2015-04-13

Svenska datalagringen till EU-domstolen


Det mesta pekar nu på att Kammarrätten kommer att sända frågan om den svenska datalagringen till EU-domstolen för förhandsprövning. [Länk»]

Detta är, redan i sig, ett tecken på att Kammarrätten inte är beredd att köpa regeringens och utredare Heckschers åsikt om att datalagringen kan fortsätta. I vart fall inte rakt av.

Rimligen kommer EU-domstolen att ge Sverige bakläxa. När denna domstol upphävde EU:s datalagringsdirektiv för ett år sedan – då var en av huvudpunkterna att direktivet föreskriver lagring av data om alla människors alla telekommunikationer, oavsett om det finns misstanke om brott eller ej. Man ansåg att detta bryter mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om vår rätt till privatliv.

Om det är vad EU-domstolen kommer att landa i (igen) – då duger det inte att putsa på detaljer i den svenska lagen. Då faller ett av dess fundament. Då måste lagen om datalagring rivas upp helt.

EU-kommissionen har redan kastat in handduken och meddelat att den inte kommer att lägga fram något nytt datalagringsdirektiv. Så det finns varken något juridiskt eller politiskt stöd från EU för att backa upp en fortsatt svensk datalagring.

Vilket är intressant om man drar sig till minnes den svenska debatten innan riksdagen införde lagen. Då hette det att man egentligen inte ville, men att EU tvingade oss att datalagra. I dag råder den omvända situationen. Det finns inget krav från EU om fortsatt datalagring. Men då anses inte EU-argumentet vara relevant längre...

Regeringen, allianspartierna och SD visar dock inga tecken på att vilja avsluta lagringen av data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Se även - EU: Data retention – an up-to-date summary »

Uppdatering: Relevant och en smula oroväckande input från Amelia Andersdotter i kommentarerna nedan.

8 kommentarer:

  1. Det är inte alls säkert att EU-domstolen ger Sverige en bakläxa. Dataskydd.NET gjorde en stor kartläggning av samtliga tidigare datalagringsdomar i Europa 18 mars 2015. Resultate av den är att EU-domstolen och nationella domstolar i 100% av de fall där rättsprocessen inte inletts av en människorättsorganisation upprätthållit och legitimerat datalagring.

    CJEU dömer olika beroende på vem som blir AG och vilken domare som blir rapportör. Eftersom Tele2 är ett företag är det inte säkert att vi får en MR-expert, utan kanske snarare en expert på telekomlagstiftning.

    EU-domstolen har heller inte i sitt tidigare avgörande gjort som t ex rumänska konstitutionsdomstolen (som sonika konstaterat att man inte får vända på oskuldspresumptionen) utan istället gjort datalagring till en fråga om säkerhetsåtgärder. Jag skulle vilja se datalagring prövad under artikel 48 i stadgan, snarare än artiklarna 7 och 8, men det kräver ett helt annat fokus än de nuvarande stämningarna tyvärr.

    Jfr Österrikes konstitutionsdomstol: år 2003 dömde domstolen efter klagomål från telekomsektorn att OM man ska ha datalagring så ska staten själv betala för denna. År 2014 var käranden 11000 privatpersoner och domstolen dömde istället att datalagring som sådan är okonstitutionell. Enda skillnaden mellan målen är käranden.

    I Frankrike 2007 utmanade teleoperatörer datalagringen men Conseil d'Etat upprätthöll datalagringen. 2009 utmande irländska och slovenska staten datalagring i EU-domstolen, men CJEU upprätthöll datalagringen. 2012 frågade en svensk domstol om datalagring kunde användas för att bekämpa upphovsrättsintrång - domstolen svarade ja, trots att domstolen två år senare sa att datalagring som sådan är olaglig.

    Det hade tveklöst varit bäst om Kammarrätten vågade ta eget ansvar för sina rättsbedömningar i Sverige istället för att gömma sig bakom CJEU.

    "Som man frågar får man svar" kommer att vara plågsamt betydelsefullt i det här målet.

    För mer information, besök gärna: https://dataskydd.net/datalagringen-och-domstolarna

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att väga upp lite så handlar det här målet av effekterna av att EU-domstolen rivit upp ett helt direktiv, något den aldrig gjort förut. Nånting måste ju domarna känna inför det ändå, även om det helt klart är så att man vinglat lite hotnivå dit genom åren.

      Ett av problemen med PTS-mål är att de stannar i Kammarrätten. Och i kammarrätten sitter domare som ännu inte nått till djungelns högsta topp. Det ska mycket till om de själva skulle slå ner på en lag och skulle det hända så kan regeringen alltid försöka med en ny lag. Det är mycket svårare att runda en EU-dom.

      Den stora stötesten här lär bli hur långt EU:S rättighetsstadga ska tillåtas få betydelse för tolkningen av nationell lagstiftning. Stadgan gäller normalt EU-rätten, och frågan är om den kan tillämpas i förhållande till direktivet om integritet och elektronisk kommunikation och i så fall hur.

      Det kan mycket väl bli så att EU-rätten anser att den nationella lagstiftaren har en mer långtgående rätt, och att eventuella kränkningar ska dömas av i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är dock tveksamhet hur en enskild medborgare ska kunna ta målet till Strasbourg.

      Radera
    2. Människorättsstadgan är en del av EU:s fördrag. Sverige har skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen.

      Bör inte detta ge MR-stadgan samma tyngd som svensk grundlag?

      Vad säger juristerna?

      Radera
    3. Problemet med det där att de mänskliga rättigheterna i svensk lag är att vi har ett fördrag där de mänskliga rättigheterna gäller som grundlag, men det är samtidigt ett AVTAL om att de ska gälla som grundlag. Juridiskt är de egentligen aldrig inskrivna i lagen, vilket är varför vi är det land som flest gånger dömts för brott mot just de rättigheterna i hela EU.

      Radera
  2. Heder åt Tele2 för deras civilkurage mot den svenska bananmonarkin!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tele2 lagrar glatt alla uppgifter staten vill ha, men de vill ha betalt för det. Inget ädelt motiv således. Kan liga dem i fatet. Och oss andra också.

      Radera
  3. Henrik du som är insatt och påläst borde lägga ut länkar till allt som ger en vanlig användare åtmindstone i någon grad hjälp att undvika övervakningen/spioneriet.
    Kanske t.o.m en blogg för ändamålet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Robert Andersson14 april, 2015 21:55

      https://www.ietf.org/rfc/rfc2549.txt

      Radera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.