i högsta grad aktiva vid hearings, på seminarier och i det kunskapsspridande arbete som är en viktig del av deras uppdrag. Det syns aldrig i någon statistik.

Speciellt fånig tycker jag att statistiken över talartid i plenum är. Kolla in bilden ovan. Den lilla, lilla röda pricken strax över bildens mitt är Anna Hedh (S) som talar inför en stort sett tom kammare. Man kan undra till vilken nytta. När ett ärende kommit så här långt är allt redan avgjort. Men det ger fina pinnar i den statistik över talartid som ibland är det enda media bryr sig om.

I statistiken över talartid ingår även så kallade röstförklaringar. Det är när ledamöter håller ett litet anförande efter voteringen, för att förklara varför de röstade som de gjorde. Detta är rimligen tänkt för att ledamöter skall kunna förklara sig, om de vid enstaka tillfällen röstat på ett sätt som kan vara svårt att förstå om man inte känner till bakgrunden. Men det är inte hur detta instrument används.

Massor av ledamöter håller oändligt många fullständigt meningslösa anföranden under förevändning att de är röstförklaringar. På så sätt kan de få ett snyggt, gratis Youtubeklipp där det ser ut som om de håller ett viktigt anförande i parlamentet – när det i själva verket fullständigt saknar betydelse och sker inför en nästan tom kammare när alla andra har gått på lunch.

Men – framför allt – att ta upp tid med meningslösa röstförklaringar ger som sagt pinnar i statistiken över talartid.

En röstförklaring behöver inte ens avges muntligt. Det räcker med att sända in skriftliga röstförklaringar om allt möjligt som parlamentet har röstat om. Lite som en insändare, som ingen någonsin kommer att läsa. Det ger också ledamoten pinnar i statistiken över talartid trots att ingen har talat, märkligt nog.

Det finns ledamöter vars praktikanter och assistenter ägnar större delen av Strasbourgveckorna med att sitta och skriva röstförklaringar om allt mellan himmel och jord, vars enda syfte är att blåsa upp ledamotens statistik över talad tid. (Detta var en taktik som flitigt användes av Junilistan under förra mandatperioden.)

Vad ledamöterna verkligen åstadkommer kommer lätt bort i sammanhanget...



En typisk röstförklaring i Europaparlamentet.

Fredspriset 2014 - "Istället för att ge priset till makthavare bör Nobelkommittén ge det till dem som avslöjar makten"

Pressmeddelande från Piratpartiet...

Piratpartiet nominerar Chelsea Manning och Edward Snowden till Nobels fredspris 

Piratpartiets ledamöter i Europaparlamentet och i det isländska Alltinget nominerar Wikileaks-läckan Chelsea Manning och whistleblowern Edward Snowden till Nobels fredspris 2014. 

De två svenska ledamöterna av Europaparlamentet för Piratpartiet, Amelia Andersdotter och Christian Engström kommenterar nomineringen. 

-Manning gav oss insyn i krigets brutala verklighet och den politiska maktens dubbelspel. Och Snowden har avslöjat hur stater övervakar och kontrollerar våra informationsflöden. Sammantaget blir det en mycket stark bild. Det är därför vi nominerar de två tillsammans, säger Amelia Andersdotter. 

-Striden om fri information, medborgarrätt och individens rätt till privatliv står här och nu. Med vår nominering uppmanar vi Nobelkommittén att ställa sig på folkets och det öppna samhällets sida, säger Christian Engström. 

-När det gäller Chelsea Manning är det viktigt att visa att hon inte är bortglömd. Hon är dömd till 35 års fängelse för att ha avslöjat sanningen för medborgarna, ett straff som är både upprörande och skandalöst. Därför nominerar vi henne även i år, säger Amelia Andersdotter. 

-Edward Snowdens avslöjanden har bland annat lett till en omfattande granskning av massövervakningen från Europaparlamentets sida. Att ge honom Nobels fredspris skulle vara ytterligare en markering som visar att det demokratiska samhället ställer sig bakom hans handlande. Istället för att ge priset till makthavare bör Nobelkommittén ge det till dem som avslöjar makten, avslutar Christian Engström. 

Nomineringen av Manning och Snowden stöds av: 

Amelia Andersdotter, ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet, Christian Engström, ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet, Birgitta Jónsdóttir, Pirate Party Iceland, ledamot av Islands Allting, Jón Þór Ólafsson, Pirate Party Iceland, ledamot av Islands Allting och Helgi Hrafn Gunnarsson, Pirate Party Iceland, ledamot av Islands Allting.

Nomineringstexten i sin helhet:

Och vad lär vi oss av Lexbase-historien?

I går exploderade historien om Lexbase i den svenska debatten. Nättjänsten Lexbase gör det enkelt att kolla upp om enskilda individer finns i brottsregistret eller om man har dömda människor i grannskapet.

Här ställs många principer mot varandra... Tanken om att den som sonat sitt brott har sonat sitt brott – mot människors vilja att skydda sig mot eventuellt ljusskygga element i sin omgivning. Oro för den personliga integriteten – mot principen att den dömande makten måste utövas offentligt. Och så vidare.

Det är ett sundhetstecken att så många engagerat sig i denna fråga. Men det är lite märkligt att intresset för morgondagens regelverk på just detta område – EU:s dataskyddsdirektiv – samtidigt är så svalt.

