Själva grundidén – en avgift på något som är förbjudet, är i sig en smula märklig.
Nå väl. Under årens lopp har jag säkert bränt tusentals CD- och DVD-skivor. Men jag vågar påstå att det inte handlat om en enda piratkopierad MB. Istället har det varit fråga om till exempel tryckjobb, korrektur till kunder, back-up och mina egna bilder.
Jag har alltså tvingats betala pengar till skivbolagen för att kunna lagra (och distribuera) mitt eget arbete.
På något sätt förlorade de fildelningsdebatten exakt just där.
Nu har försäljningen av brännbara CD- och DVD-skivor minskat. Vilket inte är så konstigt. Det går mycket snabbare att slänga över ett jobb på ett USB-minne. Och med allt bättre uppkopplingar blir det vanligare att jobbfiler helt enkelt får åka e-post eller läggs upp på en FTP-server. Billigare hårddiskar har minskat behovet av brännbara skivor för lagring och back-up.
De senaste dagarna har vi sett skivbolagen sura över detta – att de inte längre kan krama pengar ur folk, som i många fall aldrig har piratkopierat en låt i hela sitt liv.
Och så, i dag, kom den. Nu vill Copyswede och Musikerförbundet ha en ny "kassettskatt". Den här gången på mobiltelefoner.
Låt se. Vad finns på min mobil? En del appar – som jag har köpt. En del musik – som jag har köpt. Mina egna foton, filmer och filer. Inget "olagligt" således.
Musikindusrin vill alltså ta betalt för att jag har en maskin som jag har lagligt innehåll på, kan ringa och surfa med och som jag kan använda för att själv ta foton. En avgift till skivbolagen för mina egna telefonsamtal...
Hemskt ledsen, men jag accepterar inte det.
Läs mer i SvD »
Får min gamla Dialog på skrivbordet vara ifred?
SvaraRaderaFörresten har min mobil möjligen plats för EN låt...
Vänta, det knackar på dörren...
Om man ska vara petig så är det en avgift för privatkopieringen. Alltså den kopiering som du får göra med dina närmaste vänner.
SvaraRaderaProblemet är när den andra parten (musik och filmindustrin) lägger in spärrar som du inte får gå runt så att du inte längre KAN göra detta utan att bryta mot lagen (alla dessa skydd är forcerbara idag om man bara skiter i lagen).
Det är egentligen detta som är essensen. Om man använder sig utav DRM så ska man inte ha ett öre utav kassettavgiften. Egentligen bör ingen ha ett öre utav den oavsett men det är ju en annan grundinställning som vi inte har i vårat söndersocialiserade land...
Läs detta efter ni läst artikeln i SvD/DN:
SvaraRaderahttp://cornucopia.cornubot.se/2010/07/lrfgrowswede-utoka-krukavgiften-till.html
:)
Ja skivbolagen är ju inte dumma precis, kassetter, cd skivor, usb minnen mm är ju produkter som läggs ner bara efter några år och ersätts med något helt nytt. Mobiler läggs ju inte ner direkt, man fortsätter bara att utveckla de. Alltså kan de trygga denna inkomst från mobilerna bra länge om de får denna skatt.
SvaraRaderaFinns ju egentligen ingen som helst logik i denna skatt, helt urkorkad. Jag fattar inte att man daltar på detta sätt med skivbolagen.
Privatkopieringsavgiften är till för att kompensera rättighetsinnehavarna för den lagliga privatkopieringen. Dvs den lagstadgade rätten att göra kopior av lagliga förlagor.Spelar jag in ett program från tv eller radio, eller gör en kopia av en laglig förlaga (dvs ett original) så ska alltså branschen kompenseras för detta. Detta är för all del problematiskt i sig, men det blir inte mindre problematiskt av att man har valt att göra detta genom att lägga en avgift på all laghringsmedia oavsett hur det används. Det vill säga köper jag en cd-r för att ta en back-up av mina privata bilder så får branschen pengar, bränner jag en kopia på mina egna skrifter får branschen pengar, etc, etc.
