Visar inlägg med etikett rättsstat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rättsstat. Visa alla inlägg

2024-11-26

Öppna gränser. Generell välfärdsstat. Demokrati. Du kan bara välja två.


Den demokratiska rättsstaten har unikt goda förutsättningar för att integrera och assimilera invandrare. Så varför fungerar det inte?

Vi har något unikt. Vår demokratiska rättsstat är något så ovanligt som ett samhälle som i princip är öppet för alla som är beredda att respektera sina medmänniskors frihet, säkerhet och egendom.

Det spelar ingen roll varifrån en person kommer, vad någon tror på, hur individen i fråga ser ut, vilket kön eller vilka sexuella preferenser den har – alla är välkomna i vårt ”open access”-samhälle, med lika grundläggande rättigheter, samma skyldigheter och på samma villkor som för alla andra.

Nu är det visserligen lite mer komplicerat än så. Man måste till exempel skilja på religion och stat. Man måste acceptera statens våldsmonopol och våra institutioner för konfliktlösning utan våld. Och man förväntas dra sitt strå till stacken efter bästa förmåga.

Man skulle förvisso kunna kalla detta för ett slags överideologi. Men i så fall en som ger individen unikt stor frihet att leva sitt liv efter eget huvud. Ingen tvingas underkasta sig någon religions eller utopisk ideologis ambition att detaljstyra och kontrollera samhället eller människors liv och sinnen.

Visst finns det helt uppenbart utrymme för ökad frihet och personligt ansvar i vårt samhälle. Men utgångsläget är ändå jämförelsevis gott.

Sverige borde vara ett land med utmärkta förutsättningar för inflyttade att integreras och assimileras in i. Ändå ser det ut som det gör.

Dels beror det på att vi släppt in människor som inte är beredda att ställa upp på principerna ovan. Dels på att integrationen förväntas skötas av det offentliga snarare än civilsamhället. Dels på att vi släppt in fler människor i landet än vad som rimligtvis kan absorberas under ordnade former. Dels på att det svenska samhället har liten plats för lågutbildade och låglönearbeten.

Här finns också ett problem med den generella välfärdsstaten. Den är en magnet för migranter och lycksökare som har en orealistisk bild av Sverige som en bankomat.

Vilket skapar en ohållbar situation, där de som redan är inne i och betalar för systemet gör revolt. Vilket i sin tur – helt förutsägbart – förändrar den politiska spelplanen.

Tillspetsat kan man säga: Öppna gränser. Generell välfärdsstat. Demokrati. Du kan bara välja två.

Det är ironiskt att vänsterns missriktade välvilja vad gäller att urskillningslöst öppna våra gränser har blivit ett större hot än något annat mot samma vänsters så omhuldade generella välfärdsstat.

Här kan det vara på sin plats att jag förklarar min principiella inställning till invandring: Människor ska ha rätt att bo var de vill. Men inte på andras bekostnad. Med bekostnad avses i sammanhanget inte bara ekonomiska faktorer, utan även andras friheter och rättigheter enligt ovan.

Sedan tror jag att vi i långa loppet realistiskt sett måste acceptera en mer blandad befolkning vad gäller människors yttre attribut.

Det som är viktigt, och som till varje pris måste upprätthållas och försvaras, är den demokratiska rättsstaten, individens frihet och hennes rätt.

Ett civiliserat samhälle med ordnad fredlig mänsklig samexistens, helt enkelt.

Veckans texter och videotips


Här är mina senaste texter:





Veckans rekommenderade videos:









2024-08-20

Britterna stresstestar den demokratiska rättsstaten


Kravallerna i brittiska Southport var inte bara en reaktion mot den hemska attack som kostade tre små flickor livet. Det är mycket som bubblat under tryck...

En aldrig sinande invandring, en Brexit som inte levererat, kulturkrockar, woke pekpinnar, knivvåld, terrordåd, NHS-elände - och den grooming-skandal som rullat på i årtionden men som polisen inte vågat ta tag i av rädsla för att bli beskylld för rasism... Med mera.

Den utlösande faktorn var en tweet på X som felaktigt pekade ut en nyanländ muslimsk båtflykting för attacken i Southport.

Men det underliggande felet kan vara polisens. Den gick först bara ut med gärningsmannens kön och hemort. Och folk tycks ha lärt sig att knapphändig information vanligtvis betyder att polisen håller inne med något.

Då var en falsk postning allt som krävdes för att tända brasan. Kravaller förekommer ju emellanåt i Storbritannien. Och det finns huliganer som gärna hänger på.

Så polisen blev tvungen att lämna ut mer information. Det rörde sig om en ung man, född i landet av kristna föräldrar från Rwanda. Således skällde mobben under fel träd.

Se där! Dålig information bekämpar man med mer och bättre information. Och att hålla inne med information skapar som regel bara problem.

Den brittiska regeringen har reagerat på tre sätt. Dels lagför man folk som varit våldsamma eller uppviglat till våld. Dels buntar man ihop och avfärdar alla protesterande som högerextrema. Dels vill man begränsa det fria ordet.

Att avfärda folk som högerextrema är att ducka sakfrågorna, vilket med tiden bara kommer att göra missnöjet större.

Att inskränka yttrandefriheten är också kontraproduktivt. Och ett provocerande angrepp på de mänskliga rättigheter som är grunden för en civiliserad, demokratisk rättsstat.

Situationen kompliceras av att den brittiska polisen beskylls för att ägna sig åt two-tier policing där man - mycket förenklat - hellre jagar britter som gnäller på internet än våldsverkare och illegala invandrare.

Tänk så mycket enklare och bättre allt hade varit om man istället bestämt sig för att ta folks oro på allvar och hantera problemen.

Men det är som att den politiska eliten inte vill kännas vid vanligt folk och dess bekymmer. Vilket populistiska krafter inte är sena att utnyttja.

Det hela har fått ett eget liv och situationen eskalerar över tid - möjligen fram till en punkt där det inte längre finns något förtroende mellan folket och dess politiska ledare. Sådant händer ju emellanåt i historien.

