2005-08-24

Yttrandefrihetens gränser

Ingår det i de demokratiska spelreglerna att tillåta människor att argumentera för att självaste demokratin bör krossas med våld?

På den frågan bör man nog svara ja.

Att man sedan inte kan tillåta revolutioner och terrorism som praktisk handling, det är - faktiskt - en helt annan sak.

Därför skall det bli oerhört spännande att se reaktionerna på den brittiska regeringens förslag om att den som säger, skriver eller publicerar något som uppmuntrar eller glorifierar terrorism riskerar att bli utvisad.

Är detta i sig ett brott mot yttrandefriheten och de demokratiska principerna? Eller är det ett acceptabelt sätt att skydda sig mot aktiv, pågående terrorism?

Jag vill nog påstå att regeringen Blair har gått för långt - nu när den gör sig själv till yttrandefrihetens mest hårdhänta motståndare.

Yttrandefriheten är central för att man skall kunna påstå sig ha demokrati. Så om man inskränker yttrandefriheten - har man då inte också gjort våld på demokratin som sådan?

Och är man då inte själv ett hot mot demokratin - på samma sätt som de krafter man säger sig bekämpa?

Länk

5 kommentarer:

  1. Ja, du har rätt.. britterna har gått alldeles för långt .. detta är inget annat än att bestraffa KrimTänk. Jag nuddar ämnet när jag skriver om KrimTänk här.

    SvaraRadera
  2. Jag anser att du har fel i principfrågan. Det är en målkonflikt där statens skyldighet att skydda medborgarnas rätt till liv står i konflikt med statens skyldighet (får jag förmoda att du argumenterar för) att skydda icke-medborgares yttrandefrihet.

    Vid en målkonflikt måste skyddet av rätten till liv gå före allt annat, det är statens huvuduppgift.

    SvaraRadera
  3. Tja ifall en invandrare säger att landet den för närvarande befinner sig i borde brinna och terroristerna bör krossa det landet kanske man inte skall ge denna person uppehållstillstånd... Att få bo i land X är ingen mänsklig rättighet såvitt jag vet.

    Varför har du bokstavsverifiering förresten?

    SvaraRadera
  4. Nu tycker jag iofs att en tanke eller idé kan diskuteras, debatteras och när så behövs bemötas - oavsett vilken nationalitet den person har som framför den.

    Att det är ofint, dumt och stötande att flytta till ett land för att sedan argumentera för att ödelägga det, det håller jag förvisso med om. (Hitler var ju t.ex. österrikare...)

    Frågan är dock vem som kan avgöra om en utländsk hjärna kommer att komma med relevant kritik, knäppa åsikter eller rent av omstörtande budskap.

    Hur bedömer man t.ex. en någorlunda rättfärdig uppmaning till civil olydnad? Och är det inte bättre att krossa tokskallars argument i en fri debatt - istället för att göra dem till spännande martyrer?

    Uppvigling och stämpling till det ena och det andra - det borde man väl kunna hantera med existerande lagar, som gäller lika för alla?

    Detta är verkligen en knepig fråga. Men jag har väldigt svårt för argumentet att man kan försvara demokratin genom att begränsa den...

    (Bokstavsverifieringen: För att slippa rensa spam, som nu för tiden autogenereras av program med blogger-identitet.)

    SvaraRadera
  5. Hur bedömer man t.ex. en någorlunda rättfärdig uppmaning till civil olydnad? Och är det inte bättre att krossa tokskallars argument i en fri debatt - istället för att göra dem till spännande martyrer?

    Nu tror ju inte jag att islamo-fascimens förmåga att rekrytera självmordsbombare till Londons eller Stockholms tunnelbana står och faller med hur "spännande" "martyrerna" uppfattas i sina egna led. Men visst vore det jättebra om du eller någon annan genom en "fri och öppen debatt" fick Mulla Omar att skamset erkänna att "jomenvisst, du har rätt, ursäkta alla tidigare talibanfasoner, menvasägeru ska vi inte ta å röka en fredsjoint?".

    Ursäkta att jag raljerar, men det är en så naiv inställning!

    Dessa människor använder sin yttrandefrihet till att begränsa andra medborgares yttrandefrihet (bland annat genom oskicket att spränga oskyldiga i luften). Varför ska detta tolereras? Om staten tolererar att dess medborgares friheter kränks, så misslyckas den med sin mest grundläggande uppgift.

    Visst är detta att skydda demokratin genom att begränsa den, mer positivt vinklat så handlar det om att stärka demokratin genom att definiera den. Vad den innefattar, vilka fri- och rättigheter som gäller, och för vilka. Att inte göra det och att inte våga försvara dessa rättigheter för i första hand medborgarna är i min mening att urvattna begreppet och därmed värdet av demokratin och rättigheterna. Demokrati innebär som bekant inte att alla får göra allt.

    Det strider inte mot någon demokratisk princip att säga "Här är galoscherna. Passar dom inte så är du fri att åka och yttra dig någon annanstans".

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.