SvaraRaderaSå i praktiken så fungerar privatkopieringensavgiften som en straffskatt på lagringsmedia för att det potentiellt kan tänkas användas till privatkopiering. Vilket tar oss till de hundratals miljoner som Copyswede nu anser sig ha förlorat:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelarna-har-slutat-branna-cd_5008069.svd
Det år som man där tar avstamp i för påståendet att "artisterna och upphovsmännen har förlorat omkring 100 miljoner kronor i årliga intäkter" (vilket visar sig vara ett påstående som dessutom är felaktigt) är 2007, ett exceptionellt rekordår då försäljningen av lagringsmedia peakade. I realiteten har Copyswede under några år kunnat håva in rekordsummor pga av att försäljningen av avgiftsbelagd lagringsmedia plötsligt sköt i höjden. Med största sannolikhet så var det dock bara en bråkdel av alla dessa sålda skivor som faktiskt användes till det som Copyswede har laglig rätt att ta ut en avgift för.
Det finns inget som tyder på att den lagliga privatkopieringen skulle ha ökat särskilt mycket under denna period (snarare tvärtom), däremot så lär det ha gått åt en hel del lagringsmedia till att bränna upp kopior av eget arbete, backup av databaser, datorprogram, linuxdistar och förstås PIRATkopior. Inget av detta är något som copyswede har en laga rätt att ta en avgift för.
Större delen av dessa hundratals miljoner som de nu anser sig ha förlorat är alltså pengar som de inte hade rätt att lägga beslag på från första början.
En annan upprörande aspekt är att trots att vi har en lagstadgad rätt att göra kopior från lagliga förlagor och trots att branschen via copyswede tar betalt av oss för denna rätt varje gång vi köper lagringsmedia, så anser sig branschen ändå ha rätt att kopieringsskydda sina verk. Ett kopieringsskydd som det sedan några år tillbaka dessutom är olagligt att ta sig runt.
Privatkopieringsavgiften är till för att kompensera rättighetsinnehavarna för den lagliga privatkopieringen. Dvs den lagstadgade rätten att göra kopior av lagliga förlagor.Spelar jag in ett program från tv eller radio, eller gör en kopia av en laglig förlaga (dvs ett original) så ska alltså branschen kompenseras för detta. Detta är för all del problematiskt i sig, men det blir inte mindre problematiskt av att man har valt att göra detta genom att lägga en avgift på all laghringsmedia oavsett hur det används. Det vill säga köper jag en cd-r för att ta en back up av mina privata bilder så får branschen pengar, bränner jag en kopia på mina skrifter får branschen pengar, etc, etc.
SvaraRaderaSå i praktiken så fungerar privatkopieringensavgiften som en straffskatt på lagringsmedia för att det potentiellt kan tänkas användas till privatkopiering. Vilket tar oss till de hundratals miljoner som Copyswede nu anser sig ha förlorat:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelarna-har-slutat-branna-cd_5008069.svd
Det år som man där tar avstamp i för påståendet att "artisterna och upphovsmännen har förlorat omkring 100 miljoner kronor i årliga intäkter" (ett påstående som dessutom visar sig vara felaktigt) är 2007, ett exceptionellt rekordår då försäljningen av lagringsmedia peakade. I realiteten har Copyswede under några år kunnat håva in rekordsummor pga av att försäljningen av avgiftsbelagd lagringsmedia plötsligt sköt i höjden. Med största sannolikhet så var det dock bara en bråkdel av alla dessa sålda skivor som faktiskt användes till det som Copyswede har laglig rätt att ta ut en avgift för. Det finns inget som tyder på att den lagliga privatkopieringen skulle ha ökat särskilt mycket under denna period (snarare tvärtom), däremot så lär det ha gått åt en hel del lagringsmedia till att bränna upp kopior av eget arbete, backup av databaser, datorprogram, linuxdistar och förstås PIRATkopior. Inget av detta är något som copyswede har en laga rätt att ta en avgift för.
Större delen av dessa hundratals miljoner som de nu anser sig ha förlorat är alltså pengar som de inte hade rätt att lägga beslag på från första början.
En annan upprörande aspekt är att trots att vi har en lagstadgad rätt att göra kopior från lagliga förlagor och trots att branschen via copyswede tar betalt av oss för denna rätt varje gång vi köper lagringsmedia, så anser sig branschen ändå ha rätt att kopieringsskydda sina verk. Ett kopieringsskydd som det sedan några år tillbaka dessutom är olagligt att ta sig runt.