För aldrig att en politiker skulle medge ett fel eller ett misstag...

2024-06-02

Friheten måste alltid försvaras


I min ungdom var jag engagerad för de östeuropeiska folkens frihet. Att se förtrycket bara drygt tio mil från Sveriges gräns var omskakande. Att resa i öst var en dystopisk upplevelse.

I de kommunistiska diktaturerna fanns inget utrymme för att ifrågasätta makten, ideologin eller systemet. Folk som käftade emot kunde försvinna. De som försökte fly sköt man vid gränsen.

Situationen i dagens Ryssland är snarlik. Vilket inte är att förvånas över. Putin är ex-KGB. Ryssland är Sovjetunionens förtryck minus marxism plus rövarekonomi.

Putins Ryssland är ett i princip totalitärt system som uppvisar fullständig skamlöshet och likgiltighet vad gäller människors liv, individens rättigheter och andra länders suveränitet.

Man uppvisar en arrogant nonchalans inför de principer som möjliggör civiliserad, fredlig mänsklig samexistens.

Förtrycket yttrar sig nu som då i övergrepp mot individen och hennes grundläggande mänskliga rättigheter. I förbud mot tanken att det kan finnas andra och bättre sätt att göra saker och ting.

Man utökar sitt territorium genom att knapra i sig sina grannländer och förvandla levande samhällen och människors hem till grushögar.

Det är bristen på demokrati som gör sådana vansinniga fälttåg möjliga. Demokratier krigar i princip aldrig med varandra.

Den demokratiska rättsstaten är det fredliga, civiliserade samhällets fundament.

Den bygger på respekt för individen och hennes grundläggande fri- och rättigheter.

Den är en kompromiss som gör det möjligt för människor att leva i fredlig samexistens och att lösa konflikter utan våld.

Det fria samhället har många fiender, måste ständigt försvaras och dess fördelar klargöras för varje generation. Tyvärr verkar det som om vi brustit i detta uppdrag. Varit naiva. Och slappa.

Bland de rödgröna råder kognitiv dissonans. I ena vågskålen fluff som feminism och identitetspolitik men även traditionella idéer som likhet inför lagen, människors lika värde och den demokratiska rättsstatens grundläggande principer. I andra vågskålen en växande religiös minoritet vars mer radikala uttolkare är aktiva motståndare till det ovanstående. Samtidigt är gruppen viktiga och lättledda väljare...

Problemet är förvisso bredare än så. Men det är alltid värt att notera när verkligheten hinner ifatt vänstern och biter den i baken.

I Sverige måste den demokratiska rättsstatens grundläggande principer och svensk lag gälla, lika för alla.

Vilket kan bli stökigt om de som hävdar något annat har ett stort potentiellt våldskapital och uppvisar ett antisocialt dominansbeteende.

Dessutom har vi ett politiskt system som gör upprepande utfall mot de medborgerliga fri- och rättigheterna. Speciellt rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Två av tre EU-institutioner vill att man skall använda AI för att analysera innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. (EU-kommissionen säger själv att detta strider mot grundläggande fri- och rättigheter, men väljer att köra på ändå.)

Övervaka dem som misstänks för brott - inte alla andra, hela tiden.

Under den kommande mandatperioden tänker man upphöja hat och hot till »EU-brott« i klass med terrorism och vapensmuggling. Men vi får inte veta hur man tänker definiera hat eller vad det är som skall bli förbjudet att säga. I vart fall inte före valet.

Yttrandefriheten hotas ständigt av makthavare som ogillar att folk käftar emot, ifrågasätter och lägger sig i. Det ligger liksom i sakens natur.

EU skall hålla tassarna borta från yttrandefriheten.

På detta tema kan även nämnas en farlig cancel-kultur som inte bara drabbar offentliga personer utan även till exempel akademiker som kommer fram till oönskade resultat eller hänvisar till olämplig fakta.

Allt orkestrerat av något slags kulturvänster som anser sig vara oändligt mycket mer moraliskt högtstående än alla andra. Som förblindas av sin övertygelse och vars missriktade välvilja får oväntade, oönskade och emellanåt direkt farliga konsekvenser.

Hoten mot den västerländska demokratiska rättsstaten kommer från många olika håll, samtidigt.

Här bör understrykas att det är nämnda västerländska idétradition som skiljer oss från politiska och religiösa förtryckarregimer, från rövarvälde och från dem som använder våld som maktmedel.

Det har tagit årtusenden för dessa idéer att utkristalliseras och växa fram genom trial and error. Människor har offrat sin frihet och sina liv för våra fri- och rättigheter.

Allt detta hotas just nu från olika håll. Övergrepp mot de mänskliga rättigheterna motiveras inte sällan med kollektivets bästa. Med missriktad välvilja.

I sitt standardverk om den totalitära statens rötter varnar oss Hannah Arendt särskilt för att tro att mörkrets krafter skall komma i samma skepnad och från samma håll som tidigare gånger.

Vår fred och vår frihet hotas, i det stora och i det lilla. Just därför är det viktigt att stå upp för de principer som gör vårt samhälle möjligt och drägligt att leva i.

Försvaret för den västerländska civilisationen som sådan är det centrala. Sedan är det underordnat varifrån och från vem hotet kommer. Gränsen måste hållas.

Den demokratiska rättsstaten och våra grundläggande fri- och rättigheter måste ständigt försvaras, i en fri debatt och med demokratins verktyg mot såväl yttre som inre fiender.

Vilket är hela syftet med att jag kandiderar till Europaparlamentet. Jag är villig att ta den striden, om jag skulle få förtroendet.

Allt du behöver göra är att rösta på mig.

2023-12-10

Det är vår frihet och demokrati som hotas av Putins krig


Europa måste sätta ner foten mot Putin. Om inte vi vi är beredda att försvara den demokratiska rättsstaten, det civiliserade västerländska samhället och vår frihet - då kommer ingen annan att göra det åt oss.

Den västerländska samhällsordningen bygger på respekt för den enskilda människan.

