Biobränslen gav världen högre matpriser – och ökade koldioxidutsläpp.
Nu verkar det som om frågan kan bli aktuell i den amerikanska presidentvalrörelsen. McCain är skeptisk. Obama tycks ha gått från entusiast till skeptiker. Clinton tycks fortfarande vara ombord på biobränsle-tåget. Den konkreta frågan är om man skall subventionera biobränsle med skattepengar.
Läs mer om detta och om problemen med biobränslen i WSJ»
(Tipstack: Gunnar)
Däremot verkar de inte nyktra till när det gäller fossila bränslen. Snacket om skattesänkningar på bensin är populism när den är som allra värst.
SvaraRaderaBiobränslen gav världen högre matpriser
SvaraRaderaDet är ju en sanning med modifikation.
Biobränslen är en av dom mindre faktorerna och globaliseringen en av dom större.
micke: Kan du begripligt förklara varför globalisering är en faktor som orsakat högre matpriser?
SvaraRaderaDet är riktigt att biobränslen bara är en delorsak till problemet som är en kombination av skördar som slagit fel och minskad tillgång i en värld av hög efterfrågan, där ju människor i samhällen som anammat marknadsekonomi och globalisering lyfts ur fattigdom.
Biobränsle odlas visst på 0,7 procent av all odlingsbar jord. I USA och Brasilien förmodligen på flera procent av jorden.
Men odlades 10 gånger mer än idag och allt etanol var 100 % effektivt i CO2-reduktion (vilket inte är fallet, eftersom alternativa eneergiodlingsformer är långt mer effektiva i att ta tillvara på energin från en större skörd) så skulle ändå bara cirka 0,3 procent av det fossila ersättas.
Nu gäller inte den CO2-minskande effektiviteten, utan 0,2 procent vore en mycket optimistisk siffra, bara det (att ställa mot att potentialen för andra energigrödor på samma åkermark är en minskning av det fossila med 0,6 procent; tre gånger mer).
(Detta kan du själv räkna ut utifrån data i denna artikel och forskning publicerad i Nature, samt utifrån att du vet att andelen fossilt från bilindustrin motsvarar 10-20 procent.)
En total livsmedelskatastrof genom att biobränsle får världens genomslag ger alltså nästan inget av den effekt som biobränslefanatiker tror att den får.
Hur känns det, Micke, att förorda något som inte på effektivaste sätt når det mål du anser är viktigt (att minska CO2) -- som knappt gör någon nytta även om uppoffringen är stora delar av åkermarken och hunger?
Etanolen driver upp priserna. Se på tex majsen. Orimligt med etanol Micke du svammlar som alltid
SvaraRaderaRoberth Ström
Etanolen driver upp priserna.
SvaraRaderaJa men bara tillen mindre del, det som mest driver upp priserna är att sättet att handla i matproduktion har ändrats på ett sätt som gör att marknaden är känsligare.
Det i sin tur är en del av förändringarna i den globala handeln.
Om det hade varit så att priserna hade sjunkit så hade dom flesta på den här bloggen varit överens om att det ytterst var en konsekvens av globaliseringen.
Nu är det alarmisternas fel att folk inte får äta och det är inte sant.
Hur känns det, Micke, att förorda något som inte på effektivaste sätt når det mål du anser är viktigt (att minska CO2) -- som knappt gör någon nytta även om uppoffringen är stora delar av åkermarken och hunger?
SvaraRaderaMärkligt hur radarstyrda folk är.
Att man säger som det är att biobränsleodlingen har en liten effekt på dagens livsmedelspriser är knappast samma sak som om man säger att man anser att biobränslen är en lösning.
Eller hur?
Jag har ingen aning om ...ifall...växthuseffekten är en realitet och jag har ...ännu mindre insikt huruvida den i så fall löses med sockerrör.
Om den är en realitet tror jag att det krävs betydligt mer raffinerad teknik och den tekniken skulle med all sannolikhet utvecklas lika förbannat så ärligt talat är jag inte speciellt orolig.
Vi är runt 6,5 miljarder människor på jorden just nu och befolkningen har fortsätter att öka. Ökar skördarna i samma takt som befolkningen?
SvaraRaderaMicke har delvis rätt i att det är globaliseringens fel att matpriserna ökar. Tack vare globaliseringen ökar välståndet hos Kinas och Indiens enorma befolkningar och då vill de äta samma typ av mat som vi gör i väst, dvs mer kött och mindre grönsaker och ris.
Oljepriset och matpriserna kommer att fortsätta att öka i framtiden eftersom efterfrågan ständigt ökar. Och det ska bli intessant att se vad som händer den dagen oljan börjar ta slut. Inget konstgödsel, inga dieseldrivna jordbruksredskap och enorma arealer jordbruksmark som tas i anspråk för biobränsle.