Privatkopieringsavgiften är till för att kompensera rättighetsinnehavarna för den lagliga privatkopieringen. Dvs den lagstadgade rätten att göra kopior av lagliga förlagor.Spelar jag in ett program från tv eller radio, eller gör en kopia av en laglig förlaga (dvs ett original) så ska alltså branschen kompenseras för detta. Detta är för all del problematiskt i sig, men det blir inte mindre problematiskt av att man har valt att göra detta genom att lägga en avgift på all laghringsmedia oavsett hur det används. Det vill säga köper jag en cd-r för att ta en back up av mina privata bilder så får branschen pengar, bränner jag en kopia på mina skrifter får branschen pengar, etc, etc.
SvaraRaderaSå i praktiken så fungerar privatkopieringensavgiften som en straffskatt på lagringsmedia för att det potentiellt kan tänkas användas till privatkopiering. Vilket tar oss till de hundratals miljoner som Copyswede nu anser sig ha förlorat:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelarna-har-slutat-branna-cd_5008069.svd
Det år som man där tar avstamp i för påståendet att "artisterna och upphovsmännen har förlorat omkring 100 miljoner kronor i årliga intäkter" (ett påstående som dessutom visar sig vara felaktigt) är 2007, ett exceptionellt rekordår då försäljningen av lagringsmedia peakade. I realiteten har Copyswede under några år kunnat håva in rekordsummor pga av att försäljningen av avgiftsbelagd lagringsmedia plötsligt sköt i höjden. Med största sannolikhet så var det dock bara en bråkdel av alla dessa sålda skivor som faktiskt användes till det som Copyswede har laglig rätt att ta ut en avgift för. Det finns inget som tyder på att den lagliga privatkopieringen skulle ha ökat särskilt mycket under denna period (snarare tvärtom), däremot så lär det ha gått åt en hel del lagringsmedia till att bränna upp kopior av eget arbete, backup av databaser, datorprogram, linuxdistar och förstås PIRATkopior. Inget av detta är något som copyswede har en laga rätt att ta en avgift för.
Större delen av dessa hundratals miljoner som de nu anser sig ha förlorat är alltså pengar som de inte hade rätt att lägga beslag på från första början.
En annan upprörande aspekt är att trots att vi har en lagstadgad rätt att göra kopior från lagliga förlagor och trots att branschen via copyswede tar betalt av oss för denna rätt varje gång vi köper lagringsmedia, så anser sig branschen ändå ha rätt att kopieringsskydda sina verk. Ett kopieringsskydd som det sedan några år tillbaka dessutom är olagligt att ta sig runt.
SvaraRaderaHoppsan.. fick felmeddelande så jag postade om vilket resulterade i en trippelpost. Sorry.
SvaraRadera*skäms*
Borde vi inte ta ut en skatt på musikinstrument också? Jag menar, de kan (och kommer!) användas för att spela (stjäla!) låtar som någon annan skrivit, och på så sätt beröva upphovsmannen inkomst.
SvaraRaderaDet suger med kasettskatter & Co.
SvaraRaderaDet är därför det är så mycket bättre med ett starkt skydd av upphovsrätten.
@Skatt är stöld
SvaraRaderaJa, där har vi då GPL/GNU och Creative Commons som faktiskt visat sig försvara upphovsrätten väl.
Kopieringsrätten däremot, eller för den delen otillåten spridning är en annan femma som man inte kan göra mycket åt annat än att förbjuda internet, datorer och skrivkunnighet...
Förslaget andas desperation. För vad är en rimlig avgift på en telefon/USB-pinne som rymmer 16, 32 gb eller mer, eller på en hårddisk på 1 terabyte eller mer. Det är ju redan idag i stort sett möjligt att ha all världens inspelade musik på EN hårddisk. Då ter ju sig en hundring i avgift rätt meningslös. Dssutom undrar jag hur Copyswede ska försöka avgiftslägga lagringsutrymme på servrar i andra länder.
