Tillväxten i eurozonen står på näsan. Under mars till maj var den blygsamma 0,3 procent.
Det finns naturligtvis flera olika förklaringar. Men att ha en valutapolitik för flera olika ekonomier – det gör det naturligtvis inte lättare att få fart på hjulen.
[Länk]
Problemet med att säga att olika regioner behöver olika penningpolitik är att samma sak gäller också Sverige. Visst borde Bengtsfors ha en valuta, Laholm en annan och Kiruna en tredje.
SvaraRaderaOch borde man rent av inte löpa linan hela vägen ut och kräva individuella valutor?
Nej, visst skall Europa ha en och samma valuta och samma sak gäller faktiskt hela jordklotet. En av penningens främsta funktioner är ju att underlätta byten eller handel och därför ligger det i peeninngens natur att vara allmänt cirkulerad.
Den perfekta globala valutan heter guld.
Enligt bolåneföretaget SBABs prognos kommer Sveriges BNP att växa med 3,8% i år, 3,5% 2008 och 2,9% 2009.
SvaraRaderaDen öppna arbetslösheten blir i år 4,6 procent, för att sjunka till 3,6 procent nästa år och hamna på 3,3 procent 2009.
Riksbankens reporänta bedöms höjas till 4 procent innan årets slut och vidare till 4,5 procent under nästa år.
Allt detta är prognoser och bör tas med sedvanliga spadtag med salt, men den positiva skillnaden mot euroområdet består.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=680504
flavian
SvaraRaderaSkillnaden mellan euron och en enhetsvaluta i Sverige är vi förutom en gemensam valuta inom nationsgränsen också har gemensam finans- föredelnings och regionalpolitik. Inom USAs gränser finns även där men till mindre grad gemensam finans- regional- och fördelningspolitik men desto mer av fri rörlighet både för företag och arbetskraft.
Båda nationerna liksom de flesta andra nationer har fördelen av ett gemensamt språk. Man kan betrakta Belgien (innan landets anslutning till euron) som ett avskräckande exempel på vad som händer i en nation som inte har gemensamt språk. (Ett undantag här är ju Schweiz som klarat sig väldigt bra trots ett flertal språkområden. En orsak till det är väl dess kraftiga decentralisering med lokal politik, samt inte att förglömma "Gastarbeiter"- systemet.)
Euro området har inte gemensamma skatter. Men det har heller inget gemensamt demos och bör därför inte ha någon rätt att beskatta, om man inte frångår principen "no taxation without representation".
Guldmyntfot kan ju alltid diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv men euron är lika mycket en fiat-valuta som kronan eller dollarn så vad vi hade att välja på 2003 var antingen vår egen fiat-valuta eller någon annans.
Min personliga åsikt är att det bästa vore att avskaffa staternas eller statsförbundens valutamonopol och låta markanden ta över, t ex som i Skottland mellan 1716 och 1844 eller i Schweiz fram till 1881. Men tills vidare bör vi värna om det minst dåliga alternativet, dvs en egen valuta.
För det första, med det svenska sättet att uttrycka tillväxt så är tillväxten i euroområdet 2,5 procent och inte 0,3.
SvaraRaderaSen för det andra,försöker professorpelotard säga att regionalpolitik och statligt industristöd är gynnsamt för ekonomin? För det är det som påståendet att en så kallad oberoende penningpolitik de facto innebär då det innebär att man ger subventionerade lån och exportsubventioner till misslyckade företag.
Enligt gällande marknadslogik ska företag och individer med dålig ekonomi betala högre och inte lägre ränta. Men enligt valutaunionsmotståndarnas så kallade logik ska de tvärtom betala lägre ränta.
Valutaunioner är något som i princip gynnar tillväxten, allt annat lika bland annat just för att det innebär att den de facto industripolitik som oberoende penningpolitik undanröjs vilket i sin tur innebär högre selektion för effektivate företag. Det är dock naturligtvis inte tillräckligt för att garantera tillväxt även om den ekonomiska politiken i övrigt är rutten. Den relativt lägre tillväxten i euroområdet är framförallt ett resultat av en starkt etatistisk, antiliberal politik i tungviktarna Frankrike och Italien. I mer marknadsliberala euroländer som Irland, Luxemburg och Grekland ligger däremot tillväxten på en mycket hög nivå.
