Budskap: folket skall berövas internet och kunskap reserveras för de rika. Det är brutal klasspolitik. Ingenting annat. Folket skall till varje pris förslavas, är agendan.
Peter Wolodarskis smutsiga illfundighet är solklar. Problemet definieras korrekt: ett bristfälligt betalningssystem, som underminerar värdefullt journalistiskt arbete. Boten kurerar sjukdomen genom att döda patienten och står dessutom för skamlöst samhällsekonomiskt resursförstöring genom utkrävande av marknadsmässig styckeprisersättning för en vara med fallande styckkostnader, vilket är nationalekonomiskt pristeoretiskt elementum benäget begravet av den nationalekonomiska vetsnskapens dödliga retrovirus: nyliberalismens intellektuella HIV.
Den korrekta lösningen, som Peter Wolodarski utmärkt väl själv förstår, är offentlig finansiering genom skatteuttag med kraftig progression. Peter Wolodarski har nu definitivt definierat sig själv som en skurk, en bedragare, och ett viljelöst redskap åt det despreata reaktionära monopolkapital som nu går till ursinnig attack mot folkets välfärd, frihet och medborgerliga rättigheter genom öppen destruktion av modern teknologi, avsiktligt underminerande av demokratins grundvalar; med all kraft skall utveckling, framsteg och tillväst vandas i8 sin motsats; klockans visare tvingas nu att att gå moturs. DET är Peter Wolodarskis agenda. Det är bara värt förakt.
Piratpartiet skall man inte lita på. Deras verkliga agenda är att dupera medelklassen för att likt Gudrun Schyman komma upp sig i smöret via ett nischatr parti i val med minimalt folkengagemang och på så sätt skaffa sig demokratiskt oåtkomliga sinekurer för att sedan leva i lyx utan varje spår av demokratisk insn samt systematiskt fortsätta dupera folket med symboliska utspel utan varje spår av verkligt inflytande i sakfrågan. I synnerhethet Rick Falkvinge är en bara alltför pinsamt knullsugen karriärpsykopat och förrädare han med såsom nästan alla andra; t ex Christian Engström; båda är livrädda för mig, eftersom jag ensam genomskådar dem. Korrekt paroll:
Men Hax, såhär dryga 10 år senare är det fortfarande några frågor kring Docklands som jag funderar mycket på. Jag var ganska ung på den tiden, och jag gick både på Docklands och hängde i periferin till Frihetsfronten. Jag vet att kopplingen Frihetsfronten - Docklands förnekats genom åren, dock finns det ett stort överlapp mellan personerna i båda organisationer. Jag såg själv Hinze och Varveus kuvertera Docklandsutskick på Herkulesgatan. Jag förstår att det inte finns en officiell koppling, men jag är intresserad av hur snacket gick. Vad tyckte folk inom Frihetsfronten om Docklands? Ni måste ju ha pratat med varandra om det här ganska mycket.
Anledning till att jag tycker det är viktigt att få svar är dels för att få en djupare förståelse kring vad som hände, men även för att ge många människor sinnefrid. Vad var det som hände egentligen? Den äldre generationen inom raverörelsen (folk som är 35-45 år gamla idag) kände att Docklads förstörde väldigt mycket, och många känner sig även idag utnyttjade. Det finns många som är väldigt bittra helt enkelt. Jag antar att det fanns liknande tongånger inom Frihetsfronten? Samtidigt hade alla en gemensam fiende i och med polisen och senare ravekommissionen. Det var bra att drogdebatten kom på tal, men samtidigt var det ofta riktiga knäppgökar som företrädare i en extremt uppskruvad debatt.
Hela debaclet lämnar en väldigt sur eftersmak. Vi var många som ganska naivt stod på barrikaderna, men jag kan inte undgå känslan av att det hela var ett stort jippo dirigerat av Hinze och Varveus.
Det fanns bra eldsjälar inom Fritt Forum som drev Docklands, och den tidiga ambitionen var säkert att skapa en grym technoklubb, men någongång strax innan razziorna måste något ha gått snett. Det fanns många som såg vart det var på väg; att förneka förekomsten av mycket droger bland väldigt unga människor är löjligt. Sen under veckorna med razziorna spårade allt ur till ett politiskt jippo utan dess like. En fredlig, ganska godtrogen ungdomsrörelse blev plötsligt symbolen för något de flesta varken förstod eller kunde stå bakom. Hinze och Varveus visste precis vilka trådar de skulle dra i, och som sagt, en viss känsla av att ha blivit utnyttjad finns där.
