Sverige kan låta bli att införa teledatalagtringen.
I Svenska Dagbladet säger den norske advokaten Jon Wessel-Aas...
"Jag tror att det kommer att överklagas. Om det sedan blir av någon i Norge, Sverige, Danmark, Storbritannien eller något annat land återstår att se. Men det här är ett typiskt exempel där EU-lagar kommer i konflikt med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna."
Han påpekar också att EG-domstolens beslut i går bara rör de formella grunderna för beslutet om datalagringsdirektivet. Än så länge är det inte prövat mot europakonvensionen.
Erik Josefsson (v) håller med. Tidningen skriver...
"Han [Josefsson] jämför med en dom i Europadomstolen från december, där det konstateras att Storbritannien bryter mot de mänskliga rättigheterna när polisen sparar information om dna, fingeravtryck och cellprover från personer som inte dömts för något brott.
– Det är bara att byta ut den typ av data som de sparat mot det som ska sparas enligt datadirektivet så ser man att Sverige skulle vinna."
Länk»
I sin blogg skriver Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder att...
"Det är tillräckligt sannolikt att han har rätt för att Sverige ska avstå från att lagstifta, invänta EU:s krav och sedan ta fajten till domstol. Att det var Thomas Bodstöm och därigenom Sverige som eldade på om lagen inom EU får vi ta med fattning. Det ska nog gå. (...)
Även om lagen inte skulle visa sig strida mot Europakonventionen strider den mot allt vad allmän anständighet heter. Icke misstänkta personer ska inte behöva få sin kommunikation kartlagd. Vi har stater för att skydda oss mot sådant, inte för att själva ägna sig åt det."
Länk»
Börjar motståndet äntligen ta sig? Det har i vart fall politisk bredd.
Och det är klart att Sverige kan låta bli att införa EU:s datalagringsdirektiv. Vi harju till exempel låtit bli att införa EU:s besynnerliga avloppsdirektiv utan att landet har gått under.
Sverige behöver inte införa NÅGON av SovjetEUnionens galenskaper.
SvaraRaderaSverige kan nämligen lämna organisationen.
Kan kanske, men man kommer inte göra det. Dessa lagar är deras våta drömmer.
SvaraRaderaHur lang tid tar det innan Europakonventionen skrivs om för att passa övervakningssamhället?
SvaraRaderaEn av livets små absurditeter: Det är först med det nya fördraget som EU får en utträdesparagraf.
SvaraRadera@joel: Det är inte så troligt, europarådet har inget intresse i det. Däremot får ju EU i och med lissabonfördraget sin egen "Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna". Kanske är den mer övervakningsvänlig? Då skulle EU kanske kunna peka på sin egen stadga och strunta i europakonventionen.
SvaraRaderaUtträdesparagraf behövs inte eftersom utträdde ur internationella organisationer regleras av Wien-konventionen. Inte heller FN har en utträdesparagraf.
SvaraRaderaDet faktum att man infört en utträdesparagraf i Lissabonfördraget är däremot oroande eftersom det implicerar att Wien-konventionen inte skulle gälla (annars skulle ju inte paragrafen behövas)
Till Simon: Det är ju därför de inför det. Rättighetsstadgan i Lissabonfördraget i jämförelse med vår grundlag skiljer sig på fyra avgörande punkter. Följande rättigheter som finns grundmurat inskrivna i vår författning saknas i Lissabonfördragets rättsstadga och dessa är:
SvaraRadera1. Rätten till skydd mot hemlig avlyssning.
2. Rätten till skydd mot åsiktsregistrering
3. Rätten till skydd mot godtyckligt frihetsberövande
4. Rätten att delta i demonstration på allmän plats.
Dessa rättigheter saknas i Lissabonfördragets rättighetskatalog.
Och i vår grundlag står att mer makt får inte överföras till EU med mindre än att rättighetskatalogerna överensstämmer, och det gör de alltså inte, därför kan inte ratificeringen anses legitim.