Det är socialismen som är problemet

Att införa socialism med revolutionära medel slutar aldrig väl, det vet vi.

Men med de många små stegen tycks det vara enklare.

Tills man når en punkt där även den demokratiska socialismen kollapsar under sin egen tyngd.

Man kan notera att den del av befolkningen som förväntas betala för kalaset börjar få nog nu.

Och alla drabbas av havererad samhällelig kärnverksamhet, som styrts utifrån utopiska premisser snarare än verkliga förhållanden.

Vem är förvånad? Socialismens mål är materiell (och själslig) jämlikhet.

I verksamhet som styrs utifrån ideologiska visioner trängs det sunda förnuftet undan och man tappar fokus från kärnuppdraget.

Förr eller senare leder socialism alltid till misshushållning, brist och förtryck. Även om det sker stegvis, i många små steg.

Att nå socialismens mål med demokratiska medel innebär lik förbannat att slutmålet är socialism.

Och vi vet ju hur det brukar sluta.