Eller märkligt och märkligt... Behandlingen av EU:s nya dataskyddsregler är en rätt abstrakt historia som nu har kastats in i ett så kallat first reading agreement, bakom stängda dörrar. Inte lika sexigt som att kolla om grannen är bankrånare, förvisso.

Men principfrågorna är snarlika – både intressanta och viktiga.

Den mest brännande frågan när det gäller EU-reglerna är om det skall krävas samtycke innan man registrerar människor i (de flesta) kommersiella eller offentliga register. ICA eller KI:s forskningsdatabaser. CDON eller PKU.

Samtycke är den frihetliga linjen, som respekterar människors rätt till privatliv och makt över information som rör dem själva. Det vill säga den linje som Piratpartiet driver i EU-sammanhang.

Den andra linjen är att samtycke är onödigt i de flesta sammanhang. Det vill säga att informationen om medborgarna inte tillhör någon utan är fri för till exempel företag och myndigheter att utnyttja.

Den svenska regeringen (och de flesta medlemsstater) driver den senare linjen. Det vill säga att du inte skall ha något direkt inflytande över hur data om dig används.

Åter till Lexbase. Historien är inte direkt jämförbar med det som nu diskuteras i EU, eftersom det knappast vore rimligt att göra det frivilligt att vara med i brottsregistret. Men i grunden handlar det ändå om en liknande frågeställning, även om aktörerna inte är de samma.

Nästa gång kan det vara till exempel Microsoft, Folkhälsomyndigheten, Google, Trafikverket eller Landstinget i Uppsala som går över linjen och gör oacceptabla ingrepp i vår rätt till privatliv. Vilket de inte bör få göra. I vart fall inte med mindre än att du uttryckligen har givit dem lov att göra det.

Det är bättre att engagera sig i dessa frågor nu än att bli upprörd när det är för sent att påverka.

Demokratifabriken

Det här med EU:s beslutsprocess... Allt stressas igenom under demokratiskt ovårdade och direkt ovärdiga former.

Så här såg det ut vid gårdagens möte med Europaparlamentets rättsliga utskott (JURI), när man skulle gå till beslut om copying levies (kassettskatt / privatkopieringsavgift)...



Här är det Pirate MEP Christian Engström som försöker räta upp eländet. Men allt för ofta seglar saker bara igenom utan att någon ids bry sig.

Klippet ovan är bara ett exempel på hur det kan se ut. Vi har varit med om mycket, mycket värre.

Jag har påpekat det förr, i EU fungerar det så här: Först beslutar man. Sedan kanske man debatterar saken. Därefter tar man, i undantagsfall, reda på fakta.

På något sätt kommer jag att tänka på den gamla tv-showen Rita! Gissa! Spring!

Jag vill ha droger!

Tillbaka på kontoret efter att ha försökt sova ut en förkylning. Låt se, vad göra? Kolla av nästa veckas Strasbourg-session är en bra början...

Amendment of certain regulations relating to the common commercial policy as regards the procedures for the adoption of certain measures 

Amendment of certain regulations relating to the common commercial policy as regards the granting of delegated and implementing powers for the adoption of certain measures

Klart som korvspad, eller hur? I en rimligare värld skulle ärendens rubriker i vart fall ge en indikation om ifall man måste dyka ner i dokumenten för att leta efter minor.

Massövervakning: Utfrågningarna fortsätter

Nu kl 15 fortsätter Europaparlamentets utfrågningar om massavlyssningen. Dagens ämnen är bland annat spioneri mot EU:s institutioner samt situationen i Belgien och Danmark.

Livestreamas här från 15 CET »

Program»

Förra utfrågningen, i måndags, var riktigt intressant. Pirate MEP Engström fick mannen som skrev USA:s Patriot Act att medge att NSA:s massavlyssning inte har resulterat i att någon dömts för terrorbrott. (Engström och Nils Torwalds ägnade sig dessutom åt att tortera Microsoft på ett rätt underhållande sätt.) Läs mer här »

Och så skulle man diskutera svenska FRA, vilket blev rätt blekt. Läs mer om det här »

Miljöpartiets FRA-fiasko under #EPinquiry

Europaparlamentets utfrågningar om massavlyssningen pågår just nu – och nyss talade Peter Eriksson (mp), som är ordförande för riksdagens konstitutionsutskott. Ämnet var Sverige, FRA och dess roll i den pågående övervakningen.

Det var ett tunt framträdande. Eriksson berörde i princip inget som man inte kan läsa på regeringens / FRA:s / SIUN:s hemsidor. Och knappt ens det. Han var inte ens i närheten av de centrala och brännande frågor som föreligger.

När Pirate MEP Christian Engström frågade om Eriksson vet hur stor del av FRA:s övervakning som beställs av politiska kunder (det vill säga regeringen / regeringskansliet / UD) – då blev Erikssons svar att han inte vet.

Och på en av ledamöternas kontrollfråga om Eriksson känner till IntCent, EU:s "OP Center", då blev svaret helt enkelt nej.

Frågan om FRA:s informationsutbyte med USA och britterna fladdrade bara förbi i förbigående – och fick absolut inget svar.

Det enda som var lite underhållande var att den stora borgerliga partigruppen – EPP, där (m) och (kd) ingår – protesterade mot att Eriksson var i Europaparlamentet för att diskutera FRA. Men det visade sig alltså att de inte hade något att oroa sig för...

Är miljöpartiets engagemang i FRA-frågan verkligen så här tunt?

Uppdatering: Läs även Pirate MEP Engströms bloggpost – om hans utmärkta inspel under dagens hearing »