Kan man lita på TT?

Tidningarnas Telegrambyrå, TT, är fortfarande huvudleden genom det svenska medielandskapet. Det är härifrån som gammelmedia får en stor del av sina notiser och artiklar. Men även nya media hämtar ofta sin information från denna källa. Det som kommer på TT får stort genomslag – snabbt och nästan överallt. Står något i ett TT-telegram, då blir det i princip omöjligt att bemöta.

Men, kan man lita på TT?

Den mediegranskande siten Second Opinion, som fyller en månad i dag, har gjort en granskning. Och det verkar som om det finns skäl att vara kritisk.

När Riksgälden sålde Carnegie gick TT ut med uppgifter som byggde på ren hörsägen.

När TT skrev att var femte person med förtidspension fått sin ersättning felaktigt, då fick vi inte veta att den grupp som granskades inte var representativ utan bestod av misstänkta fuskare.

När TT avfärdade de höga medlemstalen i Piratpartiet med att man kunde anmäla sig genom ett klick på partiets hemsida, då glömde man att tala om att samma sak är möjlig att göra hos (m), (s) och (mp).

I samband med kronprinsessans förlovning påstod TT att en Sifo visade på ett uppsving för monarkin, medan undersökningen i verkligheten visade att det stödet hade minskat.

TT:s nyhet om att 30 procent av de som är på Facebook fått jobberbjudanden den vägen är direkt orimligt.

Och så vidare. Läs mer genom att följa länken ovan.

Nya media och bloggosfären får ofta kritik för dålig research; för bristande källkritik; för att ta lätt på sanningen eller för att tumma på fakta. Den kritiken är inte sällan relevant. Men detta gäller, som vi kan se, även gammelmedias viktigaste informationskälla.

Som nyhetskonsument måste man ifrågasätta allt. Man gör klokt i att söka flera källor. Och man skall hålla i minnet att all information har avsändare – och att alla avsändare har ett syfte med det de berättar.

För att återge ett favoritcitat, som kommer från Radio B2 i Belgrad under oredan där i slutet av förra århundradet "Lita inte på någon! Inte ens på oss!"