"Det är ingen frihetsidé utan det är ett maktprojekt från Bryssel. Om alla länder skulle gå med i EMU så blir det oundvikligen så att vi kommer att få en stark europeisk harmonisering. Vi kommer på sikt behöva flytta allt mer makt över vår ekonomi till Bryssel för att annars kommer man inte kunna hålla ihop EMU."
Moderata Ungdomsförbundets ordförande Niklas Wykman – efter att förbundets stämma i helgen sagt nej till det europeiska valutasamarbetet EMU.
Detta kan ses som ett tydligt tecken på att det finns delade uppfattningar om EU inom moderaterna. Dels har man en partiorganisation som till synes är helt okritisk mot EU. Dels har man EU-parlamentariker som ofta försöker ta strid mot de värsta dumheterna, även om det sker i tysthet. Och dels har man en falang som är öppet kritisk på goda borgerliga, marknadsliberala grunder.
Detta kommer på sikt att bli ett problem för moderaterna. Vad jag kan se måste partiorganisationen göra en reality check. Man kan inte vara obekymrat okritisk till vänsterpolitik, byråkrati, förmynderi och centralstyrning – bara för att besluten kommer från Bryssel.
Moderaterna skulle för övrigt ha mycket att vina på att inta en konstruktivt kritisk position till EU. De behöver inte alls överge sin grundposition. Men de skulle kunna fånga upp och kanalisera mycket av den högst rimliga kritik som finns.
[Länk]
Håller med dig HAX med den skillnaden att jag anser EU helt oreformerbart. Därför måste man vara beredd att åtminstone under vissa omständigheter lämna organisationen.
SvaraRaderaSå långt tror jag aldrig moderaterna går och därför är de dömda till en obotlig schizofreni i synen på lagar och beslut som tas i riksdagen och lagar som tas i Bryssel. Eftersom fler och fler beslut tas i Bryssel utan att riksdagens ens tillfrågas kommer moderaternas frihetliga linje att allt oftare sättas på undantag, åtminstone tills någon vågar göra det otänkbara och kräva att Sverige lämnar EU.
Tills vidare är dock Muf:s och FMS:s ställningstagande gällande EMU/euron tecken på ett ideologiskt tillfrisknande.
PS: Om moderpartiet skulle bestämma sig för en kuppartad omsvängning gällande EU-politiken så skulle inget tillfäle vara bättre än nu då Carl Bildt sitter fast i Bagdad. Må han förbli där länge än....
Jag noterar att MUF också säger ja till hembränning för eget bruk.
SvaraRaderaMUF har en hel del vettiga åsikter.
En tänkbar linje vore att säga att man förordar utträde så länge EU upprätthåller en tullmur mot omvärlden.
SvaraRaderaReduceras tullmuren till noll är medlemskapet acceptabelt, annars inte.
Vad gäller MUF:s ställningstagande vore det ytterst intressant om moderpartiet svängde i synen på EMU, eftersom i så fall socialdemokraterna rimligen måste göra samma sak. Annars blir ju socialdemokraterna ett mera EU-vänligt parti än moderaterna.
Eftersom MUF nu har svängt verkar det långtifrån uteslutet att moderpartiet en vacker dag skall göra samma sak.
Kan Moderaternas oförmåga att protestera mot EU-vansinnigheter ha att göra med att det i Sverige traditionellt varit vänstern som varit kritiska till EU?
SvaraRaderaOfta känns det som om högern liksom vänstern anser viktigare att distansera sig mot den ideologiska motståndarsidan än att analysera situationen utifrån de egna värderingarna.
NJa... för det första har moderaterna historiskt en grav oförmåga att kritisera vanliga svenska vansinningheter, vilka ofta är klart värre än "EU-vansinnigheter".
SvaraRaderaFör det andra lider (m) av ett duktighetskomplex. De vill vara duktiga och lite pragmatiska hela tiden, varför de inte ger sig på t.ex. det skogstokiga CAP. Jag pressade en ledande inom (m) på detta en gång en sen kväll i Bryssel och han bara sade "det är ingen idé. Vi komer inte ändra ett smack och förstör bara våra möjligheter att påverka inom andra frågor". Typ.
Förvirigt är det väl en ren myt att borgerliga skulel vara "okritiskt" för det mesta inom EU. Kollar man vad de säger så är det ju vanligt med kritik. Eller har ni anti-EU-liberaler också gått på bluffen med ordvalet "EU-kritiker".
Själva är jag fortfarande för att EU finns och att Sverige är medlemmar. Mest därför att EU är den enda riktiga motkraften vi har mot nationalstaten. Där faller den mesta av den "liberala" EU-hetsen, dvs de leder bara till mer makt åter till nationalstaten (jfr Euro-frågan).
Mer makt åt nationalstaterna på den internationella superstatens bekostnad betyder mera institutionell konkurrens.
SvaraRaderaOm jag förstått Lord Acton rätt menade han att den institutionella konkurrensen är själva orsaken till framväxten av relativt liberala samhällen i Europa, medan det mera centralistiska Kina aldrig utvecklade några frihetliga institutioner förrän den institutionella konkurrensen med Hong Kong föranledde Kina att liberalisera.
