Mittåt!

Förra veckan hade jag två bloggposter med scoop-potential, om jag får säga det själv.

Den ena handlade om hur EU:s nya skyddstullar mot möbler och hushållsporslin kommer att slå hårt emot IKEA. [Länk]

Den andra var listan på alla prylar från DVD-skivor till strykbrädor (!) som EU tänker införa skyddstullar på under året. [Länk]

Mitt material har jag från folk som har förstahandsinformation i ärendet, inne i EU-apparaten. Nyheten är bona fide, helt klart. Uppgifterna är dessutom rätt lätta att kolla.

Naturligtvis tog detta inte på något som helst sätt skruv – trots att det handlade om uppseendeväckande information om idiotiska beslut, som tidigare ej var känd.

Ingen i media hakade på. Ingen på den politiska scenen intresserade sig. Ingen marknadsliberal tankesmedja eller debattör orkade ta tag i saken. Allt som hände var att någon enstaka bloggare länkade, vilket ju alltid är trevligt.

Att jag kommer med en nyhet som ingen bryr sig om, det kan jag leva med.

Men att ingen alls tycks bry sig om eller reagera mot de skyddstullar som nu är på väg att införas – det gör mig faktiskt rätt så frustrerad.

Skall vi kunna stoppa skyddstullarna – då måste arbetet börja bums!

Eller också skiter vi i det – och lever med högre priser, stukad frihandel och protektionism.

Det är liksom bara att välja.

Mummel, mutter...