FRA: Nu blev jag så där trött igen...

DN kör en stor artikel om FRA-motståndet. Precis som så många andra söker de en spindel i nätet, en stor masterplan och hemlig finansiering.

Vad som skrivs om andra skall jag just nu inte uttala mig om. Men jag noterar en kvällstidningsglidning i stycket som handlar om mig...

"Så sent som i maj klagade en av FRA-motståndets mest betydelsefulla bloggare, Henrik Alexandersson, över svårigheterna att väcka folkligt engagemang i integritetsfrågor. Under våren och sommaren lade han ned motsvarande en halvtid på FRA-frågan. Hans intensiva opinionsbildning avlönades delvis av pr-konsulten Erik Lakomaa. Lakomaa var en av de flitigaste aktörerna bakom kulisserna i motkampanjen och frilansen Henrik Alexanderssons största uppdragsgivare i olika layoutuppdrag. Nu kunde Alexandersson använda projekttid för opinionsbildning mot FRA-lagen.

– Han fick jobba med de här frågorna, bekräftar Erik Lakomaa."

Tja, vad säger man? Det finns väl inte så mycket som är formellt fel i det som skrivs. Men det är lätt att dra lustiga slutsatser.

Ja, den tid jag har lagt på att bekämpa FRA motsvarar i stort sett en halvtid. Den uppskattningen har jag själv gjort när DN har frågat om saken. Däremot vill jag invända mot att artikeln kan ge intryck av att jag har haft betalt för att göra detta. Allt mitt arbete har skett helt oavlönat och jag har inte tagit emot några pengar för att vara emot FRA. (Ja, i vart fall inte mer än en och annan hundralapp som flutit in via bloggens "donera-knapp". Plus att det har samlats in sisådär 6-7.000 kr bland mina läsare till mitt försvar, för den dag FRA:s JK/åklagaranmälan av min blogg blir rättssak. Vilket knappast kan anses vara betalning för att driva en agenda åt någon annan.)

Ja, jag har jobbat med layoutuppdrag åt Lakomaas PR-låda. Det har varit uppdrag som inte haft en tillstymmelse till anknytning till FRA. Och jag upplever inte att jag har fått mer betalt än för de timmar jag har arbetat. Vilket för övrigt är exakt det svar jag gav DN, när de ringde och frågade. Så om det är ett avslöjande att jag har haft ett arbete för att kunna lägga ner större delen av min lediga tid på FRA-frågan, då har kvaliteten på scoopen sjunkit en del på senare tid.

Vad Lakomaa har för kunder i övrigt känner jag inte till.

Det är mycket möjligt att andra har haft dolda finansiärer, hemliga konsultuppdrag och annat för sig. Men jag tycker att det känns lite olustigt att få den stämpeln själv.

Möjligen kan jag tänka en del mörka tankar när jag läser att varenda kotte i min omgivning påstås ha fått stålar för att kampanja mot FRA – när allt jag själv lyckades med var att skrämma bort en stor del av min privata krets av reklamkunder, som en direkt effekt av min höga profil i FRA-frågan. Om mitt engagemang har haft någon effekt, så är det alltså snarare att jag har förlorat en betydande del av min inkomst på det.

Det om detta, just nu. Jag återkommer till en del andra saker, som rör andra och annat, i artikeln under söndagen.

Men ytterligare en sak kan jag säga redan nu: Om jag, som en del andra, hade fått drygt 300.000 spänn för att kampanja mot FRA – då hade jag levererat mer än bara ta åt mig äran för en sketen debattartikel.

Fan, de måste hjula av glädje på statsrådsberedningen och försvarsdepartementet just nu. För nu kommer de att kunna vifta undan alla former av brett, folkligt motstånd mot IPRED, teledatalagringen, ACTA och FRA 2.0 som betalda lobbykampanjer. Det gör mig riktigt ordentligt bedrövad.

Men jag skall som sagt sova på saken, innan jag kommenterar detta ytterligare.