Britterna stresstestar den demokratiska rättsstaten

Kravallerna i brittiska Southport var inte bara en reaktion mot den hemska attack som kostade tre små flickor livet. Det är mycket som bubblat under tryck...

En aldrig sinande invandring, en Brexit som inte levererat, kulturkrockar, woke pekpinnar, knivvåld, terrordåd, NHS-elände - och den grooming-skandal som rullat på i årtionden men som polisen inte vågat ta tag i av rädsla för att bli beskylld för rasism... Med mera.

Den utlösande faktorn var en tweet på X som felaktigt pekade ut en nyanländ muslimsk båtflykting för attacken i Southport.

Men det underliggande felet kan vara polisens. Den gick först bara ut med gärningsmannens kön och hemort. Och folk tycks ha lärt sig att knapphändig information vanligtvis betyder att polisen håller inne med något.

Då var en falsk postning allt som krävdes för att tända brasan. Kravaller förekommer ju emellanåt i Storbritannien. Och det finns huliganer som gärna hänger på.

Så polisen blev tvungen att lämna ut mer information. Det rörde sig om en ung man, född i landet av kristna föräldrar från Rwanda. Således skällde mobben under fel träd.

Se där! Dålig information bekämpar man med mer och bättre information. Och att hålla inne med information skapar som regel bara problem.

Den brittiska regeringen har reagerat på tre sätt. Dels lagför man folk som varit våldsamma eller uppviglat till våld. Dels buntar man ihop och avfärdar alla protesterande som högerextrema. Dels vill man begränsa det fria ordet.

Att avfärda folk som högerextrema är att ducka sakfrågorna, vilket med tiden bara kommer att göra missnöjet större.

Att inskränka yttrandefriheten är också kontraproduktivt. Och ett provocerande angrepp på de mänskliga rättigheter som är grunden för en civiliserad, demokratisk rättsstat.

Situationen kompliceras av att den brittiska polisen beskylls för att ägna sig åt two-tier policing där man - mycket förenklat - hellre jagar britter som gnäller på internet än våldsverkare och illegala invandrare.

Tänk så mycket enklare och bättre allt hade varit om man istället bestämt sig för att ta folks oro på allvar och hantera problemen.

Men det är som att den politiska eliten inte vill kännas vid vanligt folk och dess bekymmer. Vilket populistiska krafter inte är sena att utnyttja.

Det hela har fått ett eget liv och situationen eskalerar över tid - möjligen fram till en punkt där det inte längre finns något förtroende mellan folket och dess politiska ledare. Sådant händer ju emellanåt i historien.

För aldrig att en politiker skulle medge ett fel eller ett misstag...