Sanna Rayman, SvD: Om några år kommer vi att skratta åt alltihop»
Nicklas Lundblad: Att balansera upphovsrätt och integritet i IPRED - spännande!»
Nicklas Lundblad: IPRED och proportionaliteten»
Oscar Swartz: Kulturarbetare missförstår: Exemplarförsäljning död»
Opassande: Nu är det dags att spurta»
Bloggposten på Opassande uppmärksammar att riksdagsmännen just nu får massmail från avsändare som säger sig vara för IPRED1 / piratjägarlagen. Det är hög tid för oss andra att öka. Läs! Handla!
Besinnin. Realism. Den högröstade bloggsfäören engagerar bara en obetydlig del av folket och saknar därför verklig kraft, något Maktens Herrar nu har börjat komma underfund med. Nåpgot måste göras. Taktik övervägas, allianser byggas. Medc enbart moralisk indignation kommer vi ingenstans.
SvaraRaderaJag kompletterar med en viktig länk:
Rösta på Piratpartiet!
Peter Ingestad, Solna
Samt
SvaraRaderaOlof Hallonsten: Är det något fildelning är, så är det i alla fall inte stöld.
Missa inte danska antipiratbyråns schablonvärden för skadeståndsberäkning:
SvaraRaderaDanska Antipiratgruppens utpressningsbrev
Det danska brevet från antipiratbyrån
Apropå Sanna Raymans artikel:
SvaraRaderaJag betalar för musik. Ingen kan inte fo fatt i Ola Magnells Svartman utan att betala till den gitarrtillverkare som ger ut CD:n, och om någon skulle lägga ut den eller t ex klassisk musik jag konsumerar på nätet skulle jag rapportera det, eftersom att då konstnärerna inte skulle få betalt.
Smal musik säljs mycket på CD, och oansvariga kids på nätet som inte har smak för annat än skräp kan väl hålla på med sitt fildelande i strid mot lagen, men någon hög kultur sprider de ju inte.
Jag gråter inte över att masskulturens artister snuvas i och med fildelning, men vi kan inte ändra lagen. Det skulle krossa kvalitetsmusiken.
musiköra:"Smal musik säljs mycket på CD, och oansvariga kids på nätet som inte har smak för annat än skräp kan väl hålla på med sitt fildelande i strid mot lagen, men någon hög kultur sprider de ju inte."
SvaraRaderaSå här kan det gå när man inte riktigt vet vad man talar om. Visst stämmer det att smal musik är lättare att få tag på som cd än som nerladdning, om man bara känner till pirate bay. Och om artisterna är "nya" så de inte blivit out of print än.
Det finns nämligen en massa privata trackers där utbudet av film, musik eller spel är otroligt mycket bättre än någon existerande butik. Där folk delar med sig av smal kultur. "hög" kultur som du säger vad du nu menar med det, kanske gammal fransk film eller något sådant? Bespara mig din elitiskta syn på kultur.
Men för att ta ett exempel om varför fildelning är bra för kulturen. Om man tex vill ha hardcore från 80/90-talet så blir det riktigt svårt då mycket släpptes i ca 500 exemplar och är out of print. Detta är ganska lätt att hitta på nätet i form av fildelning men omöjligt att köpa i någon butik på stan eller på nätet. Fast det kanske var ett dåligt exempel eftersom hardcore knappast är hög kultur. Skulle kanske tagit något mer avant-garde fast det är ju jättelätt att hitta i butik...
// uyy
"Det finns nämligen en massa privata trackers där utbudet av film, musik eller spel är otroligt mycket bättre än någon existerande butik."
SvaraRaderaHar de den musik jag nämnde?
Vidare sprids inte den musik jag skaffar fritt på nätet (och förmodligen inte i de nätverk du nämner), och att den inte sprids fritt beror på bl a att det är ett förbud. Inte sant?
Vidare: Om lagen skulle ändras så skulle det ändra människors moral, d v s deras beteende. Då skulle t ex de som nu avstår från att lägga ut material med smala artister med kvalitet med säkerhet börja göra det, vilket artister och bolag som producerar dem skulle märka som ett efterfrågeras av den inspelade musiken. Artister skulle förlora inkomster av inspelningar.