Micke: Att jag punkterade biobränsle för fordon är för att avfärdande att den leder till höjda matpriser och i förlängningen svält är inkorrekt (oberoende av andra orsaker i dag och givet fortsatt etanolsatsning), och det nämnde jag också.
SvaraRaderaStorbritanniens regerings chefspolicyrådgivare har stoppat etanolförslag bl a om inblandning i bensinstationers pumpar -- ett mildare förslag än det Maud och Reinfeldt inte vågar stoppa i Sverige. Upp på barrikaderna Micke! Här har du faktiskt "Alarmistiska arbetarens klimatblogg" med dig. (Att du är duperad socialist är okej om du nu ägnar dig åt att strida för en vettig sakfråga; nåt socialisten sällan gör. ;) )
Att jag tog upp fakta var för att de som vanligen försvarar etanolsatsningar trots matbrist brukar vara s a s rätt rabiata etanolförespråkare, men jag ber om ursäkt om jag hade en förutfattad mening om dig.
-
Sedan frågade jag hur du menar att globaliseringen driver upp priset, och du skriver: "...det som mest driver upp priserna är att sättet att handla i matproduktion har ändrats på ett sätt som gör att marknaden är känsligare."
Vill du specificera vad du menar?
Och vidare: "Om det hade varit så att priserna hade sjunkit så hade dom flesta på den här bloggen varit överens om att det ytterst var en konsekvens av globaliseringen."
Priserna på mat har minskat på grund av att bättre odlingsmetoder införts, vilket i hög grad beror på influenser mellan länder. Att många blivit rikare och kunnat investera i nya bättre metoder i jordbruket beror också på marknadsekonomi och globalisering. (På Kuba har man dock som bäst en och annan mager ko som dragdjur, ungefär som på 1700-talet.)
Vetepriset låg i genomsnitt mellan mitten av 1800-talet och t o m 1920-talet kring 30-35 dollar per bushel. Sedan sjönk priset mot 10 dollar per bushel, men "spikade" i början av 70-talet till knappt 28 dollar.
Bortsett från nämnda kortvariga spik för 35 år sedan gick priset ned från cirka 10 till 3-4 dollar per bushel, men har nu stigit till över 15 dollar. Graf på vetepriset 1970-2006 (från här), och här 2003-2008. Googlar även en trendgraf 1960-1995 (från här). Trenden nu tillfälligt bruten tycks det.
Så hur förklarar Micke det dramatiska prisfallet mellan 1800- och tidigt 1900-tal respektive sent 1900-tal, och halva dåtidens pris än i dag?
Micke: "Nu är det alarmisternas fel att folk inte får äta och det är inte sant.
Eftersom etanolen också spelar in och pris-utbuds-kurvan är relativt brant vid dagens lägre tillgång -- så att mindre förändringar mellan tillgång och efterfrågan betyder mer för priset -- torde etanolens betydelse inte vara försumbar, och några drabbas nog! Tror du inte det? Det tror i varje fall IFPRI och diverse matorganisationer.
Annars håller jag med om att dagens 0,7 procent av åkermarken till etanol nog inte diskuterats om inte priset gått upp av andra orsaker.
Men denna situation borde få oss att nyktra till beträffande storskalig bioenergi som lösning på energifrågan, och gör vi det kan misstaget glömmas och har vi lärt oss något.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderagunnar ii: "Vi är runt 6,5 miljarder människor på jorden just nu och befolkningen har fortsätter att öka. Ökar skördarna i samma takt som befolkningen?"
SvaraRaderaDetta argument hade väl Malthus? Det finns i dag mark och vatten att försörja 10 miljarder människor på jorden. Jordbruket har utvecklats enormt och medan befolkningsökningen avtar kommer avkastningen i jordbruket fortsätta att förbättras. Den avkastningen har fördubblats på 40 år och Kina är nog närmast självförsörjande på mat i dag där de tagit till sig modern teknik, men även marknad och globalisering är förstås essentiellt för framgången.
Micke kan indirekt ha rätt att orsak till prisökning är globala. Globala standardhöjningar. Fast jag tror inte att han menade det. Han tror nog snarare att globalisering leder till "dålig fördelning" mm.
gunnar ii: "Oljepriset och matpriserna kommer att fortsätta att öka i framtiden eftersom efterfrågan ständigt ökar. Och det ska bli intessant att se vad som händer den dagen oljan börjar ta slut. Inget konstgödsel, inga dieseldrivna jordbruksredskap och enorma arealer jordbruksmark som tas i anspråk för biobränsle."
När oljan börjar ta slut -- då prissignaler gör förändringen odramatisk -- kan kärnkraften ta vid i över 1000 år utan några som helst problem (givet att aggressiva religiösa fundamentalister inte bunkrar kärnvapen och använder dem...).