Vi har en uppsättning regler för att skydda individen mot övergrepp. Vår demokratiska rättsstat är - sina brister till trots - det kanske enda rimliga sättet att lösa konflikter utan våld.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är en formel för civiliserad, fredlig samexistens - baserad på respekt för individen som den unika person hon är.

Detta är den västerländska liberala ordningen.

Så är det inte på andra håll. När en utopisk ideologi, fix idé eller religion sätts i främsta rummet, då reduceras individen till en del av ett kollektiv. Till ett verktyg för andras syften.

I sådana stater förtrycks och offras människor för en förment större sak. Där råder rättslöshet. Där övertrumfar våld och tvång förnuft, logik och fakta. Där är godtycket stort och tillvaron osäker.

Jag är ett barn av kalla kriget. Jag har gått i fler demonstrationer mot det sovjet-kommunistiska förtrycket än jag kan minnas. Ett förtryck som Putins Ryssland allt mer återvänder till. Jag känner igen det. Jag hatar det.

I Putins Ryssland kan du bli fängslad om du säger vad du tycker. Utbildning och media ägnar sig åt att förfalska historien och förvränga verkligheten. Istället för rättsstat råder något slags vilda västern och rövarekonomi.

Samtidigt som allt fler ryssar offras i ett orättfärdigt invasionskrig, är Ryssland nu på väg att förbjuda abort och det påbjuds att kvinnor bör föda minst åtta (!) barn.

Den enskilda individen i dagens Ryssland är underordnad överhetens långsiktiga behov av kanonmat. Det känns en smula medeltida.

Detta är vad kriget i Ukraina handlar om. Striden mellan en liberal demokratisk rättsstat och totalitärt förtryck.

Det är helt enkelt vår frihet som står på spel. Den frihet som Putin och hans propagandister uttryckligen föraktar. Som så många tyranner gjort före honom.

På ett närmast kusligt sätt påminner det som nu sker i Europa om upptakten till andra världskriget. 1936 gick Tyskarna in i Rhenlandet, som de ansåg tillhörde dem. Vilket kanske kan jämföras med Rysslands invasion av Ukraina.

Belarus Anschluß till Ryssland är en pågående process. Putins mullrande mot de baltiska staterna har många likheter med Nazitysklands invasion av Tjeckoslovakien. Sedan står väl Polen på tur, som vanligt. I öster råder Putin-Xi-pakten.

Precis som då finns det de som menar att om man bara ger galningen vad han vill ha, så kanske han lugnar ner sig. Det var fel då och det är sannolikt fel även idag. Man måste sätta gränser.

Det kan möjligen ha varit ett misstag när Natos ledare vid krigsutbrottet omedelbart sa nej till boots on the ground. Ett bättre svar hade varit: Vi utesluter inte något.

Putin måste stoppas innan han sätter Europa i brand. Innan han dödar och förslavar fler människor. Kanske till och med oss. Det är en uppgift av existentiell betydelse att stoppa honom.

Att skydda samhället mot militära hot och yttre fiender är en av statens grundläggande uppgifter. Det är något som till och med jag är beredd att betala skatt för.

Det brådskar. Den demokratiska världen är allt för långsam med att förse Ukraina med de vapen som behövs för att försvara landet och för att återta ockuperad mark.

Vissa militära bedömare menar att 2024 kan bli ett år med i stort sett låsta positioner i kriget - medan både Ryssland och Ukraina bygger resurser för en kraftmätning 2025.

Ryssland befinner sig redan i något slags krigsekonomi som fokuserar samhällets resurser mot ett mål. 2024 kommer de militära utgifterna att utgöra 6 procent av landets BNP, jämfört med 3,9 procent i år och 2,7 procent 2021.

Ukraina har ungefär 800.000 man vid fronten. Det är huvudsakligen medelålders män som under överskådlig tid kommer att tvingas ägna sig åt aktiv krigföring 48 av årets 52 veckor.

Vilket inte håller i längden. Personal måste cirkuleras mer och ges en rimlig chans att återhämta sig. Så fler kommer att behöva mobiliseras, vilket innebär mobilisering nedåt i åldrarna.

Ukraina kommer i större utsträckning tvingas sända ut sina unga för att försvara vår frihet och vår västerländska demokratiska rättsstat. Det minsta vi kan göra är att ge dem alla vapen de behöver.

Dessutom måste sanktionerna upprätthållas. Det duger inte att ryssarna kan köpa allt de behöver för sin vapenproduktion genom Kina. Eller genom Georgien, Armenien och Kazakstan - från de baltiska staterna, Polen och USA.

För att inte nämna Turkiet som i princip fördubblade sin export av elektronisk utrustning, maskiner, metall och kemiprodukter till Ryssland förra året. Det finns skäl att fundera över vilken sida Erdogan egentligen står på.

Halvhjärtade sanktioner fungerar inte. Skall de få effekt måste man gå all in. Vilket är tveksamt om Europa har vilja, mod eller förmåga att göra. Det skulle sannolikt kräva vissa uppoffringar. Och sådana kostar röster.

En annan faktor är USA. Hur länge kommer de förenta staterna att vara villiga att betala för ett avlägset krig för frihet och demokrati? Vad händer om Trump blir president?

Kanske kommer Europa - det vill säga EU - att få dra det här lasset på egen hand. Därför bör vi fundera på hur vi kan ställa om till mer av en krigsekonomi innan det är för sent.

Idag klarar vi nätt och jämt av att leverera vad som krävs för att Ukraina skall stå pall. Det har till stor del skett genom att vi skänkt bort egen utrustning och ammunition som nu snabbt måste ersättas och mer därtill.

På det hela taget tycks Ukraina-frågan hanteras lite valhänt av EU. Var är brandtalen för frihet och demokrati? Kanske är det obekvämt för våra ledare att nu behöva försvara principer som de själva emellanåt sätter sig över.

Men om inte vi försvarar den västerländska civilisationen, då kommer knappast någon annan att göra det åt oss. Då kommer vår frihet att ersättas med förtryck.

Som en tidigare brittisk befälhavare påpekade skulle det behövas att någon visar Ryssland och resten av världen att Europa menar allvar med att försvara sin frihet, sin demokratiska rättsstat och sina principer.

