Hjärngympa

OK, lite kufvarning, men vaffan...

Jag har haft en oerhört underhållande eftermiddag. Den har tillbringats med Fria Moderata Studentförbundet, på dess seminarium om politiserad vetenskap.

En av talarna var Mats Selander som arbetar på det kristna Andreasgymnasiet. Hans ämne var religion och forskning – eller snarare intelligent design, som i vart fall jag ser mer som religion än som forskning. Möjligen kan man kalla det för en kvasivetenskap, med ett syfte.

Naturligtvis blev det en rätt grundlig filosofisk brottning mellan modige Mats och en publik som till större delen bestod av liberaler, nyliberaler, libertarianer och objektivister.

Nu skall man inte gå i fällan och tro att intelligent design är det samma som fundamentalistisk, kristen, bibeltrogen kreationism. Nej, detta är något mycket mer förrädiskt. Den intelligenta designens förespråkare förnekar inte alls en viss grad av evolution. Men de menar att något slags intelligens eller logisk kraft måste ha varit med från början, i ruta ett.

Min gissning är att syftet (för ett sådant finns naturligtvis) är att locka folk till organiserad religion genom att försöka förmå dem att acceptera något som är större och häftigare än människan. Man säger inget bestämt om vad detta skulle vara. Det är oklart hur det skall ha gått till. Men vi fick oss till livs hinkvis med teorier om och förmenta bevis för att så skulle vara fallet. Detta för att nu inte tala om den specialsnickrade terminologi som omger läran...

Det hela påminner rätt mycket om olika, mer eller mindre fantasifulla, konspirationsteorier. Sådana bygger ofta på att människor så väldigt gärna vill försöka se mönster och logik – även där den eventuella förekomsten av sådant bara bygger på slumpen. Man skulle dessutom kunna säga en hel del om folks förmåga att söka och ta till sig information som bekräftar deras uppfattning – och deras oförmåga att se, söka och förstå sådant som inte passar in i denna.

Under allt levandes evolution sedan urcellen har det naturligtvis skett ett gigantiskt antal sammanträffanden – som kan tolkas som ditt eller datt, av den som verkligen anstränger sig för att hitta något. Men att ta detta som bevis för att det skulle finnas en högre makt, det förefaller lite övermaga.

Den intelligenta designens anhängare tycks även mena att det inte skulle kunna finnas någon etik om det inte finns någon plan eller någon högre makt. Vilket jag tycker låter fantasilöst.

En etik (till exempel att "allt vad du vill att andra människor skall göra mot dig, det skall du också göra mot dem") kan mycket väl uppstå ur en observation av verkligheten. Alla människor är olika. Och om man själv vill få lov att göra sina val i livet, då är det en rätt fiffig strategi att även låta andra göra sina. Man skulle kunna kalla det för en etisk egoism. Och för att formulera en sådan etik behövs verkligen ingen högre makt.

Och där, när det började bli riktigt intressant, var Mats två timmar slut.

Intelligent design är ett hjärnspöke. Men ett intressant hjärnspöke, som skiljer sig från det mesta av vad man möter i den vanliga politiska och filosofiska debatten. För att bemöta teorin krävs rätt grundliga diskussioner om filosofi och vetenskapsteori. Utmärkt hjärngympa, med andra ord.