Total politisk fragmentering är den bästa garanten för frihet och ett svenskt EU-utträde är ett steg mot ökad politisk fragmentering.
Johan Hedin:
SvaraRaderaModeraterna eller högern har i alla tider förordat skydd och reglering av svenskt jordbruk.
Bortsett från skyddstullar och garanterat pris på vete hade Sverige ingen jordbrukspolitik värd namnet innan vi anslöt oss till EU.
Det fanns inga sockerkvoter, inga mjölkkvoter eller prisregleringar på något annat än vete.
Socialdemokraterna lovade att slopa prisregleringen på vete 1 januari 1995 och givetvis förordade den protektionistiska högern då medlemskap i tullunionen EU.
Den tradtionella högern är och har alltid varit protektionistisk, eftersom grundpelaren i högerns ekonomiska politik är är omsorgen om företagarnas och böndernas ekonomiska intressen.
Nja... framväxtens av Europa mha "institutionell konkurrens" skedde ju under en period som var ganska långt före dagens nationalstater (med bred nationalism, välfärdsstat, industrialism, etc), dvs 1500-1700-tal... Om man nu jämför med supermakten Kina under samma period.
SvaraRaderaFast då kan vi ju lika gärna ta med perioden 1000-1500 också. Massor av "institutionell konkurrens" i Europa under den perioden, men också religiöst dödande i form av korståg och en allmän utveckling så var ljuår efter Kina och det Arabiska Kalifatet...
Nej. Stelbent byråkratism är inte bra - men idag är det ju snarare nationalstaten som är den starkare sådana kraften, och överstatliga projekt behöver ju inte stagnera som Kina gjorde...
Jo... "institutionell konkurrens" i form av t.ex. olika valutor är givetvis kollektivt vansinne. Människor skall med fördel konkurrera genom bättre o billigare varor och tjänster - inte genom olika "system".
SvaraRaderaTill Johan Hedin:
SvaraRaderaJag håller med om att valutafrågan är komplicerad och att det faktiskt finns vissa saker som talar för euron.
Euron har ju den fördelen att den i likhet med guldmyntfoten upphäver nominella rörelser mellan de olika nationella valutorna.
Jag förordar att insättarskyddet slopas och att Riksbanken likvideras genom att sedelstocken dras in och ersätts med antingen tackguld eller myntat guld.
Sedan får bankerna fylla bankomaterna med löpande skuldebrev.
Ju mer ju fler stater får bestämma över själva desto sannolikare blir det att de fattar bra beslut.
SvaraRaderaOch i vad mån de fattar dåliga beslut drabbas inte så många.
Detta är kärnan i varför hela EU är feltänkt.
Och det måste rimligen finnas en förklaring till varför Europa överglänser nästan all världens länder i fråga om välstånd. Förklaringen kan omöjligen vara EU, eftersom Europa långt innan EU fanns överglänste hela övriga världen.
Framväxten av en avancerad ekonomi i Europa beror troligen till stor del på Europas politiska fragmentering.
Om vi nu hade en period av "institutionell konkurrens" i Europa, från 1000-talet och framåt så var detta under åren 1500-ca 1800 en framgång för Europa, men det var ju sannerligen inget liberalt Europa (innan liberlismen). Korståg, feodalism, våldsamma religiösa krig, slaveri, ofta brutal koloniering, etc...
SvaraRaderaFörst därefter blev ju Europa rika på allvar - i och med att man var ensam i världen med att satsa på liberalism (+ USA och delar av det brittiska samväldet då). Så... liberalism är svaret på Europas rikedom. Under perioden från 1815-1914 var det dessutom inte alls under naitonalstater. Tvärtom så var ju större delen av Europa olika former av imperier under denna tid.
Så... jag menar nog att "fragmenteringen" är av mindre betydelse i sig självt. Det är snarare liberalismen det hänger på (vare sig den är "fragmenterad" eller inom ett "imperium").
EU kan vara bra för detta eller dåligt (de senaste 40-50 åren har man väl varit bägge, genom att riva handelsmurar, men också genom att resa vissa). Inget ting talar ju för att EU per definition är bra eller dåligt. Det blir vad vi gör det till.
Och vad är liberalismens historiska förutsättning?
SvaraRaderaÄr det inte så att liberalismen bygger på att man lyckats identifiera att frihet ger de bästa resultaten och att man sedan ur denna iakttagelse vaskar fram ett intellektuellt system?
Och friheten säkras och befrämjas av att det finns ett otal jurisdiktioner med olika lagstiftning. Oavsett hur antiliberala dessa är är ju en av dem minst dålig och minst dålig sätter då måttstocken och så vidare.
Genom trial and error förstärks processen och till sist kan man formulera en ideologi som bygger på frihet som system.
Antag att det finns 1000 jurisdiktioner och att en av dem är mest liberal - vilket nödvändigtvis måste vara fallet om de inte alla har identisk lagstiftning - vilken jurisdiktion kommer då att blomstra?
Vilken juridiktion kommer att kopieras av de andra?
Kommer de rent av att försöka utveckla de drag man tror gav den mest liberala juridiktionen framgång?
Att en sådan process skall komma igång är mycket osannolikt om alla lever under en och samma jurisdiktion.