Jag antar att samma känslor måste ha infunnit sig inom Frihetsfronten. Hur nära var kopplingen, och hur gick diskussionerna? Vems var lokalen på Herkulesgatan och vilka hade tillgång till den?
Missförstå mig rätt nu; jag beskyller inte Docklands för att det fanns alldeles för många 16-åringar som knaprade alldeles för mycket E och LSD; det var säkert en oväntad bieffekt. Jag menar dock att Docklands misskötte drogdebatten och dödade den debatten för många år framöver, samt att de i allra högsta grad provocerade fram en reaktion från polisen som ödelade raverörelsen för ett par år. Jag tror att varken raverörelsen, den drogliberala rörelsen eller några nyliberalter gick som segrare ur striden.
Det där kan man diskutera en hel kväll. En del av svaren finns i dokumentären.
Men den korta versionen är väl att Docklands blev en självständig utväxt från Frihetsfronten. Utan andra egentliga kopplingar än att det, tidigare, delvis var samma personer i båda verksamheterna.
En ny slags verksamhet, som sköttes av *vissa* av dem som varit med i den gamla, helt enkelt. En annan och annorlunda verksamhet. Och som kanske var drogromantisk snarare än drogliberal. (Vilket ibland, rätt oförskyllt, har slagit tillbaka mot oss i fronten.)
Själv var jag intresserad av den politiska verksamheten och var inte aktiv i driften av klubbverksamheten, varken på Tritnaha, Herkulesgatan eller Docklands. (Även om de två första verksamheterna ägde rum i samma lokaler som FF hade sina möten.)
Folk utvecklas åt olika håll. Man kan se det som sekteristisk splittring, avknoppning, diversifiering eller vad som helst.
Sedan blev det i och för sig politik av allt igen, när polisen började storma Docklands.
Men det som skedde på Docklands var ändå Varveus och Hinzes grej, inte frontens.
Det var väl kul med klubbverksamhet. Men det jag saknar är mer den gamla aktivismen - som det nu är dags att borsta av igen, från en helt "ny" teknisk plattform.
Detta blev möjligen pladdrigt. Lyssna på dokumentären och återkom sedan om du har fler frågor.
Missförstå mig rätt nu; jag beskyller inte Docklands för att det fanns alldeles för många 16-åringar som knaprade alldeles för mycket E och LSD; det var säkert en oväntad bieffekt. Det kan knappast ha varit en oväntat bieffekt eftersom Docklands som fenomen var en konsekvens av ett skeende där droger hade mycket stor betydelse.
Utan att ha hört reportaget kan förmodligen Mikael Jägerbrands Docklandsboken vara en bra relief. Skriven av en av personerna som var involverad på slutet.
Måste säga att jag saknar den familj som jag endå tycker att vi var fram till första razian. Såhär i efterhand kan jag ju tycka att jag kanske borde gort mer än jag gorde då. Men när man är totalt uppfylld av kärlek Och helt inne i musiken som jag var då. Jag minns det som att jag precis mysst ner mig med någon trevlig i chillen och pang!!! -NER PÅ GOLVET! DETTA ÄR EN RAZIA! shit, va fan händer. Ner för trapporna. Bygglampa va fan och ArkivX-ficklampor. Jaha i ögonen?! Va fan... Va ska dom med vapnena till???
Då hadde jag inte sett så mycke vapen förut, Och ennu mindre 90 stycken på en gång.
Så jag hamnade i någon sorts låtsasvärd och tittade på dålig actionfilm.
En fråga som alldrig blev ställd varken då eller nu Är ju vad dom förväntade sig att hitta där.
90 beväpnade poliser mot ett gäng glada ungdommar.
DN sluter upp på den nattsvarta kontrarevolutionens sida:
SvaraRaderahttp://www.dn.se/opinion/signerat/parasiternas-paradis-1.847323
Budskap: folket skall berövas internet och kunskap reserveras för de rika. Det är brutal klasspolitik. Ingenting annat. Folket skall till varje pris förslavas, är agendan.
