Max Andersson som är ledamot för Miljöpartiet i Europaparlamentet skriver i dag på SVT Opinion: Bra kulturliv byggs inte genom massövervakning »
I texten går han till angrepp mot den rödgröna regeringens kulturminister, den nyblivna miljöpartisten Alice Bah Kuhnke. Det är kulturministerns tal om hårdare tag mot fildelare som irriterar Andersson.
Han påpekar helt korrekt att jakten på fildelare riskerar att allvarligt inskränka internets frihet och öppenhet – samt att den leder oss vidare in i övervakningsstaten.
Här har vi en miljöpartistisk kulturminister som drar åt ena hållet. Och en miljöpartistisk EU-parlamentariker som med stöd av sitt partis program drar åt andra hållet. Eller annorlunda uttryckt: Ett parti som driver två, rakt motsatta politiska linjer samtidigt.
Max Andersson kan vara hur irriterad han vill, men det är Bah Kuhnke som är kulturminister och som äger dessa frågor i Sverige. Det är hon som skapar den politik som verkligen förs i vårt land.
Och kulturministern driver alltså en politik som är den rakt motsatta mot hennes eget partis politik – och mot Miljöpartiets uttryckliga vallöften.
Miljöpartiet är ansvarigt för den politik det driver i regeringsställning. Speciellt när ett av partiets egna statsråd är pådrivande. Att man låter kulturministern komma undan med att driva en helt egen linje är uppseendeväckande.
Detta är inte bara ett uppenbart politiskt svek. Den kognitiva dissonansen är total. Det hela är ett hån mot demokratin.
Men det finns naturligtvis en förklaring: Miljöpartiet är beredda att svika, att offra sin heder och att driva vilken politik som helst för att få sitta med vid maktens köttgrytor.