Det finns dock tecken på att det kan finnas olja för högre konsumtion än idag i ytterligare minst 50 år, men visst är sinande olja en risk om 50-100 år typ. Men tekniken kommer inte att upphöra att serva oss och vi kommer att hitta nya sätt att producera och konsumera energi på. Vi borde använda de metoder vi redan har, såsom ny effektiv kärnkraft.
Energin tar inte slut. Johan Simu menar här att uranet räcker i 30000 år, och här om energin i en sockerbit uran.
Förr eller senare komer det allt att sväva omkring flygande bilar mellan skyskraporna!!! ;-)
Micke kan indirekt ha rätt att orsak till prisökning är globala. Globala standardhöjningar. Fast jag tror inte att han menade det. Han tror nog snarare att globalisering leder till "dålig fördelning" mm.
SvaraRaderaVarför skulle jag mena det om jag inte skriver det?
Jag återger hur ANDRA sammafattat orsakerna till prisläget på livsmedel OCH dom förändringar som gjorts i HUR man numer gör affärer med livsmedel påverkar priserna.
Detta är i sin tur del av det som kallas globaliseringen som ju ytterst handlar om att pengar ska röra sig snabbt och generera maximal vinst och inte (som i det här fallet)garantera att det finns tillräckligt med mat.
Samt återigen.....hade priserna gått ner så hade det hetat att det var den gudomliga globliseringens förtjänst.
Micke: "Jag återger hur ANDRA sammafattat orsakerna till prisläget på livsmedel"
SvaraRaderaDet har jag inte sett att du gör. Inte ens en endaste liten referens.
Micke: "OCH dom förändringar som gjorts i HUR man numer gör affärer med livsmedel påverkar priserna."
Hur menar du att en vidgad marknad, från lokal/nationell till global, påverkar priserna enligt ekonomisk teori? I min bok ökar inte en större marknad priset på varor, utan tvärtom minskar de då saker produceras där de är lönsammast att producera. Vidare sker en bättre fördelning av resurser i bristsituationer, så priset bör tvärtemot vad du påstår bli stabilare.
Även här vore det bra om du kunde ge någon referens.
Micke: "Detta är i sin tur del av det som kallas globaliseringen"
Det bör framgå av en referens, som du antagligen ingen har.
Micke: "som ju ytterst handlar om att pengar ska röra sig snabbt och generera maximal vinst och inte (som i det här fallet)garantera att det finns tillräckligt med mat."
Om handel mellan människor inte garanterar att det finns tillräckligt med mat när resurserna är knappa så kräver det för det första globala (globaliserade) hjälporganisationer som skjuter till mat till de som ingen har, och de för det andra så har dessa organisationer unisont klagat på att etanolsatsningarna ökat priset så att möjligheten att hjälpa minskat.
Du vill tydligen ersätta fördelning i en fri marknad med mindre marknad och mindre globalisering. Är det nationellt kontrollerade ekonomier dl förordar? Det kallas vanligen socialism, och den har som jag nämnde inte alls lyckats på Kuba eller någon annanstans heller för den delen.
Min förklaring att du tror "att globalisering leder till 'dålig fördelning' mm" var ju korrekt i och med att du skriver att en global marknadsekonomi genom att marknadens vinstbegär inte kan "garantera att det finns tillräckligt med mat". Så varför svarar du så ilsket att du inte menade det?
Marknaden utesluter inte att hjälporganisationer finns som bistår de mest utsatta med mat, och de verkar också som företag, med budget och med vinster, på en globaliserad marknad. Det finns goda människor som delar med sig av sina resurser till dem, men nu behöver de alltså mycket mer pengar än förr för att köpa samma mängd mat, och det lyckas de delvis med att samla in, plus att de sparat i buffertar.
På Kuba, i gamla Sovjetunionen, i Mugabes diktatur och på så många andra håll var och är däremot konstant hunger svält. Socialister gillar de lösningarna.
Du har ännu inte skrivit vad ditt alternativ är, men genom att du fördömer det globaliserade och marknaden så kan jag väl få fråga dig om ditt alternativ är nationalism och frånvaro av marknad? Är det så?
Bli nu inte arg för att jag konkritiserade frågan.
Globaliseringen är ett faktum.
SvaraRaderaFörklara du varför den ger 50 procent högre priser på något år när den ska ge lägre priser innan du talar om att den fungerar eller ifrågasätter att man ens nämner den i sammanhamnget.
Du har ännu inte skrivit vad ditt alternativ
Korrekt Jag har inget alternativ.Jag är inte ekonom.
Det betyder inte att det är fel att konstarera att det regnar...om det regnar.
En detalj i sammanhanget är att trenden var att befolkningstillväxten skulle plana ut kring år 2050. Helt enkelt på grund av att folk får det tillräckligt bra för att slippa avla sina pensionsförsäkringar.
SvaraRaderaMen nu verkar det som om den trenden bryts. Tillbaka till "många barn är lika med tryggad ålderdom".
Suck.
Ett inlägg...
SvaraRadera