Det krävs att Europa står upp mot Putin. Visa att vi är beredda att försvara människors rättigheter och nationers suveränitet. Att det inte skall gå att komma undan med krigsbrott. Att det får vara nog nu.

Finnarna har ett ordspråk: Om du vill ha en ryss uppmärksamhet måste du slå honom på käften.

- o -

Numera publicerar jag även mina längre texter på Substack. Där kan man prenumerera för att få dem och länkar till min övriga produktion direkt med e-post, även kostnadsfritt. Klicka här »

2023-11-15

Palestina och vänsterns moraliska dissonans


Ryggmärgsreflexen att älska Palestina och att hata Israel skapar en allt större moralisk dissonans inom vänstern.

Araberna i Hamas delar helt enkelt inte en rimlig, civiliserad värdegrund.

De förtrycker kvinnor, dödar bögar och hatar demokratin.

De drar sig inte för att massakrera civila under vidriga former.

De avvisar fred och fredlig samexistens och vill istället utradera sina grannar.

De har genomfört den värsta pogrom världen skådat sedan Nazityskland.

Frågan som infinner sig i sammanhanget är om den Palestina-kramande vänstern bara är för kvinnors rättigheter under vissa omständigheter - och i så fall vilka?

Stöder man bara HBTQ-personer på vissa platser - och i så fall vilka?

Under vilka förutsättningar omfamnar vänstern demokrati och rättsstat? Och när gör den det inte?

Vilken princip styr egentligen vänsterns bedömning av det rättfärdiga i att döda civila?

Vilka folkgrupper anser vänstern att det är moraliskt acceptabelt att utradera?

Frågorna är högst relevanta - om man utgår från att vänstern styrs av något slags principer.

Den gör trots allt anspråk på att vilja styra vårt samhälle. Så det vore bra att veta...

2023-08-07

Nu prövas den moraliska stormakten

(Klicka på bilden för en större variant.)

Landets politiska elit har alltså råkat delta i samma Pride-parad som någon med en Erdogan-docka, med regnbågsflagga och allt. Det viftades även med PKK-flaggor.

Ankara är inte roat. (Pride-parader har för övrigt varit förbjudna i Turkiet sedan år 2015.)

Nu prövas den moraliska stormakten.

Vårt samhälle är produkten av förnuftiga, logiska principer som utvecklats sedan romartiden. Parade med de gotiska stammarnas individualitet. Lägg så lite kristendom - som säger att man skall vara snäll - till det.

Hela den västerländska civilisationen bygger på att man respekterar människan som individ. Hon tillerkänns rättigheter, som skydd mot staten. Dessutom skyddas hon mot andra av det statliga våldsmonopolet.

Vi låter människor tro på vad de vill, eller slippa. (Till skillnad från vissa av de länder som nu kritiserar oss och vår yttrandefrihet.) Och folk får inom rimliga gränser vara som de vill här, så länge de inte skadar någon annan.

Det är detta vi försvarar - det civiliserade västerländska samhället. Med sina grundläggande fri- och rättigheter. Ett fungerande system för fredlig samexistens, helt enkelt.

Ayatollorna gillar det inte. Putin gillar det inte. Kinesen gillar det inte. Erdogan gillar det inte. Det civiliserade västerländska samhället är nämligen - som koncept - ett hot mot dem och deras makt.

De föraktar den demokratiska rättsstaten. De stryper folkets frihet.

Vårt system må ha sina fel och brister, men det är det minst dåliga systemet. Det är det enda system vi känner till där människor i någon rimlig mening kan leva i frihet och trygghet.

I detta - verkliga - kulturkrig står alltså Sverige i främsta ledet. Vilket kanske inte är så konstigt, med tanke på vår rätt unika position på world value survey-kartan. (Se illustrationen.)

Regeringen gör faktiskt ett rimligt jobb här, givet förutsättningarna. Och jag tror mig veta att det fria och öppna samhällets grundprinciper sitter i ryggmärgen på i vart fall vissa statsråd.

Trust the Force, Young ones.

2023-07-20

En demokratisk rättsstat eller religiös underkastelse?


Att Sverige skulle visa sig vara yttrandefrihetens stamort på jorden är både stort och en smula överraskande.

Landet där en ogenomtänkt tweet eller ett medvetet missförstått inlägg i sociala media kan leda till att folk får löpa gatlopp står plötsligt upp för rätten att säga vad man vill.

Kärnfrågan vad gäller koranbränningar är enkel:

I en demokratisk rättsstat skall alla ha rätt att kritisera dem som vill påtvinga människor ett visst beteende. Speciellt om nämnda beteende inte respekterar individens frihet och grundläggande mänskliga rättigheter.

Detta gäller oavsett om det handlar om politiska utopier eller religiösa teser och påbud.

På samma sätt som man måste stå upp mot mordiska och förtryckande politiska ideologier gäller samma sak för mordiska och förtryckande religioner.

Annars har vi ingen demokratisk rättsstat - ingen respekt för individens rätt, suveränitet eller i extrema fall liv.

Annars utplånas vårt öppna, demokratiska samhälle och med det individens rätt och frihet.

Vi bör i sammanhanget komma ihåg att många av de länder som nu står på kö för att fördöma Sverige för att vi tillåter koranbränningar själva inte uppvisar någon nämnvärd respekt för andra religioner.

Människor som avviker från den religiösa normen i dessa länder riskerar inte sällan sina liv.

Det handlar således mer om att de kräver att alla andra skall underkasta sig deras metafysiska fantasier än respekt för religion och andra människor i allmänna termer.

Det hela påminner om hur det var i Europa under medeltiden, innan upplysningen: Ni skall inte tänka - ni skall tro.

Men även om jag fullt ut är beredd att försvara rätten till koranbränningar behöver jag inte tycka om dem.

Helt enkelt för att jag tror att om man vill få andra att ändra sitt beteende och sina åsikter - då är det bättre att samtala än att förolämpa dem.