Peter Wolodarskis smutsiga illfundighet är solklar. Problemet definieras korrekt: ett bristfälligt betalningssystem, som underminerar värdefullt journalistiskt arbete. Boten kurerar sjukdomen genom att döda patienten och står dessutom för skamlöst samhällsekonomiskt resursförstöring genom utkrävande av marknadsmässig styckeprisersättning för en vara med fallande styckkostnader, vilket är nationalekonomiskt pristeoretiskt elementum benäget begravet av den nationalekonomiska vetsnskapens dödliga retrovirus: nyliberalismens intellektuella HIV.
Den korrekta lösningen, som Peter Wolodarski utmärkt väl själv förstår, är offentlig finansiering genom skatteuttag med kraftig progression. Peter Wolodarski har nu definitivt definierat sig själv som en skurk, en bedragare, och ett viljelöst redskap åt det despreata reaktionära monopolkapital som nu går till ursinnig attack mot folkets välfärd, frihet och medborgerliga rättigheter genom öppen destruktion av modern teknologi, avsiktligt underminerande av demokratins grundvalar; med all kraft skall utveckling, framsteg och tillväst vandas i8 sin motsats; klockans visare tvingas nu att att gå moturs. DET är Peter Wolodarskis agenda. Det är bara värt förakt.
Piratpartiet skall man inte lita på. Deras verkliga agenda är att dupera medelklassen för att likt Gudrun Schyman komma upp sig i smöret via ett nischatr parti i val med minimalt folkengagemang och på så sätt skaffa sig demokratiskt oåtkomliga sinekurer för att sedan leva i lyx utan varje spår av demokratisk insn samt systematiskt fortsätta dupera folket med symboliska utspel utan varje spår av verkligt inflytande i sakfrågan. I synnerhethet Rick Falkvinge är en bara alltför pinsamt knullsugen karriärpsykopat och förrädare han med såsom nästan alla andra; t ex Christian Engström; båda är livrädda för mig, eftersom jag ensam genomskådar dem. Korrekt paroll:
SVERIGE UT UR EU!
- Peter Ingestad, Solna
Jag har inte hunnit lyssna på dokumentären ännu.
SvaraRaderaMen Hax, såhär dryga 10 år senare är det fortfarande några frågor kring Docklands som jag funderar mycket på. Jag var ganska ung på den tiden, och jag gick både på Docklands och hängde i periferin till Frihetsfronten. Jag vet att kopplingen Frihetsfronten - Docklands förnekats genom åren, dock finns det ett stort överlapp mellan personerna i båda organisationer. Jag såg själv Hinze och Varveus kuvertera Docklandsutskick på Herkulesgatan. Jag förstår att det inte finns en officiell koppling, men jag är intresserad av hur snacket gick. Vad tyckte folk inom Frihetsfronten om Docklands? Ni måste ju ha pratat med varandra om det här ganska mycket.
Anledning till att jag tycker det är viktigt att få svar är dels för att få en djupare förståelse kring vad som hände, men även för att ge många människor sinnefrid. Vad var det som hände egentligen? Den äldre generationen inom raverörelsen (folk som är 35-45 år gamla idag) kände att Docklads förstörde väldigt mycket, och många känner sig även idag utnyttjade. Det finns många som är väldigt bittra helt enkelt. Jag antar att det fanns liknande tongånger inom Frihetsfronten? Samtidigt hade alla en gemensam fiende i och med polisen och senare ravekommissionen. Det var bra att drogdebatten kom på tal, men samtidigt var det ofta riktiga knäppgökar som företrädare i en extremt uppskruvad debatt.
Hela debaclet lämnar en väldigt sur eftersmak. Vi var många som ganska naivt stod på barrikaderna, men jag kan inte undgå känslan av att det hela var ett stort jippo dirigerat av Hinze och Varveus.
Det fanns bra eldsjälar inom Fritt Forum som drev Docklands, och den tidiga ambitionen var säkert att skapa en grym technoklubb, men någongång strax innan razziorna måste något ha gått snett. Det fanns många som såg vart det var på väg; att förneka förekomsten av mycket droger bland väldigt unga människor är löjligt. Sen under veckorna med razziorna spårade allt ur till ett politiskt jippo utan dess like. En fredlig, ganska godtrogen ungdomsrörelse blev plötsligt symbolen för något de flesta varken förstod eller kunde stå bakom. Hinze och Varveus visste precis vilka trådar de skulle dra i, och som sagt, en viss känsla av att ha blivit utnyttjad finns där.
Jag antar att samma känslor måste ha infunnit sig inom Frihetsfronten. Hur nära var kopplingen, och hur gick diskussionerna? Vems var lokalen på Herkulesgatan och vilka hade tillgång till den?
Missförstå mig rätt nu; jag beskyller inte Docklands för att det fanns alldeles för många 16-åringar som knaprade alldeles för mycket E och LSD; det var säkert en oväntad bieffekt. Jag menar dock att Docklands misskötte drogdebatten och dödade den debatten för många år framöver, samt att de i allra högsta grad provocerade fram en reaktion från polisen som ödelade raverörelsen för ett par år. Jag tror att varken raverörelsen, den drogliberala rörelsen eller några nyliberalter gick som segrare ur striden.
Kraxpelax, tack för länken (DN) som samanfattar rådande situationen: "Dysfunctional system".
SvaraRaderaVad ska dem göra när man slutar att köpa deras blaska (som är slöseri på träd), stjäla skattebetalarnas pengar som bankirer gör?
Anonym:
SvaraRaderaDet där kan man diskutera en hel kväll. En del av svaren finns i dokumentären.
Men den korta versionen är väl att Docklands blev en självständig utväxt från Frihetsfronten. Utan andra egentliga kopplingar än att det, tidigare, delvis var samma personer i båda verksamheterna.
En ny slags verksamhet, som sköttes av *vissa* av dem som varit med i den gamla, helt enkelt. En annan och annorlunda verksamhet. Och som kanske var drogromantisk snarare än drogliberal. (Vilket ibland, rätt oförskyllt, har slagit tillbaka mot oss i fronten.)
Själv var jag intresserad av den politiska verksamheten och var inte aktiv i driften av klubbverksamheten, varken på Tritnaha, Herkulesgatan eller Docklands. (Även om de två första verksamheterna ägde rum i samma lokaler som FF hade sina möten.)
Folk utvecklas åt olika håll. Man kan se det som sekteristisk splittring, avknoppning, diversifiering eller vad som helst.
Sedan blev det i och för sig politik av allt igen, när polisen började storma Docklands.
Men det som skedde på Docklands var ändå Varveus och Hinzes grej, inte frontens.
Det var väl kul med klubbverksamhet. Men det jag saknar är mer den gamla aktivismen - som det nu är dags att borsta av igen, från en helt "ny" teknisk plattform.
Detta blev möjligen pladdrigt. Lyssna på dokumentären och återkom sedan om du har fler frågor.
Missförstå mig rätt nu; jag beskyller inte Docklands för att det fanns alldeles för många 16-åringar som knaprade alldeles för mycket E och LSD; det var säkert en oväntad bieffekt. Det kan knappast ha varit en oväntat bieffekt eftersom Docklands som fenomen var en konsekvens av ett skeende där droger hade mycket stor betydelse.
SvaraRaderaUtan att ha hört reportaget kan förmodligen Mikael Jägerbrands Docklandsboken vara en bra relief. Skriven av en av personerna som var involverad på slutet.
SvaraRaderaTack för svaret Henrik! Det var inte alls pladdrigt!
SvaraRadera/Anonym
Måste säga att jag saknar den familj
SvaraRaderasom jag endå tycker att vi var fram till första razian.
Såhär i efterhand kan jag ju tycka att jag kanske borde gort mer än jag gorde då.
Men när man är totalt uppfylld av kärlek
Och helt inne i musiken som jag var då.
Jag minns det som att jag precis mysst ner mig med någon trevlig i chillen och pang!!!
-NER PÅ GOLVET!
DETTA ÄR EN RAZIA!
shit, va fan händer.
Ner för trapporna.
Bygglampa va fan och ArkivX-ficklampor. Jaha i ögonen?! Va fan...
Va ska dom med vapnena till???
Då hadde jag inte sett så mycke vapen förut,
Och ennu mindre 90 stycken på en gång.
Så jag hamnade i någon sorts låtsasvärd och tittade på dålig actionfilm.
En fråga som alldrig blev ställd varken då eller nu
Är ju vad dom förväntade sig att hitta där.
90 beväpnade poliser mot ett gäng glada ungdommar.