SvaraRaderaAtt avgiftslägga lagringsmedia/utrymme känns som en sista suck. Om Copyswede (och ibland artisterna) vill göra pengar så får de försöka hitta nya modeller som är mer up to date och rimliga. I annat fall kan de snart bli helt irrelevanta.
Du skriver att du "är ledsen" Henrik, men du låter inte så ledsen...
SvaraRadera;-)
om priset sätts på per gigabyte då köper jag från utlandet
SvaraRaderaPrivatkopieringsersättningen är ju en kompromiss och scablonlösning och sådana passar sällan alla. Alltid tycker någon att det är orättvist. Jag gillar t ex inte att jag via skattsedeln betalar för barnomsorg när jag själv inte har några barn.
SvaraRaderaMen man har velat göra det möjligt att kopiera privat och lagligt, utan att upphovsmännen behöver stå helt utan ersättning. Därav schablonlösningen, som naturligtvis ger sämre ersättning för den som kopieras än om han eller hon fått sälja sitt verk istället. Hursomhelst tycker lagen att någon form av ersättning ändå behövs.
Jag tycker att lösningen är bättre än om privat kopiering skulle vara olaglig, eller dras med krångliga integritetskränkande system för att hålla ordning på vem som kopierar vad, vilket iofs skulle ge en mer "rättvis" inkassering och fördelning av ersättningen.
Jag har svårt att se hur det här kan vara en central fråga, med all annan skit som finns i världen...
Anonym kl 18.57: Jag förstår inte alls varför upphovsmännen ska ha någon ersättning alls för laglig kopiering. Jag har ju betalat för musiken (t ex) och den lagliga rätten att kopiera den från skiva till dator till mp3-spelare till mobilen till den extra hårddisken jag har för att slippa köpa allt en gång till ifall något havererar.
SvaraRaderaMan kan ju göra så att en kopieringsskyddad skiva/fil kostar X kronor, och en skiva/fil som går att kopiera kostar X + Y kronor, för det är ju faktiskt så att de allra flesta nöjer sig med sin CD och inte ens vet att man kan kopiera den. (Kvalificerad gissning!) Man bör alltså få rabatt om man inte kopierar istället för att tvingas betala en straffavgift för att det är tekniskt möjligt att göa det.
Observera att jag pratar om privatkopiering. Piratkopiering är en helt annan debatt - eller BORDE vara det!
Organisationen Copyswede och IPRED lagen är bara desperata försök till brandsläckning i ett redan dåligt system med en snårig upphovsrättslagstiftning som få begriper sig på och saknar helhetssyn. Upphovsrätten, dvs monopolet på exemplar framställning, fyller inte längre sin funktion att uppmuntra till skapande och spridning av kultur. Den har utformats mer och mer för att skydda de största bolagens intressen som inte ser något behov av en public domain. Det saknas en helhetssyn men för att få det krävs en ordentlig allmän och offentlig debatt. Piratpartiet har redan bidragit stort till att lyfta ut debatten, från stängda styrelserum, till där den hör hemma dvs hos folket.
SvaraRaderaPiratkopiering kommer aldrig gå att utrota, lika lite som man kan hindra folk från att köra för fort. Däremot går det att sätta käppar i hjulen så att de lagliga alternativen blir attraktiva. Här behövs en lagstiftning som hänger med i tiden och att polisen får resurser.
SvaraRaderaPersonligen tror jag att marknaden på sikt i vilket fall som helst kommer lösa det hela. Exempel, man kommer sluta sälja dataprogram på DVD/CD utan istället blir det slutna system(som tex. PS3 eller Apples appstore) eller online system där man skickar skärmdumpar(som tex. OnLive)
Jaha, det fanns två trådar.
SvaraRaderaLite tekniska detaljer. Om du i din profession, med egen firma möjligen, bränner cd/dvd-skivor så har du rätt att slippa avgiften. Det ska man då ansöka om hos Copyswede och visa upp tillståndet hos din skivleverantör. Då dras avgiften av när du betalar.
Som flera andra har noterat så håller ju privatkopieringsersättningen att självdö i och med att branschen i stort håller på att stänga av möjligheterna till egen och okontrollerad kopiering.
Det är möjligen ett bekymmer för Copyswede, men inte för branchen och absolut inte för konsumenterna.