Sedan bör man hålla i minnet att frågan om koranbränningar handlar minst lika mycket om krafter som vill sabotera Sveriges anslutning till Nato.

2023-05-05

Lika rättigheter vs. lika utfall


»From the fact that people are very different it follows that, if we treat them equally, the result must be inequality in their actual position, and that the only way to place them in an equal position would be to treat them differently. 
Equality before the law and material equality are therefore not only different but are in conflict with each other; and we can achieve either one or the other, but not both at the same time.«

― Friedrich August von Hayek, Constitution of Liberty

2022-10-19

Video: Regeringen, rättssäkerheten och våra rättigheter


5 juli-stiftelsen uttrycker en from förhoppning om att vår nye justitieminister, Gunnar Strömmer (M), kommer att värna den demokratiska rättsstaten och våra fri- och rättigheter.

2022-10-16

Tidö-avtalet - the good, the bad and the ugly


När man väljer parti eller block att rösta på tvingas man välja mellan paketlösningar. Vilket är ett problem. Oavsett vem man röstar på kommer det att sluta med att man får en massa saker som man inte vill ha.

Så också denna gång. Tidö-avtalet innehåller en del saker som jag tycker är strålande bra - och annat som jag inte bara är emot utan även kommer att bekämpa.

Låt oss titta på några av punkterna i SD+M+KD+L-uppgörelsen om delar av politiken under de kommande fyra åren:

»Regeringen kommer under mandatperioden pröva företrädare eller motsvarande från samarbetspartierna med exakt samma krav utifrån meriter som alla andra sökanden till poster under regeringens utnämningsmakt.« (sid 4)

Detta är en viktig markering. Man tänker inte missbruka utnämningsmakten, utan tänker sätta duglighet och kompetens före partibok. Precis som Regeringsformen (som är en del av våra grundlagar) föreskriver att det skall gå till.

»Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier uppgående till 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras  rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd.« (sid 12-13)

Sverige styr alltså tillbaka från väderberoende elproduktion till stabil och förutsägbar dito. Vilket är absolut nödvändigt. Energidelen av avtalet ger även andra positiva besked:

Man vill undersöka om de nedstängda reaktorerna Ringhals 1 och 2 kan återstartas. Och man vill ändra det energipolitiska målet från "100% förnybart" till "100% fossilfritt"

»Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser.« (sid 13)

»Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning.« (sid 14-15)

»Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs.« (sid 15)

So far, so good. Men sedan kommer vi till rubriken kriminalpolitik, som är mer problematisk.

»Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Tilläggsdirektiv lämnas till utredningen om preventiva tvångsmedel (Ju 2021:15). Utredningsdirektiven ska omfatta att överväga och lämna författningsförslag som innebär att tvångsmedel kan användas preventivt för att förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i kriminella nätverk.« (sid 19)

Sverige kommer alltså att fortsätta marschen in i övervakningsstaten, vilket tyvärr inte var oväntat. Den röda linjen - ur ett människorättsperspektiv - är att övervakning endast bör inriktas mot människor som är misstänkta för att ha begått eller planerar brott. Någon sådan garanti finns inte i texten.

Generellt sett är det även viktigt att hålla fast vid principen: Inget straff utan föregående rättslig prövning. Inte heller denna princip nämns - men kan bli aktuell till exempel vid utvisning av gängkriminella som inte är svenska medborgare.

»Inför ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Besluten ska vara tidsbegränsade och ska även kunna vara begränsade till vissa tider på dygnet, t.ex. för att minska förekomsten av vapen vid uteställen. Åklagares beslut ska kunna överklagas till domstol. Systemet ska utvärderas efter tre år.« (sid 20)

Som synes har Liberalerna fått in en del garantier för rättssäkerhet i skrivningen. Det centrala är hur de nya reglerna kommer att användas.

Det är en sak om visitationszoner upprättas vid konkreta misstankar om att något kommer att ske på någon speciell plats. Det kan möjligen försvaras.

Men att använda systemet för att under längre tid markera vissa befolkningsgrupper kan bli kontraproduktivt.

»Ett system med anonyma vittnen ska införas.« (sid 20)

Detta är allvarligt och problematiskt. I en rättsstat måste man få veta vem som anklagar en för en viss handling för att kunna försvara sig.

Tänk tanken att någon anklagar dig för något, utan att du får veta vem personen är och vars motiv och trovärdighet du därmed inte kan bedöma. Detta öppnar för rent Kafka-artade processer.

»Gränsen för s.k. obligatorisk häktning ska sänkas till ett års fängelse.«

Tänk er nu för väldigt noga. Detta kan leda till en kraftig ökning av antalet häktade. Regeländringen gäller inte bara gängkriminella. Och alla häktade är inte skyldiga. Dessutom är våra häkten och fängelser redan överfulla.

»Ansvaret för de tyngst kriminella unga personerna ska därför flyttas från kommunerna till Kriminalvården. Det gäller exempelvis vissa grovt kriminella unga personer som är föremål för frivårdspåföljder eller ingripanden enligt sociallagstiftningen. Vidare ska särskilda ungdomsfängelser inrättas som Kriminalvården ska vara huvudman för. Ungdomsfängelser ska ersätta de särskilda ungdomshem som SiS ansvarar för idag och där domar på sluten ungdomsvård normalt verkställs.« (sid 21)

Och där kom något bra. Att sätta unga brottslingar på SiS-hem som egentligen är avsedda för unga med helt andra problem har fungerat dåligt. Nu blir det ändring på det. Vilket inte minst kommer att göra livet betydligt bättre för de SiS-intagna som inte är kriminella.

Man kräver även strängare straff för sexbrott. Vilket kan vara på sin plats vad gäller verkliga sexuella övergrepp. Men idiotiskt om det även gäller brott utan offer, som vid sexköp mellan samtyckande vuxna.

»En utredning ska utvärdera hur nödvärnsrätten ska stärkas. Det handlar bland annat om att införa en utökad nödvärnsrätt för den som angrips i sitt hem, i närhet till sin familj eller om personen är underlägsen till antal eller storlek.« (sid 24)

Detta kan rimligen ses som en bra sak.

