Det kommer aldrig att bli som förr igen

Människan avskyr förändring eftersom sådan kräver att man måste anpassa sig efter nya förutsättningar. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Vi saknar sådant som vi menar gått förlorat i tiden. Som tillit och ett relativt stort mått av trygghet.

Å ena sidan kan och kommer inget att bli precis som förr igen. Å andra sidan är det genom våra ord och handlingar som vi formar morgondagen. Tänk om vi kan skapa något som inte bara är lika bra som det vi saknar, utan till och med bättre.

En värdegrund kan inte tvingas på oss uppifrån. För att vara genuin måste den växa fram underifrån. Ur ett förhållningssätt människor emellan.

Om vårt mål är fredlig samexistens under former som största möjliga andel av befolkningen kan tänka sig att leva under, då måste vi hitta en minsta gemensam nämnare.

Till exempel: Människor bör ha så stor frihet som möjligt. Gränsen för en människas frihet går där hon kränker någon annans frihet, liv, säkerhet eller egendom.

Detta är en enkel regel som både respekterar individen och befrämjar ordning. Det är något människor kan förstå utan allt för mycket tankemöda. Det ligger i linje med allmänt rättsmedvetande och känns intuitivt rätt. Det är också en fråga om rationellt egenintresse.

Detta är principer alla kan tillämpa och sprida - för att öka tilliten i samhället. Det är idéer som återkommer i allt från stoicism till kristendom och liberalism. Jag tror det börjar bli dags att återupprätta dem igen, på rationella grunder.

Det är något av en svindlande tanke att alla våra handlingar (eller frånvaro av handlingar) formar framtiden, för all evighet. Det vi gör i nuet kan och kommer att påverka resten av våra liv. Detta ger oss också möjlighet att påverka framtiden i den riktning vi önskar.

Vill vi ha ordning, tillit och frihet då måste dessa värden lyftas igen. Nostalgi gör i sammanhanget inget konkret för saken. Men genom att bete oss anständigt mot andra kan de värden som gått förlorade återskapas. Varje handling formar framtiden.

Det enda ögonblick i vilket vi kan välja att bete oss anständigt är i det innevarande ögonblicket. Allt annat är minnen, skuldkänslor, förhoppningar, spekulationer eller oro som - även om det finns i våra huvuden - inte kan påverka något här och nu. (Mer än att tömma oss på mental energi.)

Således: Allt vi gör eller väljer att inte göra formar framtiden. Det enda tillfälle då vi kan påverka något är i det innevarande ögonblicket. Nu kokar det ner till hur vi väljer att handla. Makten ligger hos oss.

Verkligheten är som den är. Om vi förhåller oss sansade och konstruktiva kan vi ändra den till det bättre. Vilket gnäll, oro och nostalgi inte kan.