Nej, Professor Pelotards inlägg var inte ett försvarstal för "industripolitik".
SvaraRaderaDet var däremot menat som en förklaringar till varför man inte behöver flera valutor inom landet (Flavians förmodligen retoriska fråga), i det reella fallet när arbetskraftsrörligheten inte är 100%.
Som du nog väl känner till så är av olika anledningar flyttbenägenheten mycket lägre i Europa än i USA. Språkskillnaderna är en orsak men det finns andra. Titta t ex på Tyskland med dess stora skillnader i arbetslöshet mellan öst- och väst.
Visst, utan några som helst transfereringar så svälter folk eller flyttar - vilket var ganska exakt hur Mundell uttryckte sig. Men det är ett "idealtillstånd" du inte finner någonstans utom möjligen i länderna söder om Sahara.
Men låt oss titta på den reella världen:
Grekland - en bastion för marknadsliberalism?
Enligt Heritage Foundation Index for Freedom 2007 ligger Grekland på 36:e plats, efter t ex Makedonien, Polen och Turkiet. Grekerna får särskilt låga poäng i t ex frihet från korruption och frihet från statlig intervention. (När det gäller Greklands tillväxtsiffror ska man nog också ta dem med en stor nypa salt. I samband med införandet av Euron lyckades man förfalska sina siffror både för inflation och budgetunderskott.)
Luxemburg - är ju egentligen ett stort bankfack. Visst landet fungerar bra och var det enda land som kvalificerade sig till Euron enligt givna kriterier men ger knappast något större empiriskt underlag.
Irland - marknadsliberalt (2:a efter Storbritannien) som drog nytta av Eurons låga kurs i samband med inträdandet. Dessutom har ju Irland varit ett av de länder som fått störst understöd från EU!!!
Ja, även om EU inte har en egen utvecklad finanspolitik så sker det en form av områdesstöd - rika länder och länder som haft dåliga förhandlare när man inträdde i EU (t ex Sverige) är nettobetalare till EU. Länder som Spanien och Irland har varit de största bidragstagarna - och också de länder som haft högst tillväxt inom euroområdet. Numera tillhör Grekland också nettobidragstagarna.
Så vad lär i oss då av detta?
Möjligen att ekonomiska- likväl som klimatmodeller ska betraktas med mycket stor skepsis, bland annat (men absolut inte uteslutande) därför att data som underbygger modellerna är av så dålig kvalitet.
Påståendet att en valutaunion behöver en gemensam finanspolitik motsägs faktiskt redan av det faktum att Sveriges kommuner och landsting har skilda budgetar. Om man tänker sig att Sverige skulle delas upp i 24 stater kunde dessa 24 stater i och för sig fortsätta att ha en och samma valuta, precis som euro-länderna, USA:s delstater och Schweiz' kantoner.
SvaraRaderaEn gemensam "budget" är alls inget krav för en gemensam valuta. Så har jag en budget och min granne en annan och trots detta behöver vi inte var sin valuta. Istället underlättas vår interaktion genom en gemensam valuta.
Nu svämmar tankegröten över flavian.
SvaraRaderaSverige har faktiskt en skattekvot på över 50% med allt vad det innebär.
Vad jag menade var ungefär följande. Antag att Sverige delades upp i 24 stater med var sin budget och samtliga med ungefär samma skatteuttag som Sverige redan har.
SvaraRaderaVore detta i så fall och i och för sig något skäl att upplösa den enhetliga valutan och införa 24 olika valutor?
Mitt svar bli nej.
"Valutapolitik", hur den än ser ut må vara galenskap i sig.
SvaraRaderaMen den största anledningen till att Europa sackar efter är skatter, regleringar och byråkrati. Allt detta är nämligen av naturen dåligt för företagande. Ju mer desto värre.