»Kamerabevakningslagen ses över för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler platser.« (sid 25)

Man kan ifrågasätta kameraövervakningens effektivitet. Men speciellt bör man vara uppmärksam på att nya kamerasystem kan kopplas till automatisk ansiktsigenkänning och registersamkörning i realtid. Vilket förvandlar tidigare "dum" kamereaövervakning till ett verktyg som är betydligt mer intgritetskränkande.

»Användningen av provokativa åtgärder lagfästs. En utredning ska se över i vilken utsträckning provokativa åtgärder är möjliga och lämpliga att använda. I synnerhet ska provokativa åtgärders användning gällande sexualbrott på internet beaktas.« (sid 26)

För det första skall polisen lösa brott istället för att provocera fram dem. Det är orimligt om staten provocerar en person att utföra en olaglig handling som denne inte hade begått annars - och sedan straffa honom för det. Brottsprovokation är dåligt. Bevisprovokation är OK.

»Tullverkets verksamhetsområde utökas till att omfatta brottsbekämpande uppgifter i större utsträckning. I samband med detta ska myndighetens uppdrag och befogenheter ses över. Utgångspunkten är en effektiv och ändamålsenlig kontroll över gränsen, både gällande passager och brott som begås i samband med gränsövergångar och i gränsnära områden. Utförsel av stöldgods ska kriminaliseras.« (sid 26)

Man kan undra varför det inte redan är så.

»Vapenlagen ska utredas brett. Utredningen ska bland annat föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som tar över licensprövningen från Polismyndigheten. Utredningen ska även föreslå ett uppdelat regelverk för licensärenden å ena sidan och illegala vapen å andra sidan. Straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar.« (sid 26-27)

Detta är ett glädjande besked och något slags återgång till sunt förnuft.

»Lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck ska skärpas, stödet till utsatta förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras. Bland annat kriminaliseras kontrollerande beteende, oskuldskontroller, oskuldsoperationer, oskuldsintyg och stämpling och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Vidare utreds behov av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet.«

Detta är med alla rimliga måttstockar ett bra förslag, som stärker individens rätt.

Vidare får vi se en skärpning av migrationspolitiken. Som libertarian hade jag hellre sett principen: Människor skall få bo var de vill. Men inte på andras bekostnad. Och inte om de hotar andras frihet, säkerhet eller egendom.

»Det ska ske ett utredningsarbete som ska få i uppdrag att se över regelverket för arbetskraftsinvandring i syfte att höja inkomstgränsen.« (sid 35)

Det går kanske att förstå tanken. Men det bär ändå emot att hindra människor som faktiskt vill och kan försörja sig själva. Detta för att inte nämna konsekvenserna när det gäller säsongsanställda inom skogs- och jordbruk, bärplockning m.m.

»Utred en möjlighet att utvisa en utländsk medborgares på grund av bristande vandel: Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel. Med bristande vandel avses förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet.« (sid 37-38)

Detta är knepigt. Man kan inte straffa människor bara för att man ogillar dem. Ingen skall kunna straffas med mindre än föregående rättslig prövning.

I övrigt kan vi läsa om en skola som mer fokuserar på kunskap, bättre villkor för företagande, sänkt skatt på arbete och pensioner, lägre drivmedelspriser, ändrade 3:12-regler och. 300.000 skattefria kronor i ISK.

Public Service får vara kvar, aborträtten skyddas i grundlagen, tjänstemannaansvaret skall återinföras och man vill ha en svensk kulturkanon.

Ömsom vin, ömsom vatten.

Det är bara att fortsätta kämpa för frihet, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och fri information - vilket inte skiljer så mycket från läget vid ett annat valresultat. Friheten måste alltid försvaras.

Samtidigt rymmer överenskommelsen mycket av bra borgerliga politiska principer och en dos sunt förnuft. Vilket vi inte hade fått med de rödgröna.

Jag röstade på den nya regeringen. Nu får vi en hel del reformer som jag tycker är bra. Och jag har en naiv förhoppning om att det är lättare att framföra saklig, rättighetsbaserad kritik mot en borgerlig regering än mot en socialistisk.

Det är som det är. Så intressant. Nu får vi förhålla oss till det.

2021-04-24

Mäns våld mot kvinnor?


Om man nu skall ha speciallagstiftning, borde den då inte heta "Våld mot samlevande" snarare än "Mäns våld mot kvinnor"?

Did you just assume my gender, typ?

Är det inte förfärligt icke-politiskt korrekt att diskriminera mot t.ex. samboende i HBTQ-förhållanden?

Dessutom förekommer det faktiskt att kvinnor misshandlar män i nära relationer. Om nu könen skall vara lika, då skall väl lagen vara könsneutral?

Våld människor emellan är oacceptabelt. Alla skall ha rätt till liv, säkerhet och egendom. (Vilket i sin tur kan tänkas kräva ett statligt våldsmonopol. Men det är en annan diskussion.)

2020-12-22

Pandemilagen - vad är det som sker?


Tecken i skyn. Pandemi-mutationer. Det amerikanska dramat. Nöd-stängda gränser och ett lamslaget Europa. Lena Hallengren som hela landets dominatrix. Plus att det som vanligt skjuts och sprängs en del.

Man kan verkligen inte klaga på den apokalyptiska dramaturgin. Saker och ting kan gå lite hur som helst.

En sak att hålla ögonen på är den nya pandemi-lag som håller på att klubbas igenom i rekordfart. 

Man bör till exempel fråga sig vad den nya lagen är tänkt att tillföra som inte redan kan uppnås med existerande smittskyddslagstiftning. Inte så mycket, säger de kritiska rösterna.

Internet skrev »Det smittskyddslagen inte tillåter är oförsvarliga, ogrundade, ovetenskapliga, oproportionerliga och onödiga åtgärder. Exempelvis signalpolitik. För dylikt krävs något som pandemilagen.«

Pandemilagen är ett dokument som måste granskas närmare. Enkelt uttryck gör den det möjligt för regeringen att besluta om en lockdown och att koppla in riksdagen först upp till en månad senare.