Jag skulle nog kunna tänka mig att betala ett par hundra kronor varje månad för ett abonnemang där den typ av musik som jag gillar med både nya och gamla - smala och breda artister, finns tillgängliga för obegränsad nedladdning på ett enkelt sätt. I detta abonnemang så fick jag alltid reda på nya grupper och musiker inom den genre jag föredrar. Lite som att gå till biblioteket och låna böcker. Det blir väl i huvudsak denna nyhets/uppdateringsstjänst som jag alltså är beredd att betala för. Sedan får min inbetalda avgift fördelas i procent till de artister jag laddar ner av. Dessutom får jag ladda ner vad som helst och hur mycket som helst. Ju fler som nyttjar tjänsten, desto fler artister som får betalt.
SvaraRaderaFörresten... Wikipedia är en idéell skapelse som lever enbart på de donationer som dess nyttjare skickar. Varför skulle inte detta även kunna fungera med musiker? Då gärna med den uppdateringsstjänst som jag nämnde ovan.
Hej HAX,
SvaraRaderaKryp upp ur kloaken och fråga Prof Bo Rothstein vad du ska tycka, och skriv sedan detta i prasselpress.
Donera sedan en sekatör till närmsta häkte, så har du gjort din samhälleliga plikt tillfyllo.
Reinfeld vill ha FRA, böj dig för överhögheten.
Nöj dig med om häktena har varsin sekatör
Artister borde kunna ge ut sin musik gratis, men ta betalt för konserter och du "extratillbehör" som faktiskt går att sälja till sina fans. Kan då vara en bok, tidning, fotoalbum, posters eller t-shirts mm.
SvaraRaderaInnan CD-åldern inträdde, så kom all musik på vinyl. Att köpa en LP-skiva var inte enbart att njuta av lyssningen. Pga av LP:ns storlek så fanns det mycket utrymme för stora bilder på framsidan, samt bilder och texter på baksidan. Dessutom brukade det inuti även följa med konvolut osv i normalt läsbart format. Till skillnad mot CD-formatet, där man nästanfår ha förstoringsglas för att kunna titta eller läsa innehållet i konvolutet.
Som fans vill man alltså ha genuina och intressanta saker i "hårdvara" från sina "idoler". Finns ju inget digitalt som kan ersätta saker som man faktiskt kan "hålla i handen".
Sedan förstår jag inte gnäller från film och musikbranchen. Fram till VHS-bandspelarnas intåg, så har det alltid varit biobesöken som dessa har tjänat pengar på. För musikerna har det alltså varit konserterna. Faller med Louis Armstrong, som nämndes på nåt ställe, är lysande. Musiker på denna tid var alltid tvugna att ständigt vara "ute och jobba" genom spelningar och konserter, för att kunna få inkomster. Att kunna bli miljonär på att kränga kopior av en liten plastbit i ett par år, är väl lite för bra för att vara sant. Ungefär som om en snickare skulle kunna bygga ett enda hus vart 4:e år och däremellan kunna leva gott på att ge ut digitala kopior på detta huset. Både snickeri och musik är väl skapande hantverk...!?
En sak som jag verkligen ser fram emot, ifall vi nu får den där IPRED lagen, är alla fina lagliga alternativ som kommer att poppa upp. Jag är ju iofs bara lekman, så givetvis är musikbranchens vardag inget som jag ens kan få det minsta grepp om, men, att man ända sen Napsters tid klagat över att lagarna måste skärpas, så att lagliga alternativ kan plockas fram är för mig en gåta.
SvaraRadera/Smen
@smen
SvaraRaderaDet finns alternativ redan idag.
CDON har en tjänst där man kan ladda ner låtar för 10kr låten, jag anser att de kan sänka priset rejält men det är ändå ett av de eftersökta alternativen
Spotify är ett annat alternativ där du som konsument kan välja mellan gratisversionen där du får en reklamjingel emellanåt eller betala 99kr/mån för att slippa den.
Itunes, Jamba, tom Nokia har tjänster för nedladdning av musik.
Vill du titta på filmer finns det nu också alternativ till dyra DvD-skivor, exempelvis MediaNow och Film2Now
Inga av dessa är tack vare medieindustrin, snarare tvärtom så har dessa affärsmetoder aktivt motarbetats just för att bla skivbolagen ska fortsätta pungslå musikälskare på 179-199kr för en skiva som kostar mindre än en femma att producera.
Ska man betala för kreatörers verk är en fråga som man nog ska modifiera till:
Vad är du beredd att betala för att få tillgång till kreatörernas verk.
Säger då majoriteten 99kr per skiva så är det där marknaden finns, inte på dubbla summan.