@Skatt är Stöld
SvaraRadera"käppar i hjulen"-alternativet har jag hört förr. Och det håller inte. Innan du lyckas komma i närheten av att det ens börjar bli problematiskt att på säkert sätt tanka ned det som finns därute så har käpparna du tänker dig börjat störa den generella trafiken på internet på ett sätt som är att jämställa med att man bygger fartgupp var tionde meter på E4:an.
Man får betänka att fildelningstekniken konstant ligger ungefär tio år framför lagstiftningen och femton år framför det allmännas infrastruktur. Ett gap som ökat kontinuerligt snarare än minskat.
Anledningen är att när ett nytt genombrott skett inom open soruce-communityn protokollmässigt så är det testat och i bruk inom några månader. Att ändra på rutinerna inom infrastruktur och myndighet brukar däremot ta flera år och bli hiskeligt dyrt. I det fallet som det överhuvudtaget går. Usenet har exempelvis varit uppe i trettio år som den huvudsakliga källan till Warez, musik och film på ett sätt som bittorrent först nu börjat komma i kapp.
Resultatet av den saken är att myndigheter konstant försöker bekämpa rymdåldersteknologi med hjälp av flintyxor...vilket inte går så bra.
Att ge polisen "resurser" kommer i det fallet att bli ohanterligt. Man kan inte försvara att man för att rättssäkert sätta fast en fildelare måste lägga ned samma resurser som i en mordutredning, exempelvis. Och jag tror inte jag går med på att bo och leva i ett samhälle där "fildelarsnuten" har hundrafalt mer resurser att tillgå än mordroteln. Och mer eller mindre samtliga IT-kompetenta poliser som egentligen hade behövts för att hantera organiserad brottslighet som orsakar samhället allvarlig och bestående skada.
Svaret är alltså inte och kan inte bli vare sig lagstiftning eller polisärt arbete då sådan lagstiftning kommer att vara antingen helt tandlös, fruktansvärt orättssäker, eller helt absurt dyr.
Jag brukar i sådana fall peka på Kina och Iran som två länder där vare sig politisk vilja, teknologi, eller resurser saknas för att bekämpa utbyte av "oönskad" information. Det har hittills inte hjälpt - snarare har man i Iran valt att ge upp och stänger ned internet och mobilnätet vid varje tillfälle som man vill lägga locket på.
I Kina nöjer man sig med att "gemene man" som inte är intresserad av IT inte kommer åt det som staten vill blockera, och skiter egentligen mer eller mindre uttryckligen i fildelarna, annat än när det går att ta som förevändning i tillslag mot dissidenter.
Det som kan fungera är lösningar av typen fungerande abbonnenttjänster - De flesta pirater jag känner lägger stora pengar på sitt Steam-konto och använder spotify. I samband med Spotify's lansering sjönk delningen av musik kraftigt - enda kända exemplet när fildelningen reagerat nämnvärt och konsekvent annat än uppåt. Samma fenomen kan man eventuellt förvänta sig av OnLive.
Hade Voddler implementerats kompetent hade man även där kunnat förvänta sig ett kraftigare genomslag.
Så marknaden hittar redan på lösningar enligt det nya paradigmet, helt som den förväntas.
Däremot tror jag inte en sekund på slutna system. De exempel vi sett har entydigt visat att slutna system inte fungerar som det var tänkt, alternativt knäcks relativt snart. PS2'ans kod knäcktes och lade grunden för chippade konsoler - som helt plötsligt fungerade bättre än de lagliga. Emulatorer kan idag köra i stort sett vilket PS2-spel som helst på en även rätt så trög dator och det är bara en fråga om tid innan det dyker upp en PS3-emulator därtill.
Ett system där hårdvaran är konfigurerad att fungera sämre än vad teoretiskt sett kan presteras kommer obönhörligt att leda till chippning och moddning - på samma sätt som det är ett nästan okänt fenomen att idag hitta en moped som inte är trimmad.
DRM eller hårdvaruskydd är helt enkelt inte lösningen och det har blivit allt mer tydligt att den firman som försöker med den saken helt enkelt får släppa sargen eller stå ut med att deras produkter eftermarknadbehandlas som standard.