Det handlar om att inskränka våra grundläggande fri- och rättigheter.

Detta är något som måste belysas i en offentlig debatt. Inte stressas fram.

Politikerna får skylla sig själva om folk blir misstänksamma. Först fick Hallengren en fullmaktslag, med riksdagen som säkerhetsventil. Den användes aldrig. Sedan ville hon inte ha någon ny, för hon gillade inte besväret med att hålla riksdagen i loopen. Och nu skall en ny pandemilag plötsligt stressas fram över jul-helgen? Påhejad av riksdagen. Detta är inte ett normalt beteende.

Nu har Justitieombudsmannen läst lagförslaget. JO säger:

JO har förståelse för att de åtgärder som kan komma att införas med stöd av den nya lagen kan behöva vara ingripande och vissa fall innebära begränsningar i grundläggande fri- och rättigheter.

Men i remissvaret efterlyses kontrollmekanismer som säkerställer dels riksdagens ställning i förhållande till regeringen, dels att åtgärderna inte blir för långtgående i de enskilda fallen.

”Sådana rättssäkerhetsgarantier kan exempelvis vara att föreskrifterna har en begränsad giltighetstid, att de ska underställas riksdagens respektive regeringens prövning och att det finns möjlighet att överklaga enskilda beslut, skriver JO.

Det vill säga tack, men nej tack. På väldigt goda grunder. Och detta är bara några av JO:s invändningar.

Även Kammarrätten mullrar:

Kammarrätten i Stockholm påminner om Lagrådets invändningar mot den gamla tillfälliga pandemilagen som upphörde i somras. Lagrådet ansåg i våras att de åtgärder regeringen tar beslut om ska underställas riksdagens prövning helst samma dag, men i vart fall senast efterföljande veckodag. 
Enligt kammarrätten framstår yttrandet från Lagrådet som relevant även i detta fall. Kammarrätten vill att regeringen motiverar varför den vill avvika från lagrådets yttrande i det nya lagförslag som nu är på remiss.

Och den här:

Förvaltningsrätten i Linköping konstaterar att den föreslagna lagen mot covid-19 innehåller synnerligen ingripande begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna. (...)

”Mot bakgrund av det och med hänsyn till det mycket tungt vägande intresset att begränsa smittspridningen tillstyrker förvaltningsrätten i huvudsak förslagen.” (!)

Det står där. Svart på vitt. Regeringen vill ha befogenheter att göra som den vill. Vilket inte är hur det är tänkt att fungera. Och riksdagen ber om en sådan lag - som i sin senaste variant lyfter ut de folkvalda ur den direkta beslutsloopen.

Allt är märkligt. Politikerna beter sig som om de vet något som alla andra inte känner till. Men så är det ju inte. De hade aldrig kunnat hålla truten om en sådan sak. Jag tolkar det vi ser som panik.

Och panik är ingen bra grund för rationella beslut. Jag vet att många är stressade och rädda. Men det gör inte saken bättre, tvärtom. Vi måste försöka att rationellt betrakta saken för vad den är och göra det bästa möjliga av situationen. Då blir vi bättre skickade att göra genomtänkta val och fatta viktiga beslut.

Mycket talar för att Sverige trots allt kommer att glida in i samma skymningszon av partiellt undantagstillstånd som vi har på  kontinenten. Det överstiger min förmåga att avgöra om det är rätt eller fel. Det samlade utfallet kommer vi inte att kunna bedöma på länge. Men jag känner mig tvingad att påpeka de demokratiska risker detta kan medföra.

Lämna nu tillbaka ringen till den trevlige Herr Bilbo.

Läs mer hos Sydsvenskan/TT: JO avvisar förslag till pandemilag »

Socialutskottets betänkande 2020:21 SoU18 Pandemilag »

Regeringskansliet: Covid-19-lag »

2020-09-17

Har Moderaterna övergivit rättsstatens principer?


Det finns saker som är rätt uppenbara när det gäller gäng- och klankriminalitet.

Det behövs betydligt fler poliser, speciellt i yttre tjänst. Grov och/eller upprepad brottslighet skall ge långa straff, i syfte att hålla farliga människor borta från gatorna. Och vi har mycket att lära från länder som Tyskland när det gäller att hantera klanbaserad brottslighet.

Sedan finns det saker politiker säger mer för att framstå som tuffa och locka väljare än för att hantera själva brottsligheten i sig. Inte sällan blir det ogenomtänkt.

Moderaterna ha idag presenterat ännu en åtgärdslista: 10 mönsterbrytande reformer för att stoppa gängen

Några av de tio punkterna kräver en kommentar.

3. Inför ett system med anonyma vittnen

"Allvarlig brottslighet oftast är svår att utreda eftersom de som kommit i kontakt med den vare sig vågar eller vill berätta om vad de sett. Gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp, och många vägrar vittna eller ens tala med polisen."

Ja, detta är ett problem. Men två fel gör inte ett rätt.

Det ligger i sakens natur att ett anonymt vittnes trovärdighet blir svår att avgöra - om varken den åtalade eller dennes advokat vet vem det är. Det kan rent av vara någon med ont uppsåt.

Det skulle dessutom vara intressant att få veta hur ett korsförhör med ett anonymt vittne rent praktiskt är tänkt gå till.

Med anonyma vittnen kan vem som helst anklagas för i stort sett vad som helst - utan en rimlig chans att försvara sig.

5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar

Redan idag finns en regel som säger att tvångsmedel kan användas vid misstanke om brott som ger minst två års fängelse. Vilket bör omfatta så gott som all allvarligare form av gängbrottslighet.

Ett problem är att avlyssning och övervakning även kan inriktas mot andra människor - och att den är ett betydande intrång i individens rätt till privatliv.

Vi vet dessutom att övervakningslagar så gott som alltid drabbas av ändamålsglidning. Det vill säga att de utvidgas till helt andra områden än vad som var tänkt från början.

