Sverige, EU och USA

Jag gillar USA. Eller, snarare, jag gillar det USA som jag tror att jag kände.

Utan amerikansk hjälp hade Europa inte kunnat slå tillbaka nazisterna eller hålla kommunisterna stången. Vi har mycket att vara tacksamma för.

Samtidigt är jag bekymrad över hur medborgerliga fri- och rättigheter inskränks, hur korporativismen breder ut sig och hur kommandoekonomiska principer får politiskt fäste i USA.

Och det är oroväckande när de som borde vara the Good Guys allt oftare struntar i att spela efter regelboken. Skall man vara en "beacon of light" – då måste man även bete sig därefter.

I takt med att amerikanska ambassadtelegram släpps av Wikileaks får vi bekräftat det många av oss misstänkte: Utrullningen av den svenska övervakningsstaten uppmuntras av USA. De lagar som till exempel inskränker internets frihet – de har ofta sitt ursprung hos den amerikanska nöjesindustrin och säljs in till våra politiker med amerikanska diplomaters hjälp.

I EU är det amerikanska inflytandet ännu tydligare. Ett talande exempel är Europaparlamentets uppseendeväckande helomsvängning vad gäller Swift-avtalet, där alla stora partigrupper bytte åsikt över en natt. Efter önskemål från USA.

I fråga efter fråga ser man Europaparlamentets kristdemokratiska (katolskt dominerade) EPP-grupp vara så förutsägbar att det nästan blir komiskt. Finns det en möjlighet för dem att sätta relationerna till USA framför de egna medborgarnas intressen – då gör de det.

Vi måste prata om det här. Visst, vi har ofta gemensamma intressen med USA. Och det är fortfarande USA vi ber om hjälp när något fuckar ur på det geopolitiska planet. Det finns en stark kulturell samhörighet och nära band.

Men ändå. Svenska och europeiska politiker måste borde väl ändå sätta de egna medborgarnas bästa framför en främmande makts intressen? Även om det är en främmande makt som man råkar gilla.

Svenska riksdagsledamöter sitter inte i riksdagen för att springa andra länders ärenden.

Europaparlamentets ledamöter förväntas företräda sina väljare och den europeiska unionens alla medborgare – inte främmande makt.

Enkelt uttryckt: Amerikas Förenta Stater skall vara våra vänner – inte våra herrar.

Detta påpekande borde inte vara speciellt kontroversiellt...