Vidare kan övervakningsverktyg alltid missbrukas - och vara farliga i händerna på en demokratiskt tvivelaktig regering, självsvåldiga tjänstemän, överambitiösa åklagare och inkompetenta eller svagsinta klantskallar.

6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn begär grova brott eller fostras in i kriminalitet

Jag förstår problemet. Jag inser även att åtgärden att ta barnen ifrån personer med en stark släktidentitet kan komma att ses som en ren krigsförklaring.

Och vad tänker man göra med dessa barn? Placera dem hos fosterfamiljer som sedan kan komma att få en ilsken klan efter sig? Eller på institutioner som snarare skapar än motverkar kriminalitet?

Inte för att jag har någon bra lösning. Men detta kan komma att bli väldigt stökigt.

9. Fler gängmedlemmar ska utvisas från Sverige (...)

"Utländska medborgare som är aktiva i grovt kriminella gäng utgör ett allvarligt hot mot säkerheten i det svenska samhället. Moderaterna vill därför överväga att införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till grovt organiserad brottslighet – oavsett om de dömts för brott eller inte."

Detta vore ett flagrant brott mot principen att man först måste bli dömd för ett brott innan man kan straffas.

Det skulle ställa många av rättsstatens principer på huvudet - och öppna dörren för regelrätta rättsövergrepp.

Vore det då inte bättre att se till att utvisa de personer som redan de facto inte har rätt att vistas i landet - och som ofta kan antas försörja sig genom brottslig verksamhet?

Samt att se till att utländska medborgare som begått brott och dömts till utvisning verkligen utvisas efter avtjänat straff?

Men att utvisa någon som inte är dömd för brott, på den enda formella grunden att denne är utländsk medborgare - det känns oerhört vanskligt.

10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från gängkriminella

Det är lätt att säga. Men för att straffa människor måste man först slå fast huruvida de är skyldiga.

Ett system med omvänd bevisbörda - där du måste bevisa att all din egendom är ärligt förtjänad hör inte hemma i en rättsstat.

Det är staten som är skyldig att bevisa om ett brott har begåtts. Att ålägga individen att bevisa sin oskuld kan vara en omöjlig uppgift - även för den som är helt oskyldig.

Det finns tillfällen då jag skulle kunna tänka mig att ge Moderaterna min röst. Detta är inte ett av dem.

Rättsstatens grundläggande principer måste respekteras om man vill vara ett parti som vilar på konservativ och liberal grund.

2020-09-14

Var den demokratiska rättsstaten bara en historisk parentes?


Jag noterar att mitt hus fladdrade förbi i ett reportage om tysk klanbrottslighet, i SVT Agenda.

Visst. Här i Berlin finns klanbrottslighet. En del gruvliga brott rapporteras i media.

Men polisen och andra myndigheter tycks ändå ha kopplat läget. Så vi andra märker inte så mycket av saken. Tack och lov.

Det har, som jag påpekat många gånger tidigare, en hel del att göra med att tysk polis sätter in den kraft som behövs. Ofta är insatserna uppseendeväckande stora. Polisen ser helt enkelt till att de är tillräckligt många redan från början.

Nu bor jag i en liten flik av det ökända Neukölln som är omgivet av Kreuzberg. Så gentrifieringen har trängt bort det mesta av det turkiska, utom på genomfartsgatan som bitvis känns som de modernare delarna av Istanbul.

Men går man in en tvärgata hamnar man i ett lummigt paradis med små barer och krogar, som känns så tryggt som man rimligen kan önska sig. Allt Södermalm skulle vilja vara, men aldrig kan bli.

Här samkör myndigheterna sina insatser mot den organiserade brottsligheten. Death by spoon, typ. Och mycket talar för att så kommer att bli fallet även i Sverige. Våra myndigheter kan ju vara rätt effektiva vad gäller att trakassera folk, när de sätter den sidan till.

Om man behandlar klanerna lika styvmoderligt som folket i övrigt - som till exempel korsförhörs om man vill sätta in kontanter på sitt eget bankkonto - då borde problemet snart vara löst.

När jag satt i finkan för att ha vägrat betala skatt till svenska staten träffade jag en hel del intressanta människor. Från första och andra generationens invandrare fick jag ofta höra att svenskar är flata, att de inte törs sätta gränser. Det ligger nog en del i den saken.

Senare i Agenda dök Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet upp. Det hon hade att säga gör mig lite bekymrad.

Dels menade hon att myndighetspersoner inte kan hantera den allt tyngre brottsligheten utan risk för sin egen säkerhet, på grund av hur öppet allt är i vårt samhälle. Vilket naturligtvis kan vara ett problem.

Samtidigt känns det tragiskt om invandringens mörkare sidor leder till att vi får ett mindre öppet samhälle. Det skulle även göra fullt legitim granskning av befattningshavare svårare.

Dessutom tog Lind Thomsen upp förslaget om att beslagta kriminellas egendom.

Sådant kan ske inom dagens lagstiftning redan idag om (1) någon på ett brottsligt sätt tillskansat sig egendomen eller (2) är föremål för indrivning hos Kronofogden. Men vice chefsåklagaren tycks vilja gå längre.

Hon säger uttryckligen att en domstol - efter påstått tysk förebild - skall kunna beslagta egendom som kan antas vara frukten av brottslig verksamhet - även om man inte lyckats åtala, än mindre döma någon för den brottsliga verksamheten i fråga.

Detta ställer flera av rättsstatens principer på huvudet. Det strider mot principen att envar skall betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats. Det strider mot principen om att den som inte fällts för ett brott inte heller skall kunna straffas för det. Och erfarenheterna av civil forfeiture i USA är i stora delar avskräckande.

Innan någon ändå tycker att detta är ett utmärkt sätt att klämma åt klaner och gäng - betänk att sådan lagstiftning kommer att kunna drabba alla. Ett sådant vapen i en överambitiös svensk skatteåklagares händer skulle vara livsfarligt.

Då kommer staten att kunna ta din egendom, även om du aldrig fällts för något brott. Är det verkligen så vi vill ha det?

Det börjar kännas som att det öppna samhället och den demokratiska rättsstaten